Hello på er! Hoppas veckan startat bra och att ni mår bra.

Våran vecka startade inte som vi hoppats på. Vi skulle hämta en av P's kompisar för att åka o äta. När vi skulle åka ifrån parkeringen så startade inte bilen..alls. När bilen väl gick igång så lyser typ alla lampor och ingen mätare (hastighetsmätare, varvmätare etc) fungerade. Så nu står bilen på våran parkering, och vägrar att starta. Det som suger är att vi köpte bilen i Onsdags förra veckan, så vi har inte ens hunnit äga den en vecka innan den går sönder.

Aja vi ska tillbaka till bilhandlaren idag och prata med dom, hoppas att det löser sig.

Annars idag då? Hela förmiddagen så har jag suttit och pluggat naturkunskap och lämnat in en uppgift. Så det känns skönt att den är avklarad, senare i veckan så ska jag göra klart samhällskunskapen. Längtar tills jag är färdig med plugget i Oktober, och tills jag kan gå på mammaledighet. Den här foglossningen är inte ett dugg rolig att jobba med.

Här sitter jag och bebis just nu. Ska snart gå och diska den lilla disk som finns och sen planera middagen och vad vi ska handla när P kommer hem!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag vill kunna ha på mig mina finkläder.

Jag vill kunna gå och träna.

Jag vill kunna gå överhuvudtaget utan att känna tårarna bränna bakom ögonen för att jag har så ont i ryggen.

Jag vill vara mitt gamla jag igen, utan dom här hormonerna.

Jag vill inreda vårat hem med massa bebissaker.

Jag vill köpa massa bebissaker.

Jag vill så himla mycket.

Men det jag vill mest av allt är att ha min lilla pojke hos mig (oss).

Likes

Comments

Godmorgon på er! Jag ligger just nu i sängen på vårat hotell här i Grekland och väntar på att P ska vakna. Idag ska vi flyga hem igen, det ska bli rätt skönt faktiskt.
Veckan här har varit hur mysig som helst, vi åkte ju hit med P's syster och hennes pojkvän. Så det har också varit roligt att få umgås med dom😌

Iallafall så tänkte jag berätta lite om hur veckorna i min graviditet varit hittills. Det har inte varit lätta veckor om du frågar mig haha.
Nämnde i tidigare inlägg att jag mådde otroligt illa i början och att det var (bland annat) så vi kom på att det kunde vara en bebis i magen.
Jag jobbar på ett café, så att varje dag vara omringad av lukten av massa bullar, kakor, mackor mm gjorde inte saken bättre. Var tvungen att ha med mig någon frukt i väskan som jag kunde ta fram och äta när illamåendet blev som värst på jobbet.
I början så blev jag också väldigt snurrig i huvudet, kunde knappt stå upp utan att behöva koncentrera mig på att inte svimma.
Jag var onaturligt trött hela tiden. Ville inte göra annat än o sova. Vilket kunde irritera P lite grann ibland. För när han väl kommit hem från jobbet, eller dom helger som vi var lediga och han ville hitta på något så sov jag bara. Man kan nog i princip säga att jag dom första veckorna sov och grät för att jag mådde så illa.
Men efter vecka 12-13 någonting så började jag må bättre igen. Illamåendet kom bara någon gång ibland och mest på kvällar (morgonillamående vad är det??). Men tröttheten släppte fortfarande inte.
Där någonstans hade vi inskrivning hos BM (barnmorskan) och vi tog lite prover som visade att jag hade rätt dåligt järnvärde. Så började äta tabletter för det (äter dom fortfarande och kommer nog göra det graviditeten ut). Därefter blev det bättre, jag blev piggare och mådde knappt illa längre. Men lyckan varade inte för länge haha. Fick snabbt foglossning. Och helvete vad ont det gör. Har fortfarande det ungefär varje dag och speciellt om jag rört på mig mycket.
Runt den här (eller om det var förra?) veckan så har jag börjat få lite sammandragningar. Det känns lite som att magen spänner sig rätt ordentligt en stund för att sen släppa. Obehagligt men helt okej.

Även fast det enligt mig har varit jobbigt ända från start så är allting värt det. Jag vet att min kropp håller på att skapa våran lilla pojke. Så alla smärtor och krämpor är bara att försöka blunda sig igenom, för snart är han här. Har aldrig längtat så mycket efter någon jag aldrig träffat. Både jag och hans pappa älskar honom redan så otroligt mycket och vill bara ha honom hos oss nu!

Likes

Comments

Hej på er! Hoppas att allt är bra med er alla.
Tänkte berätta lite från början hur vi fick reda på att vi var gravida och hur tiden efter det har varit!

Jag började förstå att något inte riktigt stämde när jag vaknade upp hos min mamma, efter att jag druckit vin med henne kvällen innan. Jag mådde jättekonstigt, kände mig bakis men mådde illa på ett helt annat sätt haha.
Någon dag gick och den där "konstiga bakiskänslan" försvann inte. Att gå ut på balkongen och ta en cigg var helt plötsligt inte lockande alls. Mådde illa av bara tanken.
Jag var tröttare än normalt (jag är en trött människa så reagerade först inte på det). Men när jag kunde sova 10 timmar på natten, för att sen sova tre-fyra timmar på dagen så började jag plussa ihop symptomen och sa åt P att springa och köpa ett tidigt test.

Medans vi tog testet så lagade vi mat, så vi sprang lite om varandra för att titta om testet visade något, och hålla koll så att maten inte brändes vid haha. Tillslut så stod det gravid, vi tittade bara på varandra och flinade. Sen sa vi inte så mycket mer till varandra den kvällen.

Dagarna gick och jag tror faktiskt att jag tog något mer test "bara för att" vara helt säkra, men visst var dom positiva allihopa och någon växte därinne.

Vi har pratat om att skaffa barn tidigt i livet, så valet om att behålla eller inte var inte svårt. Vi visste båda vad vi ville.

Veckorna i början gick hur långsamt som helst, men efter att vi började berätta för familj och anhöriga att vi skulle få en bebis så har tiden gått hur fort som helst. Vi är liksom redan i vecka 19. Helt sjukt.

Ska få ihop ett inlägg om hur veckorna varit lite senare. Tänker att det kan vara lite kul att läsa om hur mycket jag kan gnälla i ett och samma inlägg haha.
Ha det bäst så länge ❤️

Likes

Comments

Som jag har längtat till att berätta för alla om vad som hänt och kommer hända.
Nu har vi äntligen gått ut med att vi väntar barn, en liten pojke faktiskt💙

Han är redan så älskad och efterlängtad av många. Har sagt till P att den här bebisen har på något sätt fört alla samman.

Graviditeten hittills har inte varit den lättaste överhuvudtaget. Har varit otroligt illamående, sjukt trött och orkeslös. Hormonerna ser till så att mitt humör går upp och ner, hyn har inte varit den bästa. Det finns så mycket att berätta om veckorna som varit. Tänkte skriva och berätta om dom mer utförligt senare, och fortsätta skriva om allt som händer samt tankar kring både graviditet och det som hör till.

Nu däremot så ligger jag och P i sängen på Clarion hotell på Arlanda och ska sova snart. Imorgon bitti så åker vi till Rhodos🌞

Ni får ha det så himla bra så hörs vi snart om mer uppdatering om graviditeten och våran lilla pojkes utveckling💙💙

Likes

Comments