Kan inte låta bli att tänka tanken varje dag "tänk att det var du" just du som låg i min mage i 9 hela månader. Att det var din fot som sparkade jämt och ständigt, mot mina revben på vänstra sidan. Så som du hickade flera gånger om dagen och hur jag kände dig röra sig inuti mig. De var helt fantastiskt! Jag är så otroligt glad och lycklig över att du äntligen är här hos oss, men jag måste erkänna att jag saknar alla sparkar, hickningar, den stora magen och den eviga längtan! Och den stora frågan vem du var? Hur du såg ut, Om du var en liten pojke eller flicka! Minns hur jag och R sa till varandra jätte ofta "undra om det är en pojke eller flicka" dom tankarna snurrade runt dagligen.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments