View tracker

Nu kommer dem
2016 års löften, tänker dela in de i två kategorier som träning, framtid och må bra mål lol låter jätte ambitiöst men de är jag ju verkligen inte

Träning
Jag har ju tidigare haft väldigt svårt för att anpassa mig och lägga träning på en sund nivå för mig. Men i år jag verkligen försöka fokusera på att bli friskare och starkare. Eftersom jag och systern ska åka till Kuba vill jag kunna vara pigg 24/7. Pga jag har sääämst kondis.
Så detta är mina tränings mål:
- springa milen
- bänka 60 kg

Framtid
Det suger lite att veta att en inte kommer ta sig in på något vettigt program med mina betyg eller jo de är ju inte så horribla. Men jag har ju alla kurser som behövs för i stort sätt alla linjer tack vare natur och på mitt högskoleprov fick jag senast 1,2. Jag vet inte riktigt vad jag vill göra än men funderar på massa olika och en av dem är en linje på school of arts som stylist. Isåfall måste jag sätta i gång en portfolio så här är mina nyårs löften!
- göra minst 5 plåtningar till portfolion
- bestämma mig för vad jag vill göra (??)
- höja mig på högskoleprovet och göra de 2 gånger till

Må bra
Som alla år innan är jag fortfarande en väldigt sjuk människa jag är ju fortfarande inte frisk diagnostiserad?? dock har jag fått världens sämsta jävla vård så vet knappt om mina doktorer själva bryr sig. Har träffat en ny psykolog nu i vilket fall hon är AS BRA! Hon hjälper mig verkligen med allt och är såååå rolig. Trivs i en miljö där jag får skratta mer åt mig själv än gråta som alla andra velat att jag gjort eftersom dem inte förstår ironi typ... Jag vill fortsätta må bättre och därför ska jag
- skära ner på alkohol och feströkande
- inte vara lika förlåtande mot människor
Med detta menar jag såklart att jag själv kan förlåta, släppa och gå vidare men jag har vart jätte dålig genom mitt liv och sätta om markeringar om vad jag tycker är okej och inte. Det ska de bli ändring på.
- vårda min relationer
Som ångestfylld människa tycker jag de är fruktansvärt jobbigt att skicka sms och ringa för att jag tycker jag är för jobbig då. Men nu ska jag göra det ändå för märkt att jag förlorar mer på att inte höra av mig än att göra de.

Taggad på 2016! Känns verkligen som detta kan bli ett fantastiskt år :D 

Imon ska jag nog skriva om mina gamla inlägg och hur jag känner om dem.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

WOW BLOGGEN JAG ÄR DÄR!
ni som följt min blog that följt mina två senaste av år av konstant elände. En ganska deppig blogg men vill ändå säga en blogg som haft fokus på att det kommer bli bra. Jag är nog där nu! Jag klara det! Jag mår fortfarande piss ganska ofta men jag har klarat mig igenom allt och jag vet att det inte så farligt!

Min sjukdom är nu min vän, ångesten behandlingsbar och har även lärt mig skilja min depression från vanliga motgångar. Det har verkligen gjort mitt liv sjukt mycket lättare. Ska berätta mer om allt såklart. Imon ska jag nog berätta om mina ny års löften men nu kör jag igen :)

Likes

Comments

View tracker

Nu när jag läser min blogg inser jag att den inte riktigt speglar den jag är haha

​Jag skriver typ endast på bloggen när jag är riktigt ledsen eller super irriterad. När livet äger finns det inte mycket mening med att sitta och analysera över varför. Är jag glad vill jag ju vara glad, när jag är ledsen vill jag bara ta mig ur det och hittar en lösningen genom att processa det liksom. I vilket fall, i quite happy ;-)))))!!!!

Imon ska jag göra högskoleprover, är lite nervös. Jag har ju tyvärr inte så bra betyg, helt ok men haha hade jag inte haft this sjukdom hade de nog vart högre så jag vill prestera på dessa. Kollat lite på gamla prov och sånt typ så ah. Sen födelsedagsfest wooop!! Det är helt sjukt att en snart är vuxen, jag fyller 18 snart! tar körkort, tar studenten, flyttar och sånt?????????????????!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 

Jag har ganska bra koll på vad jag vill plugga och det är jag otroligt tacksam över, har kämpat så länge med att kämpa emot den jag faktiskt är. En kreativ person! Jag vet det nu, jag ska hålla på med typ konst, pr, formgivning osv. Jag älskar sånt? Trott hela tiden att jag ska miljö, cilvilinjegör och sånt med serr, hur tråkigt? Jag älskar färg, feminism och sånt. Det är också viktigt! 







Likes

Comments

Just nu är jag skörare än rosblad. Jag lever på gränsen till panikattack ständigt vilket suger. Denna gången vill jag dock vara starkare, jag hoppas jag lärt mig hur jag ska hantera dessa situationer vid detta laget, men vet kanske går jag under igen, hoppas inte.

Ibland önska jag att jag inte visste det jag visste. Att jag tillät mig själv att tänka ofemenistiskt och hata mina medsystrar för att det hade vart enklare för mig. Det hade vart tusen gånger enklare att spy ut sig hemskheter om dem, men det hjälper inte. Det hjälper inte för att jag vet att en inte kan avgöra något om en människa som en inte känner, typ ingenting iallefall. Direkta personangrepp som hon är ful är bara så desperat, men det hade vart enklare. Så mycket enklare. Så mycket enklare att inse att den en bryr sig mest om inte bryr sig om ens känslor, att det kan såra en så många gånger. Den enda jag borde hata är du, vilket jag delvis gör. Men det är lättre att tro på tomma löften om att det aldrig ska hända igen, att en betyder mest för den. Det är lättare än att inse att orden inte har någon innebörd.

Men vad som är allra enklast, vad som är helt fucking super jävla duper enkelt är att hata sig själv. Det är så fruktansvärt lätt att inse att en själv är för fet, för ful, för jobbig, för mycket. Well, denna gången ska jag försöka att inte göra det. För det är inte mitt fel.

Jag är så jävla trött på att ta emot denna skit jag inte förtjänar och jag skäms över att jag gjort och gör det och jag orkar inte ens säga aldrig igen för jag orkar verkligen inte bli dumförklarad igen. Fan jag är inte dum i huvudet, jag är nedbruten. I förrgår satt jag återigen och funderade på om jag är galen, en gång erkände jag gråtandes att jag är helt jävla cray fast i dagsljus undrar vem som fått mig och tro det, men jag vet ju egentligen. Jag måste vara stark och får inte gå ner i hålet och tro att jag gjort fel, väl där nere är jag värdelös, maktlös och gränslös. Skriver detta inlägg så jag minns till en regning dag att jag är bäst.


And I still remember me before you


Ps. Kram till alla er som kämpar med samma sak, vet att jag inte själv och jag vet att ni förstår mig. Hoppas mina inlägg hjälper er att inse att ni är bäst och att ni har en vän som förstår för det kan vara skönt när det ända man gör är att gå runt och skäms. Jag vet att ni är med mig också.

Likes

Comments

Likes

Comments

Du är världens bästa och starkaste person och du har äntligen blivit en egoist

Wow asså veckorna flyger fram och jag gör jätte mycket men samtidigt ingenting. Inlämming ska in, ny kommer imon och så fortsätter det. Jag är bekväm med det. När jag ser tillbaka på senaste året så ryser jag helt ärligt, det är helt otroligt egentligen. Självklart försvinner inte all ångest eller panikattacker. Självklart försvinner inte manin och fyllorna men det har blivit bättre. Någonstans bland att bli inlagd på psyk och att konstant känna ångest inser en att en har ett val. Herregud om du googlar depression, bipolaritet, ångest så är det jag kommer säga någon stor chock eftersom nästan alla som lider av liknande sjukdomar är suecida. Att leva med död som ett alternativ som utväg är något som tog kål på mig. Inget blev viktigt och min motivation var noll. Asså det känns typ komiskt att jag ska kunna hjälpa någon när jag själv lipar mig själv till sömns (skoja lyssnar på podcast med ångesten krypande i hela kroppen till sömns). Men jag kanske hjälper någon och framför allt mig själv när jag sätter mig ner och skriver ner vad jag har i huvudet. Det blir mycket klarare och jag lär verkligen känna mig själv när jag får bestämma hur det ska stå utan någon som övervakar mig. I vilket fall. Jag lär mig ständigt av mina misstag och förlåter alltid mig själv, det är ingen mening att älta allt dålig en gör för då kan du inte fokusera på bli bättre. Jag har lärt mig, Isabel när du har mani ska du inte dricka alkohol, du blir knäpp. Jag har lärt mig Isabel, du får ha sex med vem. fan. du .vill. känns det bra för dig är de okej. Jag har lärt mig SÖMN ÄR VIKTIGT! Sova kan verkligen fucka upp ens liv, jag tar hellre sovmorgon än att komma till skolan nervös och ångestfylld det är det inte värt, du vet vart du hamnar - på toan - gråtandes.

Nej men ärligt. Jag vet fortfarande inte vem jag är. Jag vet ingenting just nu känns det som MEN DET ÄR SÅ JÄVLA HÄRLIGT!!!! Så jävla viktigt för mig att ha sagt upp ansvar från grejer jag egentligen inte klarar av ex vara vän med alla på planeten tellus, bry mig om vad jag har för kläder (helt ärligt varför har jag ens tänkt på de jag har as snygga kläder) och typ inte bry mig om något utom att jag mår bra. Men vad är det då som brister? Asså som sagt tidigare en sjukdom är ju inte ett val och hur mycket jag än vill må bra finns det mycket jag behöver kämpa med för att hitta roten till min ångest osv, tills dess tänker jag gråta och vara överdriven. 

Likes

Comments

Ja people, nu ska jag och Sara dra igång en podd!!
Bästa oss har verkligen länge funderat på att starta en men inte riktigt vetat hur vi ska börja. Men på Kulturkalaset snubblade vi in i Hej5 en podcast grupp som hjälper en med typ ALLT (dem är bäst?!) vi var där idag och snackade med alla i gänget som gav oss tips om podd osv.

(Shoutout till poddarna jag kommer ihåg
Ramsby/Fischerström
Hallå eller!)

Vad ska vi prata om?
Typ det jag pratat om i bloggen + allt mellan himmel och jord men försöka va så relatable som möjligt

SNÄLLA KOMMENTERA VAD NI VILL VI SKA PRATA OM

Likes

Comments

Idag har jag skrivlust så hej igen..

På senaste har jag tänkt mycket, känt mig full av åsikter som jag vill förmedla. Jag vet att jag alltid vart en människa, nej vänta, kvinna som tar plats. Någon dag kanske jag berättar varför det blivit så men inte idag.

Jaja, men att leva i ett samhälle som straffar kvinnor som tar plats har varit något som är uppenbart för mig. Ibland känns det till och med som mina närmsta vänner kan säga till mig för att jag är mig själv för mycket. Det märks verkligen att många blir rädda att förknippas med människor som går emot normen (dock tycker ju vissa att det är ballt men det är få). Rädda för att de ska bli skrattade åt, uppfattas som den osköne för att hen säger till att NEJ du får inte använda n-ordet. Så rädda att i den grad att det ibland känns som människor vill sätta mig på plats. Så kan du inte göra, den bilden kan du inte lägga ut, ska du verkligen säga det där. Ofta blir jag väldigt ledsen även om jag inte alltid säger det längre för att jag blivit så van vid det.

Grejen är att jag nu som sagt på sistone velat göra och säga saker som jag nu inte längre vågar. Jag känner mig ibland nerslagen av patriarkatets begränsningar om hur en tjej ska bete sig och vara. Det gör mig ledsen och erkänna att jag inte orkar mer skit. Jag är stark, det är verkligen inte det som är felet utan att det bara blir för tröttsamt att vara något som ska snackas om h e l a tiden.

Men
Jag blir glad av att se er. Mina vänner, starka tjejer som tar för er mer och mer. Det känns ibland som jag gjort lite nytta då. Jag ser er käfta emot, skratta åt sexister, krama och stärka varandra. Jag ser vänner trotsa och utmana normer om hur mycket muskler kvinnor får ha, jag ser en alltid prata om mens för att normalisera det, jag ser en skratta högst i hela jävla korridoren utan att bry sig ett piss om att det står en par killar med skallar och tittar som tycker att hon tar för mycket plats, jag har någon annan som krossar sexistiska skämt från killar dagligen genom att vara smart och rolig, ser en dansa på fester utmanande med rumpan i vädret för ni vet hon dansar faktiskt inte för killarna i rummet utan för att det är kul.

Ärligt skulle jag kunna fortsätta hur länge som helst och berätta om starka tjejer. Men jag vill bara säga detta till alla som läser denna bloggen STÖTTA varandra.

Likes

Comments

Att liv måste bestå av ångest? Får ångest av att blogga nu också haha kul. I vilket fall.. Skrev detta halv flummiga inlägg när jag reste:

Hej vänner, här sitter jag nu på flyget och skriver. Det är något magiskt med att flyga på natten. Med ens favorit musik i öronen känner jag mig tidlös. Det brukar vara så när jag reser. På bussar, flyg och tåg står tiden still på natten. Det känns som att det är då jag kommer som närmast mig själv. Jag tänker på inte på mig själv, det väcks något i mig typ. Något som jag varje dag blir distraherad ifrån, ja på grund av livet?

Mina tankar flyger iväg med människor, jag tänker på världen. Jag är lycklig och ledsen. Jag är lugn! Det är som jag glömmer bort vem jag är att jag har familj eller vänner. Blir ett med världen. Bara ett bihang av jorden. Denna gången tänkte jag skriva ner det, för jag älskar det och undrar hur det kommer sig att jag alltid glömmer av att jag är nöjd med mitt liv. Att jag inte behöver en massa materiella saker, jag behöver inte prestera eller passa in - jag är fri. Men det är svårt att ta med den känslan med människor som är rädda att vara fria trycker ner en.

Att jag hittat människor som ger mig möjligheten att ta med min frihetskänsla är nog något av det jag är mest tacksam för i mitt liv. Samtidigt som jag är tacksam vet jag hur mycket jag gett för att får öppenhet och godhet tillbaka. Jag vet att jag inte är något annat än en vanlig person men jag vet att jag är accepterade och förstående för den som behöver och kärleken jag ger är inte alltid något jag fått tillbaka. Många tar godhet förgivet, gör inte det. Jag vill ge andra en frihetskänsla, känna sig modiga och stolta över sig själva. Jag är en dålig person och en bra. Som alla andra. Men jag försöker verkligen vara öppen, förstående och förlåtande. Stay openminded❤️

Likes

Comments

Sjukt dålig uppdatering
Men när en går upp 8 varje dag och sover vid 12 så har en ingen energi haha. Veckan har vart fylld men spännande grejer, ska berätta allt. Sålänge får ni dessa bilder från south beach!

Likes

Comments