View tracker

Jag kom på att jag inte delat med mig så mycket om vem jag är här på bloggen för er som läser och inte riktigt känner mig så jag tänkte skriva lite om mig själv!

Jag är 18 år, bor i en liten by i Hälsingland och heter Sofia Isabelle Nilsson.

Jag föddes i Gävle men min familj flyttade till USA då min pappa fick jobb där och min mamma är ursprungligen därifrån. Dit flyttade vi i alla fall när jag var ett år och flyttade till Sverige igen när jag var 3, nästan fyra år.

Jag är alltså svensk medborgare men även amerikansk medborgare, en sådan där person med två olika pass att välja på när man ska resa.

Hemma hos mig bor det en mamma, en lillebror, en lillasyster, en pappa, fyra katter och en hund. Min storasyster flyttade ut efter studenten så hon bor i Uppsala just nu.

På gymnasiet går jag nu tredje året på estet- bild och formgivning. Jag kände att de andra programmen att välja på inte passade mig alls då jag var extremt skoltrött och ville fokusera på något jag brinner för, nämligen konst av alla slag. Jag älskar att låta min kreativa sida få arbeta och utvecklas inom flera olika områden. Att måla, teckna, dreja och andra tekniker är något som jag är starkt intresserad av.

Jag är en person som är väldigt osäker i sig själv och har en del att jobba på inom ämnet self-Love. Jag är en ganska konstig, men oerhört snäll person skulle jag säga om jag får. Jag kan vara ganska blyg i början innan man lärt känna mig riktigt.

Är en sån person som gillar både fest och myskvällar men om jag måste välja mellan de två en kväll skulle jag helt klart välja en myskväll!!

Drömmar jag har och har alltid haft är att lära mig spela cello, kunna dansa bra, resa jorden runt och vara duktig på att laga mat! Önskar även att jag var bra på matte, det är något jag har väldigt svårt med.

I framtiden vet jag inte riktigt vad som väntar. Jag vet i alla fall nu att jag vill flytta hemifrån, skaffa körkort och så småningom gå högskolan. Jag vet inte riktigt vad jag vill utbilda mig inom men jag vet att jag skulle vilja jobba med något som får igång min kreativitet, något som jag trivs bra med och tycker om att göra! När folk frågar mig brukar jag oftast svara att jag skulle vilja jobba med någon typ av design. Jag har funderat på makeupartist men jag vågar inte riktigt ta chansen då jag känner att det måste va väldigt svårt och bara ett fåtal som verkligen lyckas och blir framgångsrika inom det yrket.

Jag vet inte riktigt vad mer jag ska skriva faktiskt! Har ni några tips eller frågor så vill jag gärna veta!! Hejdå och kram så länge!!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Eftersom min familj är en familj med mycket amerikanskt blod i sig så firar vi vissa saker som inte de flesta svenskar gör. Nästan varje år firar vi thanksgiving med vänner och familj. En stor middag bjuds det på men i år även lite bubbel och vin för min del då jag fyllt arton. Jag hade bjudit in Alice och hon tog med sig Bengt hit! Tyvärr gillade nog inte Bengt Vilgot lika mycket som vi hade hoppats på Hahaha. Men vi hade jättetrevligt ändå. Det är alltid så kul och mysigt när Alice kommer hit, särskilt till thanksgiving. Jag hade intalat mig själv att ta mycket bilder under kvällen, tyvärr tog jag ju bara ett fåtal på maten och min pappa som förälskade sig i Bengt!

Likes

Comments

View tracker

Nu för tiden hatar jag att ta bilder på mig själv eller vara med på bild. Det beror nog mest på att jag tycker själv att min kropp och mitt utseende över huvudtaget har förändrats negativt sen jag blev sjuk. Men igår tog jag mig orken att ta mig från sängen till sminkbordet vilket resulterade i ett fåtal selfies. Jag har inte orkat hålla på med smink på senaste tiden, egentligen är det något av det jag gillar att hålla på med mest, men orken och lusten har varit låg.

Likes

Comments

Idag är det den 22 november. Jag har stannat hemma från skolan idag för jag sov så dåligt under natten. Igår träffade jag en sjukgymnast som hjälpte mig med att lägga upp ett träningsschema för att jag ska bli stark igen efter cancern. Så idag har jag kört ett träningspass och bara vilat.

22 november är också mina föräldrars bröllopsdag. Dem firar 30 år tillsammans och pappa hade skickat ett blombud till mamma med 30 st stora röda rosor. Finaste rosorna jag sett i mitt liv. Jag hoppas jag hittar någon i framtiden som efter så många år överraskar mig så som pappa överraskar min mamma. För två år sen när de också hade bröllopsdag så lurade han mamma att dem skulle spendera en helg tillsammans i hans lägenhet i Norge (min pappa jobbar i Oslo), men i själva verket så hade han planerat en weekend i Paris för dom två. Mamma blev verkligen såå överraskad och jag blir så glad för deras skull, att dem efter så lång tid hållit ihop genom vått och torrt, och att pappa överraskar min mamma såhär vissa år🌹❤️

Likes

Comments

Jag vet att jag suger på att uppdatera bloggen, men för att vara ärlig så är inte mitt liv så intressant just nu. Det händer inte särskilt mycket. Men här kommer i alla fall lite bilder som är relativt nytagna, det är bilder från de två senaste helgerna. Min krogdebut och firande av vänner som fyllt 18!

Likes

Comments

Imorgon ska jag göra en magnetröntgen och ultraljud av buken. Jag måste fasta 6 timmar innan min röntgen, så det blir igen frukost för mig :( Har dock ställt larm för att gå upp och äta något 03:20 eftersom jag ine får äta något efter kl 04:00. Kommer vara otroligt hungrig om jag inte kliver upp och äter, när jag är hungrig blir jag ganska irriterad, grinig och bara blir allmänt på dåligt humör. För att vara ärlig är jag ganska nervös inför morgondagen. Jag vill inte att cancern ska komma tillbaka, det skulle vara något av det värsta som kunde hända i  mitt liv just nu. Jag har redan klarat kampen en gång och jag vill inte behöva gå igenom det igen, jag har ju inte ens hunnit återhämta mig riktigt från det. Men jag hoppas på det bästa och när resultaten väl kommer SKA det vara bra besked. Jag måste försöka tänka positivt även om alla "tänk om" tankar kommer. 

Igår började skolan igen efter höstlovet, men jag var inte där. Varken igår eller idag har jag varit till skolan för att jag inte mått bra. I Söndags natt var jag vaken exakt hela natten, jag kunde inte sova alls, så därför hade jag absolut noll energi för skolan. Men på torsdag ska jag nog till skolan. Visst, det blir bara en skoldag för mig denna vecka, men man kan inte rå för hur man mår och när man får tillkallning till sjukhuset. Så jag missar alltså skolan imrogon och på fredagar är jag ledig för att jag har inte alla lektioner som de andra i min klass, dem ämnena pluggar jag nästa år.

Håll tummarna för mig att det går bra med sjukhusbesköket imorgon. Puss och kram!!

Likes

Comments

Hej på er! Inte mycket händer i mitt liv atm så därför känns det inte som om jag  har något speciellt att skriva om här just nu gällande min vardag. Men jag tänkte uppdatera så gott jag kan om hur det ser ut för mig just nu.

Kan säga att valpkursen med Vilgot börjar gå mot sitt slut och både han och jag har lärt oss mycket, vi tränar på saker och han visar tydliga framsteg, vilket är jättekul! Tyvärr har jag inte så mycket ork som jag vill ha, jag är svag i kroppen, har ont och är trött hela tiden så mamma får ta över då jag inte orkar mer under kursens lektioner.

Den nionde november ska jag ha magnetröntgen för att kolla cancern, förhoppningsvis har den hållt sig borta. Jag ska även få träffa en sjukgymnast då jag är så himla svag, alltså verkligen SÅÅ svag. Ifall jag sätter mig ner på golv/mark, på huk eller i en låg stol så kommer inte jag upp utan att någon hjälper mig, så svaga är mina ben efter sjukdomen. Jag har extremt skakiga händer nu för tiden så det går inte riktigt alls för mig att skriva fint för hand längre. Det ser ut som en femåring har skrivit och inte en artonåring. Jag märkte också idag när jag skulle göra ett grattiskort till min lillasyster som fyllt tio, att jag kände att jag inte kunde greppa suddet riktigt och hålla i det, inte styra händerna så som jag ville för att dem var så svaga. Det är även besvärligt när jag ska äta för att mina händer skakar så kraftigt. Känns som maten ska flyga överallt från besticken och att drickan ska spillas ut när jag håller i glaset. Jag har ofta värk i mina fötter och händer, en sorts brännande verk som kommer och går under dagen, men som ofta dyker upp på kvällen när jag ska sova så jag måste ta starka värktabletter för den. Min sömnrutin kan jag verkligen säga är den sämsta någonsin. Jag sover knappt på nätterna för då har jag energi (notera att jag lägger upp detta inlägg efter 03.00) på dagarna försöker jag tvinga mig själv att vara vaken och orka göra saker som jag ska men det går inte. Det slutar med att jag lägger mig i min säng för att vila och kolla lite på tv, men sen blir så trött så jag sover i timmar. Så nu har jag fått sömntabletter utskrivna åt mig. Alla dessa saker är biverkningar efter cancern och jag är så himla less på det.

Just det! Jag fick ju en "Min stora dag" runt tiden jag fyllde år och nu är det bestämt vad jag ska göra! I mars åker jag och hela min familj till Gran Canaria! Ska bli så kul! Egentligen skulle min bästakompis Alice följa med men datumen krockade med hennes utlandspraktik, det är så himla synd och tråkigt att hon inte kan följa med som vi hade tänkt oss från början men det blir väl roligt och härligt ändå! Hon får det säkert också härligt och kul då hon också är utomlands vid den tiden, även fast hon kommer säkert jobba en hel del.

Hoppas ni har en bra helg i alla fall och orkade läsa min kanske alldeles för långa och tråkiga livsuppdatering!!

I brist på nytagna bilder slänger jag in en skallig selfie från ett bra tag sen. Nu har håret börjat växa rätt mycket faktiskt! Har väl lite mer än en centimeter långt stubb nu hahahha, men det känns härligt att det växer tillbaka i alla fall, trots att det kommer ta väldigt lång tid.

  • 357 readers

Likes

Comments

Jag hatar cancer så himla mycket. Jag är tacksam över att jag fick en sorts cancer som var relativt lätt att bota med cellgifter, och som hade så pass "kort" behandlingstid. 4 månader var väldigt långsamt i stunden, men nu i efterhand tycker man att det gick så fort. Jag är så otroligt imponerad av och jag ser så mycket upp till de barn och vuxna som orkar ta sig igenom till exempel två år av behandling, som leukemi behöver.

Jag blir så himla ledsen när jag tänker på de barn som fanns på samma avdelning som mig i Uppsala. På blod och tumörsjukdoms avdelningen, 95A. Jag tänker på hur de kämpar vidare där varje dag, att de får stå ut med sjukhus besök flera gånger i veckan, eller att de måste vara inlagda på avdelningen. För alla dem ber jag varje kväll och håller tummarna hela dagarna. Jag ber i nuläget för just en särskild stark person. En tjej som har fått hela livet förändrat som så många andra med cancer. Hon är en tjej som älskade att spela innebandy, men som nu aldrig kommer kunna börja spela på riktigt igen. Hon är en sån snäll och rar människa med ett leende som lyser upp hela rummet. Jag ser upp till henne så mycket. Hon är lika gammal som min lillebror, endast 15 år. För några dagar sen fick hon ett dåligt besked gällande hennes behandling, dem kunde inte operera bort hennes tumör utan att dem skulle ha sönder hela henne och hennes tumör är inte känslig för strålning. Denna tjej är verkligen den starkaste personen jag känner till och hon är den sista som ska behöva göra en bucketlist i sån här tidig ålder.

Saga, om du läser detta, jag och hela min familj, även några av mina vänner ber för dig och tänker på dig dagligen. Jag hälsar dig en massa styrkekramar och du är så otroligt modig och stark. Du har sån kämparglöd och jag ser upp till dig så mkt även fast jag aldrig hann lära känna dig så bra. Kram på dig finaste du, du är en förebild för mig, för min lillasyster och för så många andra.

Och snälla ni som läser detta, be för Saga, skicka ut positiva tankar till henne och ni kan jättegärna swisha för att hon ska få kunna uppfylla saker på sin bucketlist! Följ hennes blogg för att läsa mer om henne och hennes resa genom cancern, hon är otroligt inspirerande och klok för att vara så ung. #fuckcancer

  • 440 readers

Likes

Comments

  • 526 readers

Likes

Comments

Igår var det g-fest på hogges krog (typ den enda krogen som finns i den lilla staden man tillhör). Det var i alla fall min första utgång som 18 åring och första gången jag festat sen innan jag blev sjuk, alltså i början av juni. Men nu när jag är cancerfri och ändå har liiite mer ork ville jag ha en rolig kväll med vänner. Jag tog det väldigt lugnt med alkoholen på grund av cancern och allt sånt, kändes som en smart grej och det bästa man kunde göra om man är i min sits.

Måste ändå säga att förfesten hos min kompis Joanna var mycket roligare än själva g-festen. Det var ju kul att dansa och sådär med alla mina vänner och träffa folk man känner och allt sånt på krogen, men det blev lite tråkigt efter ett tag tyckte jag. Hur som helst var det ändå en rolig kväll och det var så kul att få umgås med vänner som jag inte umgåtts med sen innan jag fick cancerdiagnosen. Jag var utklädd till katt för att det var halloweentema, och hur kul är inte det temat?? Älskar halloween, att få klä ut sig/upp sig, sminka sig på ett annorlunda sätt osv. Så himla kul. Hoppas ni hade en bra fredag! Ikväll står middag med några tjejkompisar på schemat👍🏼

  • 577 readers

Likes

Comments