View tracker

Okej så jag har varit här i över 2 månader... det var meningen att jag skulle skriva det här inlägget för en månad sen, men bättre sent än aldrig (?).

Det har alltså gått 2 månader. Känns så sjukt. Det känns som att jag har varit hemifrån i en evighet, samtidigt så har allt gått så himla fort. Jag har klarat av 1/5 av mitt utbytesår. Det är mitten av oktober, är det bara jag eller har 2016 gått fortare än alla andra år?!

Aja, jag mår i alla fall bra. Jag skulle ljuga om jag sa att jag aldrig har mått bättre. Missförstå mig inte, det känns bara som att "smekmånad" perioden är över, vilket är väldigt skönt. Make sense? Innan jag åkte så frågade många vad jag såg mest fram emot och jag brukade alltid svara (bortsätt från alla högtider) att jag ville att mitt nya liv här skulle kännas som vardag. Vilket det nu, typ, gör. Jag är tröttare än jag var i början (pga av skolan) och jag känner mig mer bekväm nu när jag har vant mig vid det mesta.

Jag har inte haft någon hemlängtan än, vilket jag själv är ganska förvånad över. Jag saknar alla er där hemma, men jag vill inte åka hem än. Jag saknar även ICA, spårvagnar, mammas hemlagade mat, Nova, gratis skollunch och att prata svenska. Och Norrköping.

Men. Jag. Vill. Inte. Åka. Härifrån.

??

___________________________________________________________


Tänkte lägga upp en drös bilder + kommentarer på vad jag har gjort sen jag uppdaterade sist. Håller även på att skriva två separata inlägg om skolan och cross country.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Mamma o pappa säger att några där hemma frågar om uppdateringar men jag vet inte riktigt vad jag ska berätta? Som jag sa så börjar det här kännas som vardag så jag reflekterar inte lika mycket över vad jag gör som jag gjorde i början. Vill ni veta något speciellt så kan ni kommentera istället.😁


The Strip District

Den 3 september åkte vi in hyffsat tidigt till Pittsburgh och gick runt i ett område som heter the strip. Åt French toast till frukost och drack äckligt amerikanskt kaffe.

Det fanns massa små butiker och marknader. Massa Pittsburgh Steelers/Penguins/Pirates (football, ishockey, baseball) merchandise affärer.

Vi gick också till en "maskerad" affär med massa kostymer. Amerikanare tar verkligen Halloween på allvar.

"Muggarna" på bilden är ljus och doftade precis vad de föreställde. Vem vill inte att ens hem ska lukta Coca Cola liksom?


Drive in bio

Vi såg på Nerve i en drive in bio. Det var jättemysigt! Hade inte filmen varit så bra hade jag somnat på flaket till trucken.


Mat

Okej jag saknar husmanskost ganska så väldigt mycket, men maten här är inte så dum den heller! Älskar Max n Erma's, deras tortilla soppa är sjukt god! (På bilden). Nej, jag åker inte dit och äter bara soppa. Det är soppa + hamburgare + varm och mjuk chocolate chip cookie. Döm inte.

Vi har också gjort smore's, vilket är hur gott som hest. Tydligen gjorde jag min fel (eftersom jag inte ville ha en bäck svart marshmallow) så Emilee gjorde en "riktig" smore till mig.

Seven Springs

Seven Springs är en skidresort men det finns öven saker att göra på sommaren. Vi åkte dit och mötte upp Mike's svägerska och hennes dotter, Lauren.

Efterår åkte vi till ett par "slippery rocks". Vi gled alltså nerför ett jävligt halt berg i iskallt vatten, vilket var jättekul!


Pittsburgh

För två veckor sen åkte vi till Pittsburgh för att äta på cheesecake factory. Det var sååå gott, har aldrig varit så mätt i hela mitt liv!!

Sen gick jag till Urban Outfitters som låg precis brevid!! 👏🏽


Haunted Hayride

Förra helgen gick jag och Lauren till en "haunted hayride". Vi satt flera stycken på ett flak till en traktor och så körde han igenom en "bana" där de hade satt upp olika scenarion. Vissa skådespelare hoppade på flaket medans andra gick runt och försökte skrämmas. Fast det var mer underhållande än läskigt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 173 readers

Likes

Comments

View tracker

I onsdags åkte jag med min IEC, hennes familj och deras utbytesstudent, Odin (+ 2 kompisar till hennes barn), till Westmoreland County Fair.

De fanns massa djur; kor, grisar, hästar, getter, kaniner och höns, som man kunde kolla på och klappa.

Det roligaste var ändå "fair" delen med karuseller!!!

Jag och Odin passade även på att snacka med två kvinnor som sålde Trump merchandise. Jag frågade varför de gillar honom och de började prata om kapitalism. Det var intressant. Vi förklarade även att han inte är så poppis i skandinavien. Har frågat en del om vad de tycker om presidentkandidaterna och de flesta säger att de inte gillar Trump men kommer rösta på honom eftersom de hatar Hillary. Några frågade ifall vi i omvärlden följer deras presidentval. Ja det gör vi och det är patetiskt.

(Haha var inte meningen att det här inlägget skulle handla om Trump och presidentvalet, men det är ju en stor grej så någon gång var jag ju tvungen att skriva om det.)

Har ni några frågor om hur man märker av valet här i USA eller något helt annat så är det bara att kommentera, här - på facebook/instagram eller bara skriva i messenger. ☺️

ENG:

This Wednesday I went with my IEC, her family and their exchangestudent, Odin (+2 of her kids friends), to Westmoreland County Fair.

There was a lot of animals; cows, pigs, horses, goats, rabbits and hens to look at and pet if you wanted to.

The "fair" part was the most fun with all of the rides!!!

Me and Odin also talked to two women who sold Trump merchandise. I asked them why they like him and they started talking about capitalism. It was interesting. We also explained that Trump isn't very popular in Scandinavia. I've asked a couple of people what they think about the candidates and most of them say that they don't like Trump but will vote for him anyway because they hate Hillary. Some asked us if the rest of the world follow the election. Yeah we do and it's ridiculous.

(Haha this post wasn't supposed to be about Trump and the election, but it's a big deal so I'd have to write about it at some point anyway.)

  • 320 readers

Likes

Comments

View tracker

Det här med att uppdatera om allt som händer har ju inte riktigt gått så bra hittills... Och jag orkar inte skriva 7 olika inlägg om vad som har hänt under min första vecka här i PA. (MEn helt ärligt hur kan en vecka kännas som en evighet och 2 sekunder på samma gång?!)

Så istället för att skriva hela inlägg lägger jag upp bilder och lovar att försöka bli bättre på det här. ✌🏽️

Förresten så har jag det as bra här borta! Älskar området som jag bor i och jag har världens bästa värdfamilj. 😌


ENG:

So updating about everything that's going on hasn't gone that well... And I don't have the energy to write 7 different posts about what's happened during my first week here in PA. (BUt seriously how can a week feel like an infinity and 2 seconds at the same time?!)

So instead of writing posts I'll post pictures and promise to get better with this. ✌🏽️

Btw everything is great over here! I love the area that I live in and I have the worlds greatest host family. 😌

  • 349 readers

Likes

Comments

Just nu är jag alltså i New York. Helt sjukt.

Vårt plan landade i JFK klockan 3 igår men vi kom inte till camp förens 19:30. Köerna för att visa passen var helt sjuka. Det var varmt och alla var väldigt trötta och hungriga. Vi åkte till camp i en mini bus (van) och det var så trångt för vi behövde trycka in allt bagage där vi satt. När vi kom fram fick vi brickor och rumsnycklar. Tjejerna som jag bor med kommer från Tyskland och Slovakien.

Det känns som att vi har gjort massor idag, samtidigt har det gått väldigt fort. Jag trodde inte att det skulle kännas så för jag är mest taggad över att få komma till min värdfamilj.

Överblick över dag 1:

08:30 - Frukost! Det fanns massor att välja på. Det var väldigt amerikanskt, muffins och hash browns (potatisbullar) t.ex.

09:30 - Nu började vår första "class" och vi fick hitta våra grupper som stod på brickan vi fick när vi kom. Jag är i grupp 7, tillsammans med andra studenter som ska till Pennsylvania, Maryland eller Virginia. Vår ledare, Connor, är så himla skön! Vi pratade lite om förväntningar och lekte lekar. Vi fick också snacks, en granola bar som smakade peanut butter and chocolate chip eller S'mores. Helt normalt mellanmål.

13:45 - Lunch dax! (Vi fick lite free time från klockan ett). Det var inte så jättegott... Ris och någon kycklinggryta. Man kunde även välja pizza.

14:30 - Är inte helt säker på tiden men jag tror att det var ungefär nu som vi skulle sära på grupperna och sitta med nya personer för att intervjua tidigare utbytesstudenter. Efter det fick vi gå in i ett annat rum och ställa frågor till IEC's. Efter det gick vi tillbaka tillklassrummen och pratade lite om vad som kommer hända imorgon och Connor svarade även på frågor som vi hade fått skriva.

18:00 - Free time tills middagen 19:00.

19:30 - Då startade lite olika aktiviteter. Man kunde spela basket eller volleyboll, sjunga karaoke eller bara hänga och spela spel. Jag och @lovisaUS avslutade karaoken med We're All In This Together!

21:30 - Vi har en curfew, vilket betyder att vi måste vara på våra rum vid den här tiden. Vi behöver inte gå och lägga oss men vi måste lixom vara på plats.

22:00 - Nu tänker jag ta en snabb dusch och gå och lägga mig. Frukosten börjar 06:30 imorgon och vi ska samlas för att åka till NY City 07:15.

Vädret här är helt galet. Imorgon kommer det vara 36 grader och ikväll så åskade och blixtrade det. Måste öppna den stora väskan och leta fram mina shorts...


Vårt rum

Karaoke! Vissa var riktigt duktiga

Vårt schema för NY City

Likes

Comments

Wow hur ska jag ens börja det här inlägget..?

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, just nu är jag så himla taggad på att åka samtidigt som jag verkligen börjar inse att jag ska lämna alla... mamma, pappa, brorsan och hunden. 😧

Men jag lovar, är verkligen hur glad som helst över att få åka!!! Fatta vilken upplevelse?! Jag är så lyckligt lottad!!

Samtidigt som jag ler kan jag ändå brista ut i tårar. Det är en så konstig känsla, att lämna alla trygghetszoner bakom sig och dyka in i en annan kultur. Ett helt annat land, på andra sidan jorden.

Hur förbereder man ens sig själv på att inget kommer vara som vanligt?

Jag så överväldigad att jag knappt orkar tänka på det. Men jag har väntat i mer än ett halvår på det här. Så nu kör vi.

(This blog will also be in english from now on...)

ENG:

Wow, how do I even start this post?

I don't really know how to explain it, right now I'm so excited to go and at the same time I'm starting to realize that I'm leaving everyone... mom, dad, my brother, the dog. 😧

But I swear, I'm so thrilled to go!!! Like, what an amazing experiance?!? I'm so lucky!!

But as I'm smiling I could burst into tears. It's such a strange feeling, to leave the comfortzones behind you and dive into another culture. A whole different country, on the other side of the planet.

How do you even prepare yourself for nothing to be the same?

I'm so overwhelmed that I can't even deal with the thought of it. But I've waited over a half year. So let's do this.

Likes

Comments

Jobbar tre dagar till, sen ska jag ha "semester"...
Och med semester menar jag att jag ska skriva listor på allt som ska med resp. inhandlas när jag kommer fram, packa, få 100% koll på alla papper som ska med (annars kommer jag få ångest), slå in alla presenter, fixa med ett extra bankkort som INTE är piece of cake, få godkännt på mitt ANDRA TBC-test, fixa med avslutningsfest x2, försöka göra en budget för det kommande året (som kommer spricka så fort jag kommer till NYC), grov städa rummet bara för att och samtidigt vara på landet i två veckor...hur?!

Fast mellan allt det där så ska jag också njuta av den sista tiden i Sverige, umgås med min familj, fortsätta skypa med vfamiljen och käka så mycket svensk mat som det bara går. 😊

Sammanlagt så känns allt så jävla bra. Jag är väldigt lugn inför mitt utbytesår, ser liksom inte vad som kan gå fel. Det är klart att allting är spännande men just nu känns det...normalt. Det känns helt normalt att jag ska vara borta i ett år, och sen komma tillbaka. Det är klart att jag kommer sakna allt och alla, men det känns inte som att det kommer vara något större problem.

Jag längtar verkligen tills jag får åka iväg. Jag vill åka nu. Nu nu nu. Skippar gärna semestern.

Sen skulle det ju vara trevligt om EF skulle kunna skicka flygbiljetterna till mig. Helst igår. 🙃

Sen kommer jag säkert gråta på flygplatsen...vet inte om det kommer bero på att jag kommer sakna min familj eller det faktum att jag kan få en panik attack av att jag ska flyga. Help me.

Så om man inte räknar med flygningen, är svaret nej. Nej, jag är inte rädd för att åka. Varför skulle jag vara det?!


Likes

Comments

Jo nu var det väl ett tag sen jag skrev något, men mitt utbytesår har ju liksom inte börjat än så jag har inte så mycket att skriva om, haha.

Men allt rullar verkligen på, jag har jobbat de senaste 3 veckorna och imorgon drar jag till Gotland i en vecka. Ska verkligen bli jätteskönt! Efter det ska jag jobba lite till (måste ju se till att få in lite pengar...). Sen är det väl typ dags att åka? (Inte riktigt, men TYP) Jag vet inte exakt när jag ska åka, om det inte blir den 10 augusti så blir det den 17:e.

Nu till något som faktiskt spelar lite roll...

Jag har skypat med min vfamilj två gånger. Det är så kul!! Och även när det blir lite tyst för att vi inte kommer på vad vi ska säga så känns det inte awkward. Det är helt klart en jättemysig familj, är så lycklig!!

Leslee skickade en bild till mig för ett tag sen på min dörr, de har satt upp en "skylt" som det står Jenny på, på överkanten. (!!) Under samtalet sprang dom även iväg och hämtade en annan skylt/duk. Det var en bild på en dalahäst och under den stod det Välkommen. Nolan fick sedan springa och hämta batterier för han ville visa upp ett "J" som de har köpt till mig som har lampor i sig. Hur awesome?! De frågade även om jag brukar kolla på TV, vilket jag gör. Då sa dom att de skulle fixa så att jag skulle få en TV på rummet. What even is this life?!

De berättade också att förra gången de var på Kennywood (en nöjespark) så hade Nolan gått runt och pekat ut alla berg -och dalbanor som han ville åka med mig. Så roligt!! Hur fina barn som helst. Leslee råkade även säga att Emilee gör ett armband till mig (men det var tydligen en hemlighet så det vet jag inget om).💗

Det här visste jag redan sen ett tag tillbaka men Mike älskar The Big Bang Theory, vilket är min favorit serie! Så himla roligt! Jag har inte haft någon direkt kontakt med Mike, eftersom jag tidigare bara har mailat med Leslee, så det var verkligen roligt att få prata med honom! Han verkar också jättesnäll och har humor!

Emilee har jag knappt sett under samtalen, hon gömmer sig nästan alltid bredvid kameran. Tydligen så är hon väldigt blyg i början men när man lär känna henne så blir hon, enligt Mike, "trouble". Haha, ska försöka förbereda mig på det.

Vet inte om jag har skrivit det förut men de har aldrig haft en utbytesstudent hos sig förut. Inte för att det spelar någon roll men det känns liksom lite speciellt. Jag kommer liksom alltid vara den första. De har även ingen att jämföra mig med (inte för att det känns som att en värdfamilj skulle göra det men ändå).

Nu till presenter. Jag har faktiskt ingen aning om min vfamilj läser min blogg eller inte (jag har fått en känsla av att de inte gör det), men för att vara på den säkra sidan så kommer jag inte skriva så detaljerat om det. Jag har köpt två grejer, men de är nog inte så jätteroliga för barnen, haha. Nolan fyller dessutom år 31 augusti, vilket betyder att jag skulle kunna köpa saker som passar just honom bättre när han fyller år eftersom jag har lärt känna honom mer då. Emilee fyller år senare på hösten, så det blir ändå rättvist. Jag tänker i alla fall köpa sånt som faktiskt har med Sverige att göra, vet att vissa köper sånt som familjemedlemmarna faktiskt är intresserade av, men det känns så svårt.

Dagdrömmer mig oftast bort till Pennsylvania. Är. Så. Taggad.

Likes

Comments

Jag har läst utbytesbloggar sen jag började sjuan. Jag tyckte att det verkade så häftigt att åka iväg på ett utbytessår och det var så kul att kunna läsa om deras "tillfälliga" liv. Nu på senare tid, sen jag bestämde mig för att åka på riktigt, har jag läst dom mest för att förbereda mig på mitt egna år. Jag vill skriva om sånt som kan hjälpa blivande utbytesstudenter. Så därför tänkte jag nu skriva om varför jag tackade nej till min första placering (och varför det är helt okej att göra så!).

Jag sökte in sent på hösten (något som jag trodde var sent men nu vet jag att det är ändå väldigt tidigt). Jag fick reda på min placering ca. tre dagar innan julafton. Just då hade jag även influensa, så jag blev lite chockad när EF berättade att jag hade fått min värdfamilj. Då blev jag jättenervös. Sen kom det; jag skulle bo med en ensamstående mamma i New York. Det enda jag tänkte då var "Ni måste ha ringt fel person, för det där stämmer inte alls". Jag grät faktiskt, vilket förmodligen mest berodde på att jag hade 39 graders feber. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men jag kände liksom på mig att det inte var rätt "match" för mig. Efter att ha velat i något dygn så ringde jag upp EF och tackade nej till placeringen. Det gjorde jag främst av två anledningar; 1. Jag ville bo med en familj för jag visste att det skulle passa mig SÅ mycket bättre. 2. EF berättade att det är väldigt få som hamnar i New York, och det är väldigt många som skulle vilja hamna där. Därför tänkte jag att det säkert finns flera hundra utbytesstudenter där ute som hellre vill ha den placeringen än jag. Då borde en av dom få den.

Då var jag tillbaka på ruta ett. Jag hade ingen värdfamilj längre. Sen gick Januari, Februari, Mars och April började närma sig. Då började jag tänka att det kanske var jättedumt att säga nej till den placeringen. Tänk om nästa blir sämre? Vid den här tiden lämnade jag aldrig ifrån mig mobilen, de kunde ju ringa när som helst. Men April gick förbi utan något samtal. Likaså Maj. Nu började jag bli nervös på riktigt, för vilken placering jag än skulle få så skulle jag bli tvungen att ta den.

Men den 3 juni, på världens mest otippade tidpunkt, så ringde dom. Ännu en gång så var jag skit nervös över vad dom kommer säga. Jag minns att jag blundade och knappt svarade när hon frågade hur jag mådde.

"Hej Jennifer, är allt bra? Jag har spännande nyheter om din placering. Du har fått din värdfamilj! Du kommer bo i Pennsylvania med en jättemysig familj. Det är en mamma och pappa och två barn, födda 06 och 09."

Och jag grät den här gången också. Jag var så lättad. Mamma såg helt förvirrad ut, hon trodde att jag var ledsen. Men jag grät av lycka, för allt stämde.

Jag hade inte föreställt mig att jag skulle hamna i Pennsylvania, inte ens funderat på det. Men när hon sa det så var det som att något klicka och jag tänkte "ja men det är klart, vart annars?!". Nu kan jag inte tänka mig att åka till någon annan delstat.

Poängen är, att man alltid ska gå på magkänsla, oftast så leder det till något väldigt bra. Till dig som är utbytesstudent; det är DITT år, stå på dig!!

Den andra placeringen var bra men den här passar mig mycket bättre. Jag är så taggad på att få träffa min nya familj och flytta till Scottdale i ett år. Jag skulle inte byta ut min placering för något i hela världen.

Likes

Comments

Tänkte berätta lite om skolan som jag kommer gå på. Skickade lite frågor till min IEC så nu vet jag lite mer om den.

Jag ska gå på Southmoreland High School (SHS) och jag kommer bli SENIOR!! 🙌🏽 Skolan ligger i Alverton, vilket verkar ligga precis bredvid Scottdale (enligt google maps är det lite mindre än 5 km dit men mitt hus ligger åt rätt håll så förmodligen är det lite mindre.)

Skolan har ca. 700 elever och EF anser i alla fall att den är rätt så stor. Allt är ju relativt. Men som jag redan har sagt så var det precis den storleken som jag hoppades på!

På hösten kan man som tjej välja att köra Cross Country (som jag vill!), tennis eller fotboll (soccer). På vintern kan man välja basket eller volleyboll. På våren track and field eller softball.

Skolan vekar satsa väldigt mycket på teknik. 👏🏽 Nolan (min v-bror) sa även att jag kanske skulle få en Chrome Book, men min IEC var inte säker, så vi får se. Hur som helst så har Leslee (min v-mamma) berättat att de har flera datorer så it's all good.

Jag måste ha engelska, amerikansk historia, idrott samt två ämnen inom matte och sience. Det är ju inte som i Sverige då man väljer ett ämne och läser allt utan man kan välja att läsa algebra i ett år, det enda som jag ändå tycker är roligt med matte haha. 💫

Kurserna som är ett grundläggande krav att ta är dom som man måste klara för att få ta graduation, så det kanske är så att jag får vara med på den...den utbytesstudenten som bor hos min IEC just fick det så är ändå ganska säker på att jag kommer få det. 👌🏽

Förutom dom kurserna ska jag även välja till minst 3 kurser, och det finns typ tusen stycken att välja på (inte riktigt men det kommer bli svårt att välja i alla fall). Där kunde man välja mycket som hade med teknik att göra, bland annat finns det en kurs i photoshop..?

Våra färger är rött och svart (ibland även vitt?) och vår maskot är, såklart, en skotsk terrier. 😂 De som går på skolan kallas för Scotties, så alla är en "scottie".

Inte världens bästa bilder, får knäppa ett par bättre när jag är där. 😁


Likes

Comments