Utåt sett så är jag nöjd, nöjd med livet och allt som det betyder.

Sanningen är den att det fortfarande gör ont att veta att man en gång blivit spottad på, förnedrad av och lämnad av den man trodde var ens trygghet.

Det gör ont att känna sig som en börda för sin familj, för att jag valde att sälja mina saker för att ha råd med hyran, bara för att jag en gång var alldeles för blind och blåögd.

Här står jag nu, vissa dagar sover jag hos kompisar, ibland i min lillebrors rum, jag jobbar nätter för att kunna sova i en säng på dagarna utan att putta undan någon.

Vissa dagar är det svårt att se sin egna spegelbild och känna sig stolt. Det kryper i kroppen att se personen i spegeln, det är då det gör som mest ont.

Smärtan trycker ständigt i bröstet, varenda steg känns, varenda andetag, varenda tanke. 

En mening som fastnat i mitt huvud; ​är det såhär livet ska vara? 

Finns det någon som har svar? När ska trycket lätta, andetagen gå på automatik, tankarna vara goda? 



Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

En vacker dag så ska jag ha mitt absolut egna hem. Ett hem som skriker mitt namn, men det viktigaste av allt så ska det vara ett hem där jag är lycklig. På riktigt den här gången.

Jag vet, jag har printscreenat alla bilder från tumblr. Så får det vara ibland, det kan inte alltid vara perfekt.

Likes

Comments

But the saddest part of the story is that the dad was the first man to break her heart.

Likes

Comments

Ny vecka.
Jag vaknar några timmar senare än tänkt, går ut och tar en cigarett och hoppar sedan in i duschen. duschar av mig av nattens ångest och helgens fylla. ska bli skönt att få lägga förra veckan bakom sig.
Nu är det måndag igen, en ny vecka med nya möjligheter. Välkommen vecka 45, är spänd på vad du har att erbjuda.

Likes

Comments