Hej! Nu var det ett tag sedan igen, jag har inte haft något att skriva om, varit i Umeå, pluggat, varit sjuk, yeah you name it.

Låg och funderade ikväll och insåg att jag inte ätit fler ordentliga måltider än jag kan räkna på fingrarna sen magen blev som värst, hur sjukt är inte det? Snart två månader utan ordentliga måltider regelbundet? Jag äter ju, självklart! Men mängden och valet av mat är så annorlunda jämfört med hur jag ätit innan, vilket känns så sjukt jobbigt.

Var hos en ny läkare förra veckan, fick nya mediciner och blev nästan idiotförklarad. Smällde igen dörrn när jag gick och bytte vårdcentral. Orkar inte med att gång på gång endast få en massa piller. Men efter egna efterforskningar så har jag kommit fram till att jag har symtom av dessa: gastrit, dyspepsi och IBS. Så nu får jag försöka leva efter detta i den mån det går, hur jobbigt det än är.

Annars då? Det är fullt upp i skolan, vi har precis avslutat första delkursen i Omvärldsanalys och imorgon går vi över till att arbeta med konsumentbeteende, något jag tycker verkar sjukt intressant.. Något som är lite tufft är dock att dessa delkurser läser vi samtidigt som en kurs i uppsats och metod där vi ska skriva vår B-uppsats. Men med bra planering blir det bra, jobbet får lida lite bara. 6,5hp av 30hp klart så de tar sig ju sakta men säkert.

Imorrn blire väl kort o gott o fixa klart revideringen på ett arbete efter dagens seminarium samt påbörja nästa uppgift. Sen ska jag eventuellt träffa en kompis, vi får se. Men lika bra o lägga sig kanske, så man orkar med o träna, plugga, jobba, umgås med folk, va trevlig o ja livet helt enkelt haha. De är tufft nu, men det lönar sig.

Hörs när vi hörs


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Just nu vet jag knappt vad jag ska säga. Jag vet inte hur jag mår och jag vet inte vad jag vill. Jag har mått bra så länge nu så jag förstår inte varför det var tvunget att vända. Jag har minst en panikångestattack i veckan, jag får inte i mig den mat jag behöver, jag har prestationsångest, jag sover dåligt, orken finns inte där och jag känner mig ensam.

Mestadels av dessa problem har ju en grund i mina magproblem som börjat påverka mitt mående mer än jag någonsin önskat. Vad jag än gör så blir det inte bättre. Det jag vill göra är att träna, för att tänka på annat men orken finns inte. Jag blir så trött, trött på motgångar. Jag trodde verkligen jag fått min dos men icke. Jag trodde att jag kunde börja lita på folk men tillitsnivån är lägre än någonsin. Jag skriver inte detta som ett hopp på uppmärksamhet utan det är skönt att bara skriva av sig. Sen vill familjen veta hur jag mår och jag har en tendens att bli dålig på att höra av mig när jag mår som jag mår så här har ni ett livstecken.

Denna veckan har varit upp och ner på alla sätt, blivit besviken, skrattat tills tårarna runnit, legat i fosterställning på grund av magsmärtor och känt mig förvirrad av all ny information jag fått i skolan.

Till något roligare kanske, nästa helg vankas en tripp upp till Umeå. Det blir mysigt o träffa papsen mfl igen, det var längesen. Men jag hoppas jag mår bättre tills dess, kommit igång med träningen och bara är gladare.

Vill åstadkomma saker i höst, jag vill duga, vara tillräcklig, bli involverad, komma tillbaka på jobbet, lyckas bra med studierna, hitta bra rutiner, sluta känna mig ensam men främst få ordning på magen.

Jag längtar tillbaka till i Maj, fyfan vad bra jag mådde då, bra med skolan, bra med vännerna, kände mig medräknad, umgicks med en person som fick mig att må så bra, som såg mig. Allt det försvann verkligen på sekunder och ja egentligen känner jag mig bara mest tom. Vad är det meningen att jag ska känna? Just nu vet jag inte. Vet inte ens om jag vill veta.

Ikväll har jag bara sett film, vilket jag kommer göra imorrn med förutom lite plugg.

Vi hörs när vi hörs.

Likes

Comments

Hej hallå!

Hann inte skriva så mycket mer igår, drog iväg en sväng. Orkade helt inte skriva mer. Som ni kanske förstår så är jag rätt trött på grund av konstant smärta och alla diverse mediciner. Energinivån finns knappt, det är jävligt tråkigt måste jag erkänna.

Idag vaknade jag vid 10-tiden, drack kaffe och såg på Dr Phil. Sedan begav ja mig mot cykelringen för att lämna in min cykel då kedjan behövde spännas. Sen spatserade jag hem i den mulna förmiddagen. Ca 3 timmar senare fick jag ett sms om att cykeln var färdig så tog mitt pick o pack och hämtade den och rullade sedan ner på gymmet. Ett kortare gympass senare så skulle jag gå o sola, meeeen möttes av doften av urin och avföring så vände i dörren, kontaktade sedan ägarna och de berättade att de haft problem med hemlösa som bosätter sig där. Sjukt otrevligt. Menmen rullade hemåt, köpte grejer till tacos och sedan har ja ätit och nu har jag sett på Greys Anatomy säsong 13. Ska se några avsnitt till och sedan blir det lite träning innan duschen inför sängdags.

Nä nu får ja rycka upp mig, nästa vecka vankas skolstart, känns skönt på sätt o vis. Nästa jobbpass är först fm den 5 september. Sedan blir det full fart.

Vet inte vad jag ska skriva mer, har inte så mycket mer att berätta haha. MEEEEEEN vi hörs nu ska ja se mer Greys

Bjuder på en bild pappa skickade till mig ikväll. Ser så fint ut med dimman i solnedgången. Saknar skogen ibland

Likes

Comments

Och en månad senare var hon tillbaka, och vad kan ha hänt sen senast? Jo jag jobbade på fram till 2 Augusti och sen har kroppen totalt brakat ihop. Som många av mina nära vet (de som mest läser här) så har jag länge haft problem med magkatarr. I juni så blev det värre och en läkare gav mig diagnosen magsår? Fick medicin och det blev tillfälligt bättre men i slutet på juli började det jävlas igen. Och nu har det inte blivit bättre. Fått testa 4 olika sorters omeprazol med olika styrkor utan vidare resultat. Ändrat i kosten och donat men ingenting har hjälpt. spelar ingen roll vad jag äter nu mera utan allt gör ont.

Senast i söndags blev det ännu ett besök på kirurgakuten, vilket resulterade i mer recept och även på gaviscon som jag nu ska ta efter varje måltid men som tyvärr inte hjälper alls. Precis som min läkare på kirurgakuten sa så är det troligen bakterier i magen som spökar, detta kan upptäckas med hjälp av en gastroskopi. Braa tänkte jag, har ju en remiss skickad för det. Lyckan höll i sig tills dagen efter då min familjeläkare ringer och säger att remissen blivit avvisad. Vad är det ens?

Orsaken till avvisning? Patienten är för ung, en gastroskopi SKA inte behövas.

Tror ni förstår min frustration, men nu ska ja dra. vi hörs

over and out

Likes

Comments

Well, hello there ladies and gentlemen. Jag är tydligen redan tillbaka! Är på sådant toppenhumör idag så kan ej låta bli.

Dagen började vid 05:40 då väckaren ringde efter allt för få timmar sömn, upp o hoppa tänkte hjärnan men kroppen ville ligga kvar en stund till, en stund som snabbt blev 20min. 06:11 gick fötterna mot bussen och 06:45 var jag plats på jobbet. Detta pass gick otroligt fort och vips så var klockan 13 och det var dags att åka hem. Var lite sugen på att sticka till gymmet, ja ni hörde rätt. MEEN efter sju pass inom loppet av 6 dagar kände jag att det var på sin plats med vilodag. Sagt o gjort, drog hem o degade, nu blir det bokföringsplugg ett tag.

Nu är der 31h jobb tills jag är ledig två hela dagar, som jag längtar 🙌🏼

På återseende!

  • 161 Readers

Likes

Comments

Guess who's back, back again. Ja long time no see, tror ni börjar förstå mönstret här. När jag är inne o skriver och inte.

Senaste månaderna har rullat på, åk1 på högskolan avklarat och är numera certifierad soj-operatör på sos-alarm där jag trivs som fisken i vattnet, så fina kollegor verkligen. Åkt på magsår har jag också, och det bränner till bara jag kollar på kommande månadens schema. Ska tydligen hinna med o spendera äver 132timmar i bunkern samt fixa två omtentor och börja termin 3 på högskolan. stress deluxe.
Vad annars då, funderat lite på vart ja vill åka på min utlandstermin som äger rum termin 5 eller 6. Lutar mot södra frankrike. Sen har jag tagit upp medlemskapet på gymmet och hunnit med sju pass inom loppet av 6 dagar. Inte illa pinkat som min pappa hade sagt.

Men som ni vet så är det tradition här numera att när jag väl är inne så behöver jag skriva av mig och traditioner är till för att hållas så here we go.

När är det meningen att man ska veta vad man vill, vad man känner? Slutar man någonsin vara förvirrad och undra? Är det värt att ha kvar någon man trivs att umgås med men känner sig så oviss ang allt. Ska man bara lämna det trots att det känns så himla klockrent? Det är frågor som verkar vara utan svar för hur jag än vrider och vänder på det får jag ingen fram-och baksida.

Kommer det någonsin finnas någon som uppskattar varenda millimeter av en och visar det. Finns det såna människor för alla?

Jag vet inte så det är lika bra att låta tiden ha sin gång och så kommer man väl på svaren på alla frågor så småningom.

Nä de får vara allt för nu, imorrn ringer väckaren 05:40 för att ja sedan ska vara på jobbet 6:50. Kanske en idé att försöka sova en sväng, försöka åtminstone.

Vi hörs när vi hörs. ha de bäst
ciao

  • 194 Readers

Likes

Comments

Ibland så undrar jag, vad är det för fel på mig? Varför duger inte jag? Varför kan inte jag få vara någons förstahandsval någon gång?

Kommer så väl ihåg min första bästis, eller ja jag trodde ci car det men tydligen inte. Denna tjej hade umgåtts med mig "för att hon tyckte synd om mig". I hela grundskolan vart jag den folk umgicks med när det inte fanns någon annan bättre i närheten. Alltid har man känt sig som den fula ankungen i stora grupper. Vilket tyvärr följt med resterande levnadsår med. Jag kommer liksom aldrig ifrån det och är för feg för att säga att jag känner mig åsidosatt och utanför, vilket jag vet är fullkomligt idiotiskt men ni vet, det sitter där i det undermedvetna. Sen säger inte jag att alla mina vänner behandlat mig så, jag har fina kompisar gamla och nya.

Kärlekar finns det färre av, vet egentligen inte vad det beror på. Kanske den principen att ja måste må bra i mig själv innan ja kan tycka om nån? Eller det faktum att alla jag vågat öppna mig för, förr eller senare har huggit mig i ryggen. Man har duge för stunden, tills de finns nå bättre. Men detta är jag ju långt ifrån ensam om. Detta fenomen gör ju dock att jag är ju stängd som en omogen mussla när de gäller att våga lämna trygghetszoonen och känna. Man har aldrig fått vara förstahandsvalet.

Känslor är så förbannat skrämmande, ärligt får ont i magen av bara tanken och oron för en kniv i ryggen är konstant.
Jag vet att denna text är totalt osammanhängande och ologisk men ibland är det bara skönt att få skriva av sig, sortera tankarna för att tillslut kunna somna igen.

Lite allmän update sen sist, inne på näst sista kursen för åk1 på min utbildning vilket känns sjukt bra, nån omtenta o göra men annars så. Sen har jag äntligen fått en deltidsanställning, som konsult på Academic Work och därifrån uthyrd som operatör på SOS-alarm här i Västerås! Känns sjukt bra, utbildningen börjar den 24e, den veckan blir tuff haha..

Ja de va väl allt, tänkte somna om nu igen. På återseende

  • 604 Readers

Likes

Comments

Bakade chokladfondant ikväll för första gången, ena blev för lite gräddad så föll ihop men den andre ställde ja in en stund till och detta blev resultatet! Det kunde ha blivit sämre om jag säger så! Nästa gång blir det dock ännu mindre socker.

Annars då? Skolan rullar på, just nu läser vi projektledning och personlig kontakt och social påverkan i marknadsföring. Verkar va rätt intressanta kurser. På fredag ska jag skriva omtenta men förutom det äre väl inget nytt haha. Imorrn kommer A hit o chillar men innan dess lär det bli lite plugg och sånt. Ja de va väl det, tittar nog in hit om sisådär en månad igen haha nejdå ska försöka bättra mig.

På återseende 😘

  • 729 Readers

Likes

Comments

Men hej hallå! Nu är jag hemma från några mysiga dagar i norrland då ja har hunnit träffa folk ja tycker om och firat jul.

Det har varit mysigt men på grund av både omtenta och hemtenta så har iag haft otroligt svårt att riktigt slappna av, känner mig liksom lite stressad. Men tar en sak i taget så när omtentan är gjord tänkte jag sätta mig och skriva ihop hemtentan och förhoppningsvis kunna andas ut sedan.

Hur har er jul varit? Fått något kul? Min var alldeles lagom, dock är väl inte julmat någon favorit så men förutom det. Fick lite kombopresenter dvs julklapp och födelsedagspresent då jag fyller år på lördag och önskade mig relativt dyra saker till hemmet.

Fick bland annat en värmefilt, en EOS VITA fjäderlampa, knivset från jamie oliver, ljusstakar från märket SKULTUNA 1607 och en stor gosedjurselefant av lillasyster haha. Hon tyckte inte att jag skulle behöva känna mig ensam i lägenheten, sen vet hon att jag älskar elefanter!

Är verkligen supernöjd och tacksam!

  • 952 Readers

Likes

Comments

Får ofta höra att jag är en sån härlig och glad människa av människor jag träffar för första gången. Folk tror att jag glider på en räkmacka och är lika lycklig som jag verkar utåt. Men grejen är att det syns inte på utsidan alls hur jag har mått eller mår.

Periodvis stannar världen upp och jag tappar lusten till allt, jag vill inte träffa folk, jag har ingen matlust, jag har ingen ork till nånting, känner mig allmänt kass. Då jag inte får tummen ur o göra nånting o när ja väl får de blir de inge bra. När man inte ens orkar göra de små grejerna i vardagen så som att diska. Och denna prestationsångest, de enda jag vill är att göra saker bra och känna mig stolt men de blir ohälsosamt i slutändan hur mycket press jag sätter på mig själv. Iår var jag i riskzoonen för att gå in i väggen och hade inte ens något jobb. Men stressen och pressen höll på att krossa en totalt.

Skolan va räddningen att jag kom in på utbildningen ja ville gå, att jag träffade människor. Fick vänner, så jävla fina sådana.

Jag vet inte ens vad jag vill få fram med denna text, vill väl bara skriva av mig i guess, sluta håla allt inom mig. Erkänna att jag inte mår bra idag, erkänna att jag inte kan slappna av och sova ordenligt, att jag inte har någon matlust eller ork till små saker i vardagen. Att jag ställer sån hög press på mig själv inför o klara dessa 3 kommande tentor att jag får ont i huvudet och mår illa.

Nä, time to sleep. Imorrn är det heldag med plugg som gäller, detsamma med tisdag och onsdag. Torsdag äre tenta o på Fredag åker jag till Norrland. På återseende. G'night

  • 1044 Readers

Likes

Comments