View tracker

Man kan ju inte annat än att älska känslan av att livet flyter på! Det har vart kanonbra väder på sista tiden till att börja med och det kan man absolut inte klaga på! Dessutom ringde dom idag från jobbet jag jobbade på i en månad nu i somras och frågade om jag ville jobba kvar och självklart vill jag det. Försäljning passade mig som handen i handsken och nu ska jag alltså börja jobba heltid för första gången i mitt liv och försörja mig själv och det känns sjukt bra!

Ett stort steg i rätt riktning!

Jag ringde skolan precis efter jag fick beskedet om jobbet för att berätta att jag valt att avsluta mina studier hos dem i förtid.
Dels för att förra halvårets studier inte gick någon vidare och dels för att jag fått ADHD diagnosen som jag vill landa i och lära mig mer om för att ha möjlighet att studera på det sättet som passar mig bäst i framtiden. Det är verkligen en process att analysera sig själv för att förstå varför saker och ting händer.
Jag berättade för min syo om jobbet och han vart så positiv och glad när han hörde att jag tackat ja till heltidstjänsten och sa att jag tagit ett klokt beslut. Jag vet att det är det bästa för mig just nu, med tanke på omständigheterna.

Jag avslutade denna pangdag med ett fantastiskt gympass. Passade på att inviga min nya pwo från AV. Oj vad det stack i händerna precis efteråt men det var det värt! Fick en obeskrivlig energikick och prestationen höjdes, precis som dem utlovade. Snacka om valuta för pengarna!

Nu ska jag försöka sova på det här vilket inte kommer bli speciellt lätt känner jag nu! Haha

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Idag hade jag möte med min läkare. Hon pratade väldigt mycket om olika mediciner, och skillnaden mellan tabletter och kapslar. Allt kändes extremt invecklat och jag tog in så mycket jag klarade av.

Det vi kom kom fram till var i alla fall att jag ska prova Ritalin 10mg en gång om dan första veckan för att vänja kroppen med medicinen, sen gå över till 20 mg om dagen andra veckan.

Efter det ska jag på återbesök för att se om jag kanske ska trappa upp medicinen till en högre dos, eftersom att man måste pröva sig fram till den dosen och medicinen som passar just mig.

Efter mötet med läkarn, satte jag mig på tåget till Danderyds sjukhus. Där bytte jag till en buss mot Norrtälje station och nu står jag och väntar på min bror med familj som ska hämta upp mig. Resten av veckan kommer att spenderas tillsammans med dom, på mormors och morfars landställe som jag inte har vart på på flera år så det kommer bli super mysigt!

Likes

Comments

View tracker

Jag och Chris har ett rätt stort projekt igång hemma nu. Det är både vardsgsrum och vårt blivande sovrum som får sig en rejäl omgång. Vi har målat väggar och igår tapetserade vi upp en noga utvald fototapet. Vilken prövning!

Efter att ha klarat av det, så vet jag att det inte finns någonting som kan stå i vägen för oss!

Jag grät efter att vi satt upp den första delen av tapeten för några dagar sen. Det gick inte att få den slät och jag tyckte att det skulle vara en bättre idé att riva ner den, köpa en ny tapet och anställa folk som är dumma nog att jobba med skiten att sätta upp den åt oss. Men, dagen efter när jag gick in i rummet för att se hur illa den såg ut i dagsljus så märkte jag, till min stora förvåning, att tapetfan hade slätats ut och satt jättefint mot väggen! Då bestämde jag mig för att vi ska se till att klara av att sätta upp den på egen hand, utan proffshjälp. Och det gjorde vi! Jag tror att det  bara var under 1 av alla 8 delar som vi inte var arga. Det vart alltid nåt fel. Antingen stämde inte mönsterpassningen eller så kletade vi tapetklister på en redan färdig del. Men trots allt, så sitter den där den ska och ingen är mer stolt än jag över vad jag har åstadkommit tillsammans med Chris!

Jag ser så mycket fram emot att flytta in tillsammans med dig!


Fototapeten och bronsväggen. Såå nöjd!

Likes

Comments

Nu har jag jobbat min sista arbetsdag och jag tycker att jag avslutade med flaggan i topp! Det har varit fyra extremt intensiva veckor och emellanåt har jag känt mig fruktansvärt utmattad, speciellt på kvällarna då, och all ork jag haft kvar har prioriterats till att renovera vårt framtida sovrum och vardagsrum, och därför har bloggen fått ligga på is ett tag.

Oavsett har det ändå verkligen varit värt det för att jag har fått så mycket erfarenhet på kort tid och nu förstår jag att det inte finns några hinder som är för höga för mig!

Det jag vill kunna lär jag mig utan att blinka. Det finns dock en sak som jag inte kan styra över.. Och det är mitt fokus i längden. Hur mycket jag än vill sitta still och fokusera så kan jag inte det till hundra procent och det irriterar mig fruktansvärt mycket. Men jag ska till min ADHD-läkare på onsdag i nästa vecka och då ska börja prova ut medicin som då har i uppgift att hjälpa mig hålla fokus. Vi får hålla tummarna att vi så snabbt som möjligt provar ut en som passar mg!

Kul sommarväder, och så vidare...

Likes

Comments

Mycket har hänt sedan det senaste inlägget! Jag har behövt fokusera på att vara här och nu och det är svårt när man skriver i dåtid.. Men nu i alla fall så känner jag att jag befinner mig på banan igen!

Jag började nytt jobb i måndags! Extremt spännande och extremt kul! Har dock varit nervös för att jag ska stressa upp mig och börja må dåligt igen. Nu när jag har kommit en väldigt bra bit på vägen men ändå inte enda fram skulle ett bakslag kunna rasera väldigt mycket och det vill jag såklart inte. Min medvetenhet av läget hjälper mig mycket. Att känna efter när någonting påverkar mig negativt och stressar upp mig och utifrån det göra en bedömning ifall att det är värt det eller inte. I nio fall av tio, om inte ännumer är det inte det och då är det bara för mig att ta det i min takt. Hälsan går såklart före allt.

Att skynda och att stressa är två vitt skilda saker!

Jag tror inte på att det finns någon god stress som vissa verkar tro. Att ha ett driv är en sak, någonting som gör att man kommer framåt och inte står och trampar på stället eller går bakåt men driv och stress är också två skilda saker. Det förstnämnda är positivt medans det andra är negativt, och i längre perioder är stress till och med farligt och kan ge permanenta hjärnskador. Bara det talar ju för sig själv om att det INTE under några som helt omständigheter skulle vara nyttigt med stress.

Nu befinner jag mig ute på Gärdet och det är veckans sista arbetsdag idag trots att det är torsdag, i och med att det är långhelg och midsommarafton imorgon, på ett av Nordens största vardsgssäkerhetsföretag, mer säger jag inte, hehe.

Nu ska jag checka in på jobbet och ge 100% av det jag kan ge, mer går inte och jag är inget mer än en människa, viktig insikt i detta robot-samhälle.

Välbehövt kaffe, skål! 

Likes

Comments

Nu har jag varit på utspringet i Gustavsbergs gymnasium och jag känner glädje från topp till tå! Vad härligt det är att glädjas åt andra! Det är så mycket lättare än att glädjas åt sig själv. Speciellt när man har en vän som hon. Jag vet hur mycket hon har kämpat och hon om någon är verkligen värd den här dagen!

Miriam, Fy faaaan vad stolt jag är över dig!

Likes

Comments

Nu är jag på väg ut till Värmdö för idag är det utspring! Inte mitt det här året heller tyvärr, men vad gör det?! Oavsett så är det sommar och glädje i luften och det är ju det som är huvudsaken en dag som denna!
Idag passade jag på att inviga den nya klänningen från Nelly.com! Typiskt mig så lyckades jag komma åt senap på Pressbyrån. Satt på tåget och försökte få bort det, då erbjöd en äldre man mig en våtservett och nu syns den knappt! Vilken vardags hjälte!

Perfa att svalka sig med en iskall Ramlösa Roseberry i värmen!

Likes

Comments

Före lunch vart jag upphämtad av min brors sambo Mona utanför mitt hus. Vi började med att luncha tillsammans på sushi yama som har den godaste sushin som jag ätit, någonsin. Olivia, som jag är världens stoltaste faster till, var självklart med!

Efter lunchen gick vi runt i diverse affärer. Jag köpte ingenting idag, men det är ändå mysigt att bara gå runt och titta! Mona däremot hittade superfina prydnadskuddar att inreda hemmet med och lite söta kläder till bebban. Bland annat en baseballjacka som verkligen var ascool - rosa med grå ärmar och ett tryck av en tiger på ryggen, en matchande mössa med ett tigertryck, och ett par rosa converse-liknande skor. Alltså kan ni tänka er vilken kombo!? Helt priceless!

Jag tycker att det är så mysigt att kolla på bebiskläder. Det finns så mycket söta saker så jag skulle vilja köpa allting! Men någonting som gör så att jag får kramp i hjärtat är dom där minsta kläderna! Alltså det är helt absurt hur små dom är!

Jag hatar avsked. Det är bland det värsta jag vet. Därför struntade jag i att säga "Hej då" när vi var klara i Farsta och följde istället med Mona och Olivia hem och fortsätta gosa, mysa och busa!

Bästa sällskapet, trots att Olivia försökte sno mina pinnar, haha!

Sjukt god sushi!

Fasters fina älsklingstjej!

Olivia, 7 månader idag. Liten blir stor!

Likes

Comments

Som jag skrev igår så var jag på sista mötet av min ADHD-utredning igår. Meningen med det mötet var att återkoppla till allt vi har pratat om och alla tester vi har gjort i övriga veckor för att jag som patient klart och tydligt ska förstå hur psykologen och ADHD-läkaren tänkt när de satt diagnos.

Som jag faktiskt redan hade förstått fick jag diagnosen ADHD med huvudsakligen bristande uppmärksamhet, vilket är en av många varianter på ADHD. Mindre impulsivitet och mindre hyperaktivitet, men dom finns där, i lite mindre dos än min bristande uppmärksamhet.

Trots att jag var rätt säker på jag hade ADHD redan för ett bra tag sen, speciellt efter förra veckans möte med läkaren, så blev jag ändå lite chockad. Därför hade jag svårt att skriva det här inlägget igår. En fråga som tog stor plats i mitt huvud direkt efter att jag fått beskedet var "Har dom verkligen fått rätt bild av mig!?". Jag kände ju igen mig i allt hon sagt och svaret på min fråga var "men JA Isabelle, skärp dig! Det är ju mig hon har suttit och beskrivit hela tiden!" Ändå hade jag svårt att ta in det!

Saken är ändå den, att min ADHD har alltid varit en del av mig, så ingenting är egentligen annorlunda. Sedan jag var liten så har den funnits där och ställt till det för mig titt som tätt men samtidigt gjort mig till den jag är, alltid har varit och alltid kommer att vara. Det som är skillnaden nu ifrån förut är att jag är medveten om min ADHD och har chansen att lära mig att leva med den på ett bättre sätt!

Direkt efter beskedet åkte jag till Farsta C och köpte lite nödvändigheter, tyckte att jag var värd det! :)

Likes

Comments

Nu sitter jag och äter lunch och väntar på att klockan ska bli 12.30. Det är nämligen så att jag ska till min läkare och ADD/ADHD -utredare för att göra en sammanställning av flera veckors utredningsmaterial. Jag ska få veta just idag, varför jag aldrig hinner med det som förväntas av mig. Varför jag har svårt att slutföra saker. Varför jag inte tål stress. Varför jag ibland inte hör vad någon säger, trots att jag kollar rakt på personen. Varför jag inte kan samla mina tankar. En gång för alla ska jag få veta, varför.

Att få det konstaterat känns ändå väldigt bra. Att försöka ha förståelse för mig själv istället för att vara besviken på allt jag inte klarar, som andra klarar. Men att få en diagnos är bara början på en väldigt lång resa. Jag kommer behöva lära mig hur jag ska jobba med mig själv för att fungera så bra som bara jag kan, och lära mig av de tips och knep som finns.

Likes

Comments