Till alla ute i samhället, jag vill uppenbara en verklighet som kan tillhöra många i vårt Sverige. Även om det inte tillhör min verklighet idag så har det gjort det en gång i tiden och den tillhör ändå någon annans vardag idag. Om inte någons vardag så är det mångas erfarenhet.

På TV-reklamer syns allt mer mörkhyade, invandrare och människor som kan ha ett annat ursprung än Sverige. Vi är fler som får huvudroller, sidoroller eller som syns i Tv-serier och filmer som har mörk hårfärg och mörkbruna rådjursögon som vi säger här i Sverige.
Vi får synas lika mycket som blonda, blåögda svenskar tycker jag. Både i politiken, på arbetsplatser (där jag faktiskt tycker att vi försöker ha det jämställt och integrerat om än det är långt kvar)

Ja, vi försöker. Och det måste jag säga är jäkligt trevligt att veta att vi är välkomnade.
För jag känner idag att dem tiderna är förbi då vi diskriminerar folk på grund av deras efternamn när de söker jobb. Det är många som inte håller med mig där. Men jag vill känna att den tiden är förbi, utåt sätt.

Utåt sätt är allt bra. Vi ger sken om att vi vill skapa jämställt på arbetsplatser med lika mycket män som kvinnor, ändock finns det arbetsplatser idag där man misslyckats med detta. Och vi strävar efter att få mångkulturella och välintegrerade arbetsplatser, och en eller två invandrare på varje får representera den delen, utåt sätt alltså. Bara så att det ska se bra ut.

Och den "invandraren" som är vältalig, väluppfostrad, välklädd, välutbildad kommer inte undan så lätt...
Vi gör ju allt rätt för oss i samhället - eller så vi tror. Och ändå är det något som inte stämmer väl där. Väl där vi är, där alla andra är, där vi kämpat för att vara, för att få vara som alla andra i samhället. Att någon påpekar eller undrar vart vi kommer ifrån skulle jag inte nämna som ett problem. Vi är stolt över vårt ursprung, vi vill gärna berätta för er om vår kultur och våra traditioner. Men det är oftast inte dem frågorna ni ställer eller iallafall inte så ni börjar.

  • Men hur kan du tala så bra svenska?
  • Du är inte som alla andra, är du adopterad?
  • Får du gifta dig med vem du vill?
  • Har du växt upp med svenska kompisar, i ett svenskt område?

Redan där finns en indikation på att jag är för bra för att vara jag. Att jag är för bra för att vara invandrare, att jag är för bra för att ha fötts av invandrarföräldrar.
För att vara mer tydlig så tycker ni att det är konstigt när en person med en annan hårfärg eller hudfärg har det lika bra som er. Jo, det tycker ni. Och sen har ni mage att tycka att jag är mallig, stolt och för stark. Men jag är ju precis som er! Hur kan jag göra er obekväma? Hur och varför känner ni er hotade av mig bara för att jag inte är er i underläge! Bara för att jag inte låter er klappa mig på huvudet som en invandrarunge som nu ska lära sig allt om hur saker och ting fungerar på en svensk arbetsplats. Jag är inte hon, ni måste ha misstagit er.

Ursäkta mig, men jag är född här. Jag vet det mesta om Sverige och är uppvuxen med både svenska kompisar och "invandrarkompisar". Jag har inte varit en del av två världar, jag har varit del av en värld, en enad värld som varit min verklighet under min uppväxt. Jag har aldrig varit annorlunda, tills nu, när jag blivit vuxen och prövat mina vingar ut i samhället. Jag har blivit lika rakryggad som er andra för att jag har svenska sunda värderingar om mig själv och mina medmänniskor som stöder min ryggrad.
Jag har blivit precis så som ni vill att jag ska vara och som ni klagar på att dem andra inte har lyckats bli.

Jag är lika bra som er! Och då har ni mage att bli sura över det.

Jag förstår mig inte på er, jag vet inte vad ni vill längre. För sen kommer precis den tjejen/killen som passar in på era fördomar. Hen är inte född här, hen pratar inte bra svenska, hen får inte gifta sig med vem den vill, hen är ung och har barn, hen har ingen utbildning, hen utvecklas inte lika snabbt som er på sin arbetsplats, hens familj är lågutbildade och hen är er i underlägae. Hen trivs ni med, hen får beröm, hen blir prisad för att hen får ni lära upp och hen är i beroendeställning till er.
Hen får er att må bra. Men i hens frånvaro klagar ni på hen, på hens språk, prestige, på hens oförmåga att förstå sina arbetsutbildningar och uppgifter.

Det finns två kategorier för er: 1. De som är som er, 2. och de som inte är som er.
Jag får inte vara med i den andra kategorin för där passar jag inte in. "du är inte som dem" säger ni. Jag får inte heller vara med i eran kategori för må Gud förbjuda att jag ska vara lika bra som ni är eller kanske bättre.
Jo det är så ni tänker, och speciellt ni svenska, blonda, blåögda medelålderskvinnor kvinnor som inte är integrerade i vårt mångkulturella samhälle. Ni har växt upp med svenskar, i välbärgade områden, på en svensk skola med 90% svenskar som har svenska föräldrar och svenska förfäder. Ni tror att alla vi invandrare tjejer passar in på era fördomar. Och när vi inte gör det så gror ett sår inom er, en rädsla för att ni ska känna er i underläge. En aggression må jag säga. För jag ser hur ni blänger på mina kläder varje morgon. Jag ser med vilket agg ni stirrar på mina Michael Kors väskor som för övrigt alla andra svenska tjejer i min ålder har. Ni vill inte diskutera om drömresorna som jag åker på och låtsas ibland som om jag aldrig varit på semester när jag kommer tillbaka. Jag får inte följa med på era AW efter att ni hört hur era manliga kollegor gett mig komplimanger för mitt utseende på vilket ni kontrat med att svenska, blonda tjejer är dem vackraste i hela världen och att svarta bröstvårtor är äckliga. Om det handlade om vanlig kvinnlig avundsjuka så hade jag köpt det, men det finns minst 5 andra smarta, snygga donnor på arbetsplatsen som råkar ha samma stil och ryggrad som mig som ni är väldigt vänskapliga med men som har samma hårfärg som er.

Jag vet varför ni vill stöta ut mig/såna som mig. För ni är smygrasister. Ni vill att alla ska vara goda medborgare men vi får inte vara för bra för att vara invandrare. Jag får inte vara bättre än dig.
Och det är majoriteten av alla vi tillsammans som kommit överens om att Sverige inte längre är svenskt. Det är ett mångkulturellt land. Det är alla medborgarnas land. Och alla medborgare är svenskar. Men jag frågar, vad är det för mångkulturellt land som jag ändå inte får vara en del av? Där ni gör skillnad på vi och dom. Och där ni ska vara överklassen, ha övertaget och vara överläget, och vi under. Det är den inställningen som segregerar oss.

Invandrar-kategorin är byggd och inramad av dina fördomar så beröm inte mig för att vara bättre än dem, jag är en av många som ni väljer att inte se och är inte för bra för att vara invandrare. Vi är många, otroligt många bra. Jag är bra. Inte för bra. 

Likes

Comments