Header

Det här är första gången jag är helt ensam sedan jag kom hit. Jag ligger i gästrummet och har precis duschat. Jag gråter. Har haft gråten i halsen hela dagen idag. Inte för att jag nödvändigtvis är ledsen, men för att tusen tankar och känslor ständigt snurrar som en ilsken orkan inom mig. Det känns som att jag håller på slitas i tu.

Halva mig skriker och frågar hur jag någonsin kunde lämna det här? Den halvan ber mig stanna här. Ber mig att skapa det liv som jag alltid önskade. Den halvan menar på att livet känns så enkelt här. Jag är lycklig här. Jag blir en helt annan person så fort jag åker hit. Hemma är allt mörkt. Jag är mörk. För mycket har hänt där. Jag är trasig där. Här är jag hel och fylld av kärlek, ljus och möjligheter.

Andra halvan av mig påminner mig varför jag åkte hem. Det var ju det jag ville. Trots att mitt hjärta brast i tusen bitar den dagen jag var tvungen att säga hejdå, så kände jag mig redo. Jag ville ju hem. Och visst är livet väldigt bra hemma, jag har alla mina nära och kära. Jag går i skolan, jag jobbar och jag har redan börjat byggt ett liv hemma i Sverige. Och visst är jag lycklig hemma? Jag tror det. Helt ärligt så vet jag inte.

Jag vet i alla fall att inget blev som jag hade tänkt. Jag tänkte att jag skulle komma hem och att livet skulle bli perfekt. Jag såg mig själv som glad, pigg på livet och stark. Jag tänkte att jag gått vidare från allt som hände innan jag åkte. Men trots att jag spenderade ett helt år med att gå vidare, bearbeta och växa så kom allt ikapp mig ändå och sköljde över mig som en tsunami. Istället för en nystart blev jag tvungen att börja om från början, och det känns som att jag någonstans i den processen tappade bort mig helt och hållet.

Jag hade alla svar, och nu har jag inget svar. Nu kom Dorene hem. Tack gode Gud.

Hörs imorgon, då kommer allt kännas lite bättre.

Likes

Comments

-Bilder från Google

#nouw30daychallenge

Hello!

Close ups på min extraordinära julklapp från familjen Bair. Ett litet silverarmband från Henri Bendel. Precis i min stil, och det matchar PERFEKT tillsammans med halsbandet jag fick från Tiffanys. Alla ni Gossip Girl fans känner nog till och älskar Henri Bendel lika mycket som mig. Det är Blair Waldorfs favorit affär, och det är lätt att förstå varför. Under mitt år här brukade jag strosa runt inne på Henri Bendel- antingen inte den lilla butiken här ute på Long Island eller den ståtliga butiken på 5th Ave och sukta efter typ allt där inne...

Det är så fint att få smycken. Det blir så mycket mer än bara ett smycke när man får det av någon/några som betyder mycket. Halsbandet jag fick har jag på mig jämt, och varje gång jag ser den lilla nyckeln runt min hals så blir jag varm i hela kroppen och tänker på min familj och mitt liv här. Det blir som en symbol för kärleken.

Likes

Comments

Good morning!

Ni som känner mig känner också till min oändliga kärlek till Dunkin Donuts kaffe. Det finns på riktigt inget bättre, och jag har saknat det kaffet varje dag sedan jag kom hem. Min absoluta favorit är coconut, men Dorene introducerade mig till en ny smak- hallon. Mmmmuuuums verkligen. Hittade dock på coconut på Target så this is what I am bringing home with me!

#nouw30daychallenge

Likes

Comments

#nouw30daychallenge

Låter dessa bilder tala lite för sig själva. För tillfället alltså. Imorgon ska jag dela med mig lite mer. Men klockan är 00:42 och en kramsjuk Lily vrider och vänder på sig här bredvid mig.

Har det fantastiskt i alla fall ❤️

Likes

Comments

#nouw30daychallnge

MORNING!! Solen skiner här på Long Island. Klockan är bara 8 och det är redan fem plus. Jag är vaken och sminkad. Redo för dagens första kaffe snart. Sedan bär det av mot Brooklyn för TV-inspelning. Kommer inte få visa något därifrån tror jag eftersom det är hemligt och sedan ska visas på TV- men ändå är sååå exalterad!!

Sen äntligen äntligen äntligen ska jag få krama om min fina @aliceselin 🌷💋☀️

Likes

Comments

#nouw30daychallenge

Wow. Nej men ni förstår inte. Hur ska jag ens förklara? Det är absurt vackert och bara så emotionellt att vara här. Har haft gåshud sedan jag såg lilla Dorene i den stora Land Rovern på JFK igårkväll.

Efter ett snabbt stopp på Dunkin Donuts som nu även har drive in, för att prova den nya smaken hallon (helt magisk btw) svängde vi in på deras gata. Dörren var prydd med en stor plansch, precis som jag tänkt mig kom de små monstren och även Sadie springandes mot mig i hallen, alla mer ett varsitt hemmagjort kort till mg. Ni förstår ju att tårarna trängde på.

Först ett tag kändes det konstigt att stå där i köket, men fem minuter passerade. Vi sippade på kaffet. Barnen sprang runt. Jag, Dorene och Tom pratade lite om livet och jag andades ut. Hemma igen. Äntligen.

Ska försöka uppdatera er så mycket jag kan, men tiden känns viktig den här veckan. Jag vill inte förlora en minut som jag kan spendera med alla här. Vill ni följa mig litenhet kan ni alltid lägga till mig på snap you know - itsizabella heter jag!!

Likes

Comments

Hej på er, vilken underbar dag eller hur? Solen skiner. Plusgraderna får snön att smälta. Man känner våren i luften. Och jag känner att livet helt plötsligt blev lite lättare, och lite roligare.

Det är ju dessutom fredag!! Mina favoritpoddar har släppt nya avsnitt och om fyra timmar sitter jag på ett plan mot New York.

Hörs senare, njut av denna dag! 🌷☀️💕

#nouw30daychallenge

Likes

Comments

Förutom lite otur och ett snabbt men obehagligt besök hos doktorn spenderade vi denna dag med sushi, sängen och film. Vi var båda helt slut och skulle upp tidigt så det var lika bra. Dessutom så fick vi ju en hel helg i Kraków.

Sedan fick jag även denna magnifika väska som present, den är så jag och så himla fin. Ville verkligen ha den, men köpte den inte för jag vill spara inför NY istället- så det var den perfekta presenten! Tack igen baby <3

#nouw30daychallenge

Likes

Comments

Nya inlägg