...jag! Oredigerad, utan filter.

Denna fredag spenderas i Falun hos min moster. Vi ska käka på donken och kolla Idol/Skavlan. En riktig svennebanan-kväll. Jag älskar det, som den vandrande klyschan jag stolt är!
Imorgon bär det av till Sundborn och mina älskade småsystrar. Nu bor ju även min far och hans fru där, men de är en bonus ;)
Mår så väldigt bra av att vara med dem. Att få ta del av allt deras babbel och framförallt all den energin. Det piggar upp när man själv är nere och inte mår på topp!


”Om du visste hva jeg ville gi for å bli som deg, din feiging,
og det er så lett å være rebell i kjellerleiligheten din”

Likes

Comments

...är en av de skönaste sätten att träna på. Det fläktar och kyler. Gött!

Att springa med värkande rygg och höft är inte lika härligt. Ungefär som att höftkulorna är två sågklingor. Men träningen är ett måste och jag försöker pusha mig till yttersta.

Varför träningen är så absolut viktigt för mig är inte för att hålla mig hälsosamt (även om det är en bonus), det är inte för att hålla mig smal eller "snygg". Jag måste träna för att ens ta mig upp ur sängen när jag kommer till de perioder då jag har som ondast. Jag har "förmodligen" en reumatisk sjukdom i ryggen som påverkar länd, höft och ljumskar. Att det är inte någon definitiv diagnos satt är för att det inte har gjorts några konkreta fynd på röntgen ännu. Alla andra symtom checkar jag av och även läkarna tror att det är så som är fallet. Jag bryr mig inte om någon diagnos på ett papper, bara jag får hjälp och blir tagen på allvar. Det blir jag nu, efter ca 5 år.

En annan anledning till att jag behöver träna är för mitt egna huvuds skull. Jag lever som bipolär typ 2, alltså den mildare typen. Inte som Even i SKAM som springer naken genom natten för lite käk på donken för att dra ett exempel. För min del så är det kraftiga skiftningar i stämningsläget. Ibland blir jag depressiv och ibland väldigt energisk och speedad. Träningen är är här extra viktigt när jag mår dåligt. En löptur hjälper mig kontrollera ångesten som ibland blir förlamande. Nu mår jag bra/som en "normal" person till största del av min tid, vilket jag är väldigt tacksam för!

Här kommer jag att skriva om allt. Allt mellan svart och vitt!


"Ja visst kan livet kännas menlöst, slitit och grått
Men ur all ondska kommer alltid nåt gott
De ba höja volymen och jazza loss
Så ta på dig masken rå – lets go loco"


Likes

Comments