Header

Idag är det Frankrikes nationaldag. Astrid, som befinner sig i Frankrike, skrev ett väldigt fint inlägg idag om datumet och om åren 2016 och 2017. 2016 var vi båda plus två av våra vänner i Nice och fick smsa hem till familjerna och markera oss i säkerhet på Facebook för att meddela våra nära och kära att vi hade turen att inte vara någon av de 85 som föll offer för ett ofattbart svek mot mänskligheten, friheten och kärleken.

Det var det första jag tänkte på när jag vaknade och det sista jag tänker på nu när jag somnar. Vi hamnade i mitten av katastrofen en gång, för tusentals händer det varje dag. Vi inser inte hur privilegierade vi är förrän de privilegier vi har hotas att tas ifrån oss. Ingen ska någonsin behöva gå miste om sin frihet. Och vi måste ju hjälpa varandra. Öppna armar är bättre än de som ligger i kors.

Ja, nu har klockan hunnit bli över 00. Och det är helt plötsligt inte 14 utan 15 juli istället. Jag borde säga godnatt så jag gör nog det. Nu. Godnatt.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag har möjlighet att vara ledig hela sommaren så då tänker jag ta vara på den möjligheten och tillåta mig själv att vara lite ledig. För fan vad jag har jobbat det senaste året.

Och juste, jag fyllde ju 18 för en månad sedan och tog studenten. Ba så ni vet. Grattisx2 till mig!!!

Likes

Comments

De senaste dagarna har jag varit hemmahemma för att sova, läsa, pyssla om min lilla växt (som mamma nästan dödat!!!) och ba få va lite lantlig med mamsen.

På torsdagen vaknade jag upp med en härlig ögoninflammation, därav de halva ansiktena på bilderna... jag ritade lite också.

Här är en sallad jag slängde ihop när mamma hade slitit i trädgården hela dan och behövde lite belöning. Har ju anammat beta-veggolife (fisk+skaldjur är ok).

Björne som förhoppningsvis orkar lyfta på bladen inom kort.
Idag ska jag in till Lund igen för att dansa och skratta med ett bra gäng. Lagligt, denna gång.

Likes

Comments

Jag är tillbaka!! Och min säsongsdebut gästas av ingen mindre än mitt hjärtegryn Sabina <3

Efter långa kramar och massor av pussar satte vi oss på Ariman som de nytänkande människor vi är. Hon me en öl och jag med en kaffe. Där satt hon, mitt emot mig, med sitt blonda hår och gula tröja och lös upp hela uteserveringen. Vacker utsikt, inte sant?

Vi spydde lite vardagsskit över varandra men efteråt konstaterade vi att vi båda mår ovanligt bra. Har väl me den där nyfunna friheten och ljusa kvällar att göra i guess.

Vi letade fram kvällssolen, satte oss på passande bänk i Stadsparken, tryckte i oss falafel och lät den andra få höra x antal gånger hur bra hon va.

Och snygg, jag menar - waow.

Köpte lösgodis, stötte på ett knallbra gäng tjejer som vi kramade om och skrattade ett tag me. Sen halvsprang vi till bussen och pussade varandra hejdå för denna gång.

Likes

Comments

Klockan är bara sex när jag vaknar
Svettas och fryser
Vrider och vänder
Bena skimrar i guld
Lena som silke glider de över varandra
Som du inte tycker om
Onödigt säger du
Men jag är trotsig, trasig
Och bestämmer själv över
Min kropp
Och jag vill inte ha dig



Likes

Comments

Jag vittrar vår. Solen lyser igenom sovrumsfönsterna klockan halv sju på morgonen och frukost äts ackompanjerat av fågelkvitter. Det är inte lika jobbigt att dra av täcket och jag snoozar mindre. Man kan sitta på bänkarna på Stortorget eller vid domkyrkan utan att tappa tår eller fingrar. Jag har till och med köpt årets första Glasskulturen-glass.

Idag skriver jag ett tungt matteprov och får tillbaka min retorikanalys och PM:et om Törnrosa. Sen slutar jag för dagen. Skönt.

Känns bra att vara tillbaka.

Likes

Comments

På något sätt känns det mer okej att spendera mer under februari. Vanligtvis skulle vi snåljåpar inte velat lägga 50 kr på kaffe och kaka på en onsdagshåla men i februari rycker alla på axlarna och slår apatiskt in sin pin-kod på närmsta konditori.

Har saknat tjejerna.

Likes

Comments

Både i onsdags och igår föll nöjet på min sida att dra in två favoriter i huset.

I onsdags låg vi mest och trängdes i soffan fast beslutna om att alla skulle få plats (vilket vi givetvis gjorde mvh mästare på skeda) och pratade om relationer och hur viktigt men svårt det är att våga prata med varandra. Vid 00 begav sig 1/2 hem och 1/2 stannade kvar. Konstaterade därmed veckans spaning: vardagssleepover!!!! Hallå, man får vakna bredvid någon man tycker om och starta dagen på bästa sätt?!?!!!



Igår ansträngde vi oss rejält! Vi gick HELA vägen till Coop, fick med oss 4,5 kg mejeriprodukter som vi med nöd och näppe orkade kånka HELA vägen hem och som på något magiskt sätt lyckades förvandla sig till scones (<M3) och lite för molande matkoma. :)))))

Har inte fnittrat så mycket på väldigt länge som jag fick göra igår när vi skuttade längs Hjortgatan.

Likes

Comments

Jag är glad. Så där fnittrigt, flinande, vaket glad. Jag har faktiskt varit så hela 2017. Jag sa till Elsa igår när vi gick för att ta våra cyklar utanför blomsterhandlaren på Kattesund att jag kände mig rofylld. Att jag kände mig bättre på något sätt. Och nu i efterhand tror jag inte att jag kunde valt ett mer passande adjektiv. Rofylld. 

Jag har förbättrat min hantering av vänskapsrelationer och vet nu vilka som uppskattar och vilka som ska uppskattas. Jag har blivit mer säker i mig själv och mina beslut och klarar av att säga "du är så jävla bra" till min spegelbild samtidigt som jag stolt rätar upp ryggraden. Jag har gett mig fan på att fråga, konfrontera och säga ifrån - och än så länge har det enbart gett positiva resultat. Jag kan till och med gå förbi ett skyltfönster och spegla mig i min reflektion och tänka att den donnan såg ju urläcker ut!!!
Det hade jag aldrig kunnat göra för tre månader sedan. 

Jag fick under hela hösten höra att jag såg sjuk ut. Att jag fysiskt såg ut att må dåligt. Och ja, det stämde väl egentligen ganska bra. Nu i efterhand skulle jag klassa det som en sjukdom. Stora delar av hösten var jag som infekterad av ett virus som jag bara inte förmådde att bli av med. Det gick liksom inte, hur mycket jag än ville. Det satt fast och vägrade bekämpas. Ärligt talat vet jag inte vem jag hade varit idag, hur klyschigt det än låter, om jag inte hade lyckats skaka av mig det. Jag hade garanterat inte varit sådär fnittrigt, flinigt, vaket glad. Jag hade nog snarare fortsatt låtit viruset ta mer och mer plats i mina iPhone-anteckningar, somnat fler nätter med våta kuddar och blivit blekare och blekare. Men 2017 skriver jag inte om det längre, jag somnar med torra kuddar och jag har rosiga kinder. Jag känner mig ny, fräsch och fin. Och rofylld. Åh, vad jag känner mig rofylld.

Om det är någonting jag tar med mig från 3 år av naturprogrammet så är det lektionerna om immunförsvar. Det är vetenskapligt bevisat: ett virus kan bara infektera en kropp en gång. Har det bekämpats en gång kan de aldrig göra dig sjuk igen. Du, din kropp och ditt psyke är för smart för det. Så enkelt är det! Så om det någonsin försöker slingra sig tillbaka, på något sätt försöka etsa sig fast igen, så kommer det aldrigaldrigaldrig gå, och det kan jag inte påverka - det ligger helt utom min kontroll. Jag är trygg, säker, lugn och rofylld. Åh, vad jag känner mig rofylld.

Fina människor som också verkar glada. Visste du att du lurar hjärnan till att bli gladare genom att le? Testa. Det funkar.

Likes

Comments