Uppstigning mellan 07:00 och 08:00.

Lek och bus från att vi vaknar fram tills ca 09 då vi äter frukost.

Adrian brukar äta gröt med fruktmos samt macka med pålägg.

Sen vid 09:30 ungefär brukar vi vara klara och då sitter Adrian på pottan innan ny blöja.

Sen busar vi fram tills att han börjar gnugga sig i ögonen.

Sovstund mellan ca 10:15-11:15 (plus och minus) Ingen direkt bestämt sovstund men vill inte att han sover längre en 1.5 h. Han sover alltid sina sovstunder på dagarna i vår säng så han vet skillnaden på när man ska sova "lite" och när man ska sova för natten.

.Lunch i form av mat. Han brukar äta ca 2/3 delar av en stor matbruk

Potta innan ny blöja

Sen brukar vi försöka gå ut och leka, alternativt hitta på någonting annat kul för dagen.

Mellis vid ca 15:30. Antingen frukt, klämmis eller macka. Någonting som man kan ta med sig iallafall i och med att vi oftast inte är hemma vid det här målet.

Potta/toalett innan ny blöja

Sovstund vid 16. Max 1 h.

Valfri aktivitet fram tills middagen som brukar ätas vid 18:00/18:30
Också matburk, antingen köpt eller hemmagjord. Han börjar tycka att det mesta är okej så vi har börjat blanda hej vilt bland olika smaker.

Potta innan ny blöja

Beroende på om han har fått äta själv eller inte så burkar vi bada efter middagen. Annars badar vi var 3:e dag.

Sen burkar vi släcka ner och mys / lugn lek fram tills ca 20:00 då han oftast börjar gnugga sig i ögonen.

Potta innan ny blöja. Borstar tänderna

Då får han välling i sin säng (han sover i eget rum). När han är klar lägger vi snuttisen i ansiktet och stoppar in nappen och sjunger björnen sover några gånger så han kommer till ro. Då brukar han böka runt för att hitta rätt position att sova i och när han har lugnat ner sig säger vi "God natt Adrian" och lämnar rummet. Sen går vi in och tittar till honom om han är ledsen men oftast ligger han och pratar med sig själv och sen somnar.

Sen har vi ca 2 till 3 uppvak (senaste veckan) med ungefär 3 h mellanrum. Sen får han flaska tidigast kl 04.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

God kväll!

Hela flocken ligger och sover men jag har en aning svårt att komma till ro. Troligtvis på grund av den otroliga baksmällan som min tjejkväll igår bjöd på. Huvudvärken har äntligen blivit hanterbar men dröjer nog ett tag till innan jag också kan hoppa på sömntåget. Det finns ju alltid en galen stress att inte somna i någorlunda reko tid då man vet att lillemans sömn är aningens oregelbunden. Men jag passar på att strukturera upp veckan lite matmässigt. För mig är det jätteviktigt att äta bra mat. Jag äter mycket växtbaserad kost så som rotfrukter, bönor, kål, grönsaker mm. Sen protein i form av kyckling, kött och även fisk. Vi har lite delade läger här hemma då jag helst äter vegetariskt och M är inget stort fan av vegetariskt. Men vår matsedel är anpassad så alla i hushållet är tillfreds! Tänkte dela med mig av hur en matvecka ser ut för oss.

Måndag
Kyckling med grön curry och supermix (vitt ris till M och pasta till A) + grönsallad

Tisdag
Torsk och blomkålsmos med stekt aubergine + grönsallad

Onsdag
Köttfärssås med svamp, basilika och vitlök. Pasta till M och A. Bönpasta till mig. Stekt Pac Choi + grönsallad

Torsdag
Linssoppa med potatis och aioli

Fredag
Tacos

Lördag
Fläskkarre med sötpotatis och tryffelbea + grönsallad

Söndag
Köttfärsbiffar med mozzarellafyllning ocj blomkålsmos + grönsallad

Till lunch så kommer jag göra storkok till mig och Adrian med linsgryta. Brukar göra i en jumbokastrull så får ihop ca 7 matlådor till mig och sen måltider till Adrian.
När vi har gjort egen barnmat till honom så är det endast saltet vi drar ner på. Men vi har fortfarande lite salt i hans mat då han faktiskt inte äter annars. Förstår honom dock. Sen vill han att det ska smaka mycket så jag brukar krydda rätt friskt med basilika, svartpeppar, timjan, curry mm.

Likes

Comments

Vi har sökt förskoleplats till Adrian från 11 November. Alltså från att han är 1 år och 1 månad. Om jag hade fått välja hade jag nog försökt att skola in honom efter jul men vi kommer tyvärr inte få ihop det vardagsmässigt och ekonomiskt. Så det kommer bli en relativt tidig inskolning på lilleman. Sen är planen att han inte kommer gå fulla dagar utan att vi syr ihop det så han är där mellan 6 till 7 timmar per dag. Sen håller vi alla tummar och tår att den planen kommer fungera. Om det är sådan platsbrist att vi kommer få en inskolning efter jul får vi lösa problemet då. Men vi utgår just nu från att det kommer gå.

Någonting som jag har hjälp mina vänner med är att skriva en lista på saker man kan tänka sig behöva vid en inskolning då jag har jobbat inom förskola i 3 år och skolat in barn. Nu är listan anpassad efter en inskolning som sker på höst/vinter.

Så det första jag tycker att man verkligen ska lägga pengar på är:
  • Didriksons fleecefodrade regnställ. Så användbart från september till April. Lätt att hålla ren och barnen kan bli blöta och hålla sig varma.
  • Allväderstövlar. Finns i alla prisklasser och former. Adrian kommer få ett par stövlar från Kavat då dom har de lite mindre storlekarna
  • Fodrade vinterskor när snön faller
  • Fodrade sneakers.
  • Skaljacka samt skalbyxor. Finns också i de flesta prisklasserna men jag tycker att det är viktigt att man har bra grejer som är vindtäta och klarar av hård lek på förskolan så i mina ögon är Polarn & Pyret bäst i just den här kategorin även fast jag inte är ett stort fan av dom i övrigt.
  • Färgglad mössa. Jätteviktigt då det är mycket barn på gården. Lätt att hitta t.ex Adrian om han har en röd mössa istället för en svart. Kommer även att beställa tryck på hans mössa med hans namn så den inte kommer försvinna. Finns att köpa på www.rofa.se
  • Kommer även beställa en ryggsäck med Adrians namn på som han ska ha till och från förskolan.
  • Vantar. Det är inte drömmen att stå i ett kapprum med 13 barn som härjar och försöka trä på dessa fingervantar på en 1-åring som inte vill ha dom på sig. Samt att de fingervantar som finns i så små storlekar alltid blir genomvåta inom 5 minuter. Jag skulle rekommendera tumvantar i alla dess former. Men att prioritera att köpa ett par vattentäta och fodrade.
  • Extrakläder. Köp/avvara extrakläder till förskolan som man inte är i behov av att ha hemma. Adrian kommer att ha 5 tröjor, 3 par byxor, 3 par strumpor, nappar, extra snuttis.
  • Nappar kommer jag att beställa med namn så han har förskolenappar som man inte tar hem. Sen kan man ha hans hemmanapp i ryggsäcken som han får på vägen hem isåfall så han inte lär sig att den ligger i ryggsäcken utan att mamma/pappa tar med sig den vid hämtning.
  • Täcke/Kudde till vilan. Om det inte är så att barnen sover i vagnar utomhus. Då skulle jag rekommendera en åkpåse.

Likes

Comments

God Morgon fina torsdag.

Vi startade morgonen runt 7:30 snåret med lite kaffe, nyhetsmorgon och gröt.
Idag ska Adrian få spendera natten hos sin fina farmor. Vi ska alltså ha en barnfri kväll.

När vi fick veta att Adrian låg i magen var en av mina största rädslor att jag och M skulle tappa kommunikationen. Även att den där gnistan och vardagsmyset skulle försvinna. Men det har vi faktiskt jobbat för att det inte ska göra. Så tycker hittills har vi lyckats bra i att hålla vår relation levande mellan blöjbyten, nattningar, bajsattacker och sömnbrist. Vi försöker ta vara på dom tillfällen man får att kanske passa på att prata lite extra medans maten lagas, eller att inte titta på serier medans man äter utan att man faktiskt pratar med varandra. Sen blir det ju självklart mer eller mindre vissa perioder beroende på lillchefens status. Vi har valt att ta barnvakt några gånger. 30 års fest, förberedelser innan dopet och andra tillfällen där Adrian helt enkelt faller ur ekvationen då han har fått vara några timmar hos mormor/farmor/morfar. I maj när vi skulle på 30 års festen så spenderade han natten hos sin mormor vilket gick hur bra som helst. Det har även varit viktigt för oss att Adrian ska vara trygg med den närmsta kretsen. Att han känner igen och kan söka tröst hos mormor/farmor/morfar som är hans närmsta. Så vi började med barnvakt hos hans närmsta lite mjukt från att Adrian var 2.5 månader. 2 h hit, 2 h dit någon gång i månaden så han vande sig med att pappa och mamma kan gå iväg men kommer alltid tillbaka. Sen att man umgås frekvent så han känner igen dom när dom kommer. Så vi har inte haft några problem vid lämning/hämtning (än så länge, man ska inte ropa hej för tidigt)

​Nu har det varit en rätt lång period med dålig och framförallt lite sömn så vi spånade innan semestern startade att vi tänkte ha 2 barnfria kvällar. Utan att ha någonting planerat. Så förra veckan testade vi att han skulle sova borta. Det vart att jag valde att dricka vin i badet och M satt vid datorn. Sedan gemensam filmkväll med ost och vin. Sen tidig sänggång med nästan 11 h oavbruten sömn. Många tror att man passar på att ha sex medans man har barnvakt. Just sex hinner man klämma in ändå, det är sömnen man vill åt haha!! Vilken energiboost! Plus att det var så mysigt att få längta efter Adrian. Kunde dock inte hålla mig på morgonen utan ringde upp min mamma på facetime så jag fick prata med honom.

Så vi tänkte att ikväll ska Adrian spendera kvällen/natten hos sin farmor. I höst kommer det inte komma så mycket utrymme för att ha barnvakt så vi tänkte passa på innan M sista jobbvecka startar och innan föräldraledighetsbytet sker att bara få vara två en kväll till för att samla lite energi. 

Likes

Comments

  • Adrian har äntligen visat intresse för att ta sig framåt/ställa sig upp. Vi har en bekväm och envis lite herre att handskas med så när vi började att bara lägga en leksak längre bort vid ca 6 mån för att väcka hans intresse till att ta sig framåt har gått sådär då vi i det fallet har hamnat i en konflikt som bara Adrian kan vinna då han inte slutar skrika. 15 minuter har vi uppskattat den längsta fighten till. Det är även såhär hans smeknamn fallskärmshopparen kom till då han ser precis ut som att ligga 4000 m upp i luften med både armar och ben rakt ut högt upp. Så vi har helt enkelt insett att han kommer att ta sig framåt när han väl är mogen för det. Så vips när han var 8 månader valde han att åla sig framåt. Som en liten ål. Snabbt gick det och lättnaden hos hans mor var enorm. Snabbt där på började knäna bli uppdragna så vår lilleman hamnade i en kryp-position. Yes tänkte vi nu är det dags för honom att börja krypa. Vi väntar fortfarande på att det ska hända.
  • Men han vill hellre stå upp. Mot allt. Hela tiden. Han har även lärt sig att ta sig från ålande till kryp-position till sittande vilket har underlättat hans utforskande enormt.
  • Han har nu storlek 74 i kläder och storlek 19 i skor. Väger 9 kilo och är 70 cm lång på senaste BVC besöket.
  • Alltid glad och nyfiken. Han är väldigt flink med sina händer och har bra greppförmåga. Både med hela handen och pekfingergreppet.
  • Vi har kunnat byta ut alla ersättningsflaskor mot mat och gröt vilket vi har kämpat en lång tid med då Adrian har varit totalt ointresserad av all mat utom majskrokar och fruktpuré. Men nu har det lossnat helt vilket är jättekul. Men det måste vara konsistens. Så om vi köper matburkar är det 1 år och uppåt som gäller för lilleman. Vilket är otroligt ironiskt då han kräktes rakt ut om han så fick in en liten kornbit av pasta i munnen vid 6 mån ålder. Då fick det absolut inte vara någon konsistens alls. Bara fabrikspuréat.
  • Så sent som ikväll tog han sin första flaska med välling vilket han har ratat tidigare, troligtvis på grund av smaken då den är betydligt mindre söt än vad ersättningen är. Men vi har en förhoppning till att den ska bli tyngre i magen på honom och att det ska generera bättre sömn.
  • Då var vi inne på sömnen då. Om jag ska vara helt ärlig så sover vi inte många sammanhängande timmar och har inte gjort från att Adrian var ca 4 månader. Han sover max 4 h i stöten. Detta börjar nu gå över från att försöka se det som en fas till att man börjar leta efter halmstrån till att få ungen att sova. Vi har testat allt utom Barnabokens- Sova hela natten-metoden vilket vi inte är intresserade av att prova heller. BVC har äntligen börjat ta detta seriöst och tror att Adrian har ett mindre sömnbehov då han oftast är glad när han vaknar och undrar när vi ska gå upp. Nu senaste månaden har det dock övergått till att han är gnällig vid uppvak, som en övertrötthet, att han har svårt att komma till ro. Så nu när han har visat uppskattning till välling ligger en förhoppning i att sömnen kan börja styra upp sig. Återstår att se.
  • Han har fått fem tänder och den sjätte är på väg! Mr shark.
  • Adrian har även flyttat in i sitt eget rum då vi har märkt att vi faktiskt väcker varandra under natten. I och med att han är relativt lättväckt så har han och vi fått längre sammanhängande timmar med sömn.
  • Lilleman har blivit så pass tydlig när det är dags för nr 2 så vi har börjat kunna läsa honom och sätta honom på pottan när det är dags så nu börjar vi hitta en rutin på det. Han tycker det är hur kul som helst att få sitta och pilla med toalettpapper och sedan få titta ner i toaletten när allt spolas bort. Succé hittills.
  • Han har börjat bli så busig. Testar oss konstant med ett leende på läpparna.

Likes

Comments

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så är det dags för mig att avsluta min mammaledighet och börja plugga. Jag som dag in och dag ut har gått upp, satt Adrian i rörelse, dragit på kaffebryggaren, startat nyhetsmorgon och börjat scrolla instagram runt klockan 07:00 varje morgon sen oktober. Nu ska jag alltså bli en del av samhället igen med morgonrusningen på pendeltågen, samtalen vid kaffemaskinen, konstant ha någonstans att infinna mig samt att jag inte är den en personen som ansvarar för att planera Adrians dag. Det känns jättekonstigt. Men på ett sätt skönt. Skönt att få distans till hela barnbubblan då den har varit fantastisk men också väldigt krävande. Kommer bli en omställning att jag inte kommer ha ansvar för nätterna, att han har uppdaterad garderob, dubbelkoll på all mat, välling och ersättning mm. Det har ju varit mitt jobb. Jag och Adrian har skapat en vardag tillsammans där vi har hittat vår grej. Det kan stressa mig att M kommer kliva in i min roll och kanske kommer blanda hans fruktmos i hans gröt istället för att lägga direkt på så att han får lite fruktmos i varje tugga, för det är ju så han vill ha det. Det är så han och jag alltid har gjort. Jag kan komma på mig själv med att vilja korrigera, vilja instruera, vilja komma med "tips". Vart går gränsen för att vilja ge lite tips till att inkräkta på Adrian och Ms vardag?

Vi kvinnor hamnar ofta i rollen som familjens koordinator. Jag och M lever väldigt jämställt så detta var otroligt viktigt för mig att få prata om att jag inte vill vara den personen som ska ha en konstant överblick bara för att jag blivit mamma. Dubbelkolla att Adrian har tillräckligt mycket kläder, dubbelkolla skötväskan, dubbelkolla BVC-tider. Det ska tillhöra föräldraskapet, inte vilket kön du tillhör. Så vi har i vår familj delat upp att den som är föräldraledig har huvudansvar för Adrians praktiska bestyr på vardagarna samt att det tillhör att se till så att han har allt han behöver klädväg, matväg, lekväg mm.
Men nu kommer det bli ombytta roller. Så då blir det direkt en tankeställare- hur jag ska försöka undvika att hamna i projektledarrollen även fast jag har ett stort kontrollbehov? Nu är det M som kommer starta kaffebryggaren och se nyhetsmorgon. Hur kommer jag reagera om M helt plötsligt väljer att byta en rutin, ha samtalen med BVC, se över olika sova hela natten metoder samt vara den som "rapporterar" till mig hur dagen har varit. Sen när man ventilerar detta högt så låter det som att man ska ta sitt pick och pack och inte vara delaktig i Adrians nästkommande månader för fem öre och så är ju självklart inte fallet. Men det finns en känsla att man är den som nu inte är Adrians nummer 1. Men för att återkoppla till att vi har ett jämställt föräldraskap så har M varit delaktig i allt som har hänt i Adrians liv. Allt från att ha testat olika gröter, tagit nätter, blandat ersättning, badat, busat, tröstat så känns det helt naturligt att M också ska vara föräldraledig. Tror många kan känna igen sig i att det är lite som att släppa sitt revir när man får ombytta roller. Det kommer nog vara superviktigt att inte blanda sig i och försöka korrigera sin partner i föräldraskapet i vardagen på grund av att man själv inte har möjlighet att släppa kontrollen. Man får helt enkelt bara acceptera att det kanske kommer inhandlas en body som man själv inte skulle valt. Dom där två kommer ha fantastiska månader tillsammans. Det är en annan som kommer behöva tygla sitt kontrollbehov.

Det finaste jag har ❤

Likes

Comments

Hej Igen alla härliga.

Fick en liten bloggtorka på några år (läs månader) men kände att just ikväll föll andan på igen att kika in här och säga hej. Hur mår ni? Såg att det är några unika som fortfarande är här inne och kikar vilket ger mig både glädje och hybris.

Vad har hänt sen sist? Adrian har gått från spädis till bebis. Jag och M har blivit så mycket tryggare i vår roll som föräldrar. Vi har både haft dop, möblerat om, sökt förskola, hunnit besöka Grekland, avsluta amning, njutit av att flocken är samlad under semestern, lidit av nästintill konstant sömnbrist samt beundrat vilken fin liten kille vi får dela vår vardag med.

Adrian då- vår lilla guldklimp. 9 månader stor. Denna bestämda lilla människa som vi tror att vi kan styra men som vi mer och mer inser är familjens överhuvud. Vilken kille! Men det är redan konstaterat att han kommer framkalla mina (samt hans pappas) gråa hår i förtid med sin oförmåga att sova samt sitta still. Växer och utvecklas så det knakar. WOW va häftigt det är att följa hans utveckling. Att få vara med från början på första parkett. Oslagbart, slår allt!

Nu är det ju så att jag inleder min näst sista vecka som mammaledig denna vecka. Så mycket blandade känslor. Jag ska börja plugga 7 Augusti vilket gör att Adrian ska få skapa sig en vardag med sin fina pappa. Så nu när jag inte kommer jaga unge på dagarna kanske det kommer komma fler inlägg här? Man kan ju hoppas iallafall. Tyckte det var otroligt kul när man fick flow här inne! 

Likes

Comments

Adrian "fyllde" (konstigt uttryck det där, fyllde 4 månader, kanske heter så?) han har hunnit bli 4 månader iallafall vilket jag har längtat efter mycket länge. Har sett fram emot att få börja ge vår lilla groda mat! Har hittat så mycket roliga recept och sett fram emot att få ge olika pureer av både mat och frukter. Samt ta hans utvecklingskurva något längre. Ändra vår vardag en aning. Hur fantastiskt det än är att få sitta på första parkett för att bevittna min sons framsteg så kan det vissa dagar bli en aning tradigt. Vi gör lite samma saker. Så just matfrågan har verkligen brunnit i mig då det känns som att mammaledigheten får sig ett uppsving.
Vi hade tid på BVC i fredags för att väga och mäta. Innan har varken jag eller M haft speciellt mycket frågor på besöken utan kunnat reda ut eller ta reda på information när frågorna dyker upp. Men nu hade vi samlat på oss frågor som man behöver ha ett bra och sjukvårdsutbildat svar på. Den största frågan som lyser starkast är Adrians genetik för allergi.
Jag har varit bestämt från börjat att han skall ha ett pricktest innan han hinner fylla 6 månader då vi har så pass allvarliga allergier i släkten. Min bror har anafylaktisk jordnötsallergi, vilket menas med att om han inte får adrenalin i form av en spruta som han alltid måste bära med sig så dör han på 5 minuter om han får i sig något spår av jordnöt. Jag är även laktosintolerant. Sen har jag samt 80 % av min sida av släkten astma. Sedan finns det lite annat smått och gott som pollen, pälsdjur, stenfrukter, parfym- allergi mm. På M sida så är hans mamma och syster allergiska mot mjölk. Samt har astma. Så frågeställningen som har funnits är inte OM Adrian blir allergisk utan mot VAD.
I och med att jag har ätit laktosfritt under amningen så betyder det att vi det här laget hade Adrian reagerat om han hade varit allergisk mot mjölkprotein. Vilket känns skönt då jag som liten inte tålde mjölkprotein.
Jag och vår BVC-sköterska la upp en plan på hur vi ska försöka undvika allergier. Jag hävdade under en lång stund av vårt samtal att vi vill ha ett pricktest. Vilket hon sedan förklarade för mig att det oftast inte gör utslag på barn under 1 år. Så det får bli ett senare projekt då jag vill att han ska genomgå ett.

Men planen för att undvika allergier på honom är att vi inte ska ge honom "stora" mängder (till exempel en hel klämmis med mangopuré, en hel gröttallrik) livsmedel fram tills 6 mån. Sen vid 6 månader börja trappa upp långsamt med små doser av smaker. Så nu vid 4 månader ska han få smaka på allt, men kanske max en matsked. Men vi ska inte utesluta något livsmedel utan testa allt. Sen ska jag även fortsätta att helamma fram till 6 månader (helst längre). Det ända som oroar mig är att jordnötter inte är någon allergi som är "lite" intolerant. Antingen så tål du det, eller så tål du det inte. Så det är ett ämne som vi inte kommer att utsätta honom för ifall han reagerar. Då vill jag att han ska vara äldre.

Jag blev besviken efter vårt besök då det kändes som att framtidsplanerade försköts. Jag har sett fram emot att inte helamma då jag vill komma igång med min löpträning, och för mig går det inte att springa hur många sportbhar jag än har på mig då brösten är så pass stora och tunga vid amning. Samt att kunna lämna över en del av matningen till M. Men i just Adrians situation så kommer amningen att spela stor roll i hans tolerans mot allergier. BVC-sköterskan sa även att vi kunde börja byta ut vissa mål till ersättning om det skulle kännas bättre. Men det var inte riktigt där skon klämde för mig, utan just att inte ta det där första steget till mat, att inte kunna byta ut en måltid mot gröt, gjorde mig lite besviken. Så vi får se hur vi gör gällande att kanske byta ut ett mål mot ersättning. Men i skrivandets stund kommer jag fortsätta att amma.

Någon av er som har erfarenhet av en såhär pass långsam upptrappning av mat? Hur var det? Gav det bra resultat? Återkom gärna!

En stor liten kille som fick testa matstol hemma hos sina gudföräldrar.

Likes

Comments

Dags att diskutera amning. Ännu en het potatis i mammaskapet. Fick intrycket väldigt tidigt från sjukvården, eller mödravårdscentralen ska jag väl säga, att amning är guld. Amning är bra, amning är ett BRA beslut. Men dem var även noga att lägga till att ersättning inte heller är fel. Men amning, ojoj, där pratar vi bra beslut.
Varför ska man bli dömd innan barnet ens har gått från embryo till foster?

Jag var inte helt positivt inställd till amning innan Adrian. Tyckte det var väldigt djuriskt och kändes onaturligt att ha en liten människa sugande på ens bröst. Bröst var/är ju så sexuellt förknippat. Iallafall för mig. Kommer ihåg en situation på ett pendeltåg för några år sen då en mamma slängde fram tutten utan förvarning rakt framför mig och jag var helt bestört. VAD gör hon? Hennes lilla bebis började sedan äta för fulla muggar och jag kände mig nästan påhoppad. Tyckte det var så konstigt. Skyll dig iallafall muttrade jag som bitter svensk självklart utan att någon skulle uppfatta. Gick hem till M och berättade om situationen på tåget och han ryckte lite på axlarna och tyckte inte alls att det var konstigt. Vart så provocerad över att han inte höll med. "Men hon slängde ju fram tutten rakt i ansiktet på mig?" M: "Men bebisen var ju hungrig, vad skulle hon göra?"
Den situationen för några år sen ligger kvar i min tankebana när jag fick veta att jag väntade Adrian. Ska jag bli en sån som kastar fram tutten på pendeltåget utan att ens titta runt omkring sig? Och kan ni tänka er- det är precis en sådan person jag har blivit. Totalt obrydd över folks blickar eller tankegångar. Har hört bekantas historier om att folk har kommit fram och klappat barnet på huvudet under en matning alternativt gått fram och frågan om man kanske kan lägga en handduk eller något över. Men har själv aldrig råkat ut för någonting liknande så jag har aldrig riktigt brytt mig om jag inte lägger en sjal över Adrian. Sen brukar jag dock oftast välja hörn på till exempel restauranger eller caféet pga att Adrian inte kan komma till ro om det finns massor med annat kul att titta på. Det brukar man oftast eliminera med hjälp av hörn. Första gången jag ammade offentligt var jag väldigt nervös över hur händelseförloppet skulle se ut. Självklart alltid nervöst att göra någonting för första gången men just amma offentligt har varit ett hett ämne på många läppar hur länge som helst. Men gick ju toppenbra! Bra teamwork mellan mig och lillkillen och hela upplevelsen blev positiv. Har aldrig riktigt varit ett fan av amningsrum då de oftast ligger bredvid skötborden och där luktar det ca 11 gånger av 10 bajs. Jag är otroligt känslig för lukter och hulkar för minsta lilla så det är inte riktigt ett alternativ.

I och med att jag nu ovan har uttryckt att jag ammar offentligt så är det rätt lätt att dra slutsatsen att amningen har fungerat för oss och jag ammar. Adrian tog bröstet några minuter efter att han föddes och hittade sugtekniken på BB. Jag blev mer och mer bekväm med amningen för varje matstund som gick så efter 2 dagar på BB kändes det som att jag hade ammat halva mitt liv. Hade dock stora blodblåsor på bröstvårtorna vilket är vanligt då de måste vänja sig vid att någon äter från dem många gånger per dygn. Hade amningsnapp dag 2 då jag satt och grät så fort han visade tecken på att det kurrade i magen. Men efter 2 tuffa dagar med härdande av bröstvårtor skapades det som ett pansarlager längst ut på bröstvårtan. Sen tog det ca en vecka innan det inte gjorde ont alls. Jag har valt att fullamma Adrian då det har flutit på sen början. Och det är där man kan bli så less på folk som dömer mammor som tar beslutet att ge ersättning- om amningen inte fungerar, och barnet rasar i vikt första veckorna mer än vad dem ska, varför ska man bli dömd att barnet får mat på annat sätt. Sen finns det alltid ett läger som hävdar "Kan du amma ska du amma" samt läger 2 "det är ju självklart okej med ersättning OM inte amningen fungerar" även läger 3 "alla gör som dem vill men amning är det bästa för barnet". I mitt fall, i vårt fall, är amning det bästa, jag har mycket mjölk, lyckades komma över smärtan första tiden i bröstvårtorna, Adrian gick spikrakt uppåt i vikt och det blev en bra kombo helt enkelt. Så självklart är jag för amning, men jag har svårt med den stämpel som lätt sätts på mammor som väljer att inte amma. Den tyckande i fråga har oftast ingen aning om vad anledningen till beslutet grundar sig i.

Adrian föddes med gulsot. Så pass höga att vi blev tillbakaringda till sjukhuset dagen efter hemgång då hans värden var så pass höga att han behövde sola i UV-ljus för att få bort sin gulsot. Han hade även högt blodvärde vilket gjorde att hans blod var trögflytande, vilket berodde på det höga bilirubinet i kroppen. Jag var helt förstörd. Men han behövde inte sola utan jobbade ner sina värden så han låg precis under. Vi fick återbesök varannan dag i 2 veckor för att dubbelkolla värdet och det gick inte ner första veckan. Vad har detta med amning att göra tänker ni? Jo- ju mer Adrian åt, ju snabbare kunde han bajsa och kissa ut bilirubinet. Så vi maratonammade. Men som sagt, värdet stod still. Gick ner några ynka enheter och ungen var fortfarande lika gul/brun som en svensk i Thailand. Jättegulligt tyckte många, jätteångest för mig och M. Då togs beslutet att Adrian skulle få ersättning varannan timma då han inte gör av med någon energi vid flaskmatning till skillnad mot amning då vägen till mat är lite jobbigare samt amma varannan timma. Så ungen åt indirekt större delen av sina första 2 veckor. Så duktig han var! Fixade värdena själv tillsammans med hans två lite småförvirrade nyblivna föräldrar. Under våra första 2 veckor som föräldrar fick folk komma hem till oss. Under besöken fick jag frågan om jag valde att amma, och jag svarade ja i och med att jag var den ultimata definitionen på mjölkko under denna period. Men vi fick även förklara varför han fick flaska. Många la ingen vikt vid att han fick ersättning då det var ett medicinskt beslut för att få bilirubinet att gå ur kroppen. Men några valde att lägga till; men du ska väl fortsätta att amma? så han inte vänjer sig vid flaska tänker jag". Kan lätt analysera sådana direkta påståenden och känna va skönt att jag valde att amma så slipper man ta striden. Men fan alltså, varför ska man hålla på och försvara sina beslut som man tar som en familj alternativt beslut som man tar för merpartens välmående. Det är fortfarande tabu att inte vilja amma p.g.a. någon speciell anledning. På samma sätt som vi har acceptans för att alla är olika och alla är accepterande för precis dem de är, så måste vi 2017 kunna acceptera att vissa mammor inte känner sig bekväma med att amma.

Likes

Comments

Är otroligt tacksam till alla som har hittat hit! Välkomna!
Har inte kört en presentation så tänkte att det kanske vore på tiden.

Mitt namn är Isabelle och fyllde 23 år nu i Januari. Är fortfarande löjligt kär sen 3,5 år tillbaka i min sambo och vi bor i södra Stockholm i en 3:a med vår son Adrian snart 4 månader gammal. Vi har en hund på halvtid tillsammans med mina föräldrar som heter Jackie och är en 26 kg engelsk bulldogg som inte tycker om att gå ut och gå samt äger en kombi där man får plats med det mesta. Är mammaledig från mitt jobb inom kundtjänst men har stora planer på att börja plugga på högskola till hösten. Älskar att jobba och har haft lite blandad kompott av jobb senaste åren. Men jobb på nattklubb och förskola är dem längsta, 2 år var. Trivdes som handen i handsken inom förskolesektorn så jag kommer isåfall att utbilda mig till förskolelärare. Är inte så stor skillnad på klientelet inom krogen och förskolan, man hjälper oftast till med samma frågeställningar: Vart är din jacka? Gå inte med någon som du inte känner. Drick med båda händerna. Vänta tills andra har pratat klart! osv osv...
Har haft psykiskt ohälsa som yttrade sig i ångest och anorexi. Så förskolebranschen kändes helt rätt för mig då jag vill vara med att skapa trygga barn så man inte behöver laga så många trasiga vuxna.

Vart oplanerat gravid Januari 2016 som i backspegeln är det absolut bästa som har hänt mig.
Försöker alltid att ha ett positivt tänkande gällande kropp och knopp men graviditeten var en prövning då den var tuff åt alla håll och kanter (kan hänvisa till kategorin graviditet). Hade dock en fantastisk förlossning så Adrian kommer troligtvis att få syskon. (förlossningsberättelse finns under kategorin med samma namn). Under graviditeten föddes tanken till hela bloggen med tema ocensurerat då jag ibland kände mig orolig när alla andra gravida stod i perfekt städade hem och drack smoothie medans jag satt i det vänstra soffhörnet med en footlong subwaymacka och kände mig så ofabulös som det bara gick.
Går även att relatera den tanken till denna tid när ens barn börjar utvecklas och man hör mammor som bara: "ja min dotter lyckades rulla runt och sedan greppa sin leksaker med båda händerna och tänk att hon bara är två månader. SÅ snabb i utvecklingen verkligen." Tittar på min son och ser att han testar hur många fingrar han kan få in i munnen samtidigt utan att aktivera kräkreflexen.
Blir inte helt 100 på sådana situationer. Tycker det är skönt att kunna vara lite öppen i både med och motgångar. Våga lyfta ämnen som är lite tuffa att prata om, våga konstatera att man lyckas. Inte skämmas! Inte tävla! Bara vara.

Tycker även om förvaringslösningar, inga färger förutom marinblått/svart/vitt/grått, bra sex, Antipasto, hösten, att träna, behandla stora livsfrågor över några glas vin, sneakers, mina vänner, bufféer, ärlighet, att fixa ögonbrynen, smågodis och mögelost, stora högljudda diskussioner, handboll och att köra bil.

Enjoy! Kram!

Likes

Comments