Rio de Janeiro
Nästa stopp blev den fantastiska och omtalade staden – Rio de janerio! Vi anlände i Rio på kvällen, vid 22.30. Vanligtvis kan det vara rätt skönt att ha ett hostel bokat när man anländer sent i en storstad, helst vill man kanske inte bo jättelångt ifrån stadskärnan heller. Men som vanligt var vi ganska oplanerade och kom dit utan ett hostel att åka till. Vi hade dock tänkt oss att bo i centrum men taxichauffören blev irriterad och ville att vi skulle vara mer specifika då Rio centrum är rätt så stort. Vi hade turen att träffa en kille som var bosatt i Rio och som var grym på Engelska. Han bodde i Copacabana som är ett område just vid kusten lite söder om centrum och visste om en del hostel i närheten av hans lägenhet. Vi delade en taxi med honom och hamnade på ett riktigt bra hostel! Personalen var mycket trevliga och välkomnande. Då vi tidigare bott i ett dubbelrum blev det nu istället ett dormrum, det blev lite nostalgiskt då vi tänkte tillbaka på vår Australientrip för drygt 2 år sedan.

Dagen efter bestämde vi oss för att se den berömda Jesusstatyn vilket vi tyckte var ett måste. Vi tog en minibuss som avgick från stranden, vi gjorde detta för att spara tid och pengar. Man kan även ta ett tåg upp men det var lite dyrare. Väl uppe fick vi uppleva en fantastisk utsikt över Rio, vi blev dock lite besvikna på själva statyn, den var häftig men det var ingen riktig wow-känsla. Kanske har vi blivit bortskämda efter alla vackra utsikter vi sett under de senaste månaderna! Vi var däruppe ca 30 minuter och det var inte speciellt mycket att se förutom utsikten och alla de andra turisterna haha.

Efter det ville vi se stadsdelen Santa Teresa. Vi valde att ta metron några stopp och sedan gå de sista 20 minuterna. Området ligger uppe på en kulle och har en massa balla antika hus och kullerstensgator. Det var riktigt fint och det är absolut värt ett besök om man ska till staden. På vägen ner mot centrum gick vi ner för den kända trappan, Escadaria selarón. När vi kom ner mot centrum gick vi dock igenom några sketchy gator, en man försökte ta Williams kamera så vi satte snabbt ner dem i väskan och tog oss därifrån. Förutom detta har vi blivit skonade från liknande saker under resan och vi har alltid känt oss trygga.

Nästa dag kände vi för lite strandhäng, Rio har många fina stränder men då vi inte kände för att åka så lång bort så valde vi att lägga oss på den närmsta stranden, Copacabana beach. En strand packad med folk och försäljare, inte bästa hittills direkt! Men det är rätt kul att få spana in de olika typer av människor storstäder ofta har att erbjuda.

Tidigt nästa morgon lämnade vi Rio för vårt sista stopp på resan, Salvador!!!

Salvador
Denna gång hade William styrt upp ett boende innan vi anlände, också i ett dormrum för att det var lite billigare. Även denna gång hamnade vi på ett riktigt bra hostel med ung personal som kom från olika platser i världen. När vi anlände på eftermiddagen valde vi att ta en snabb promenad i centrum som också var samma område vi bodde i. Vi fick en väldigt bra känsla av Salvador, även här massa byggnader från kolonialtiden och kullerstensgator. Vi åt middag på en restaurang och bestämde oss sedan att ta en öl på hostlets terrass. En Kanadensare kom och joinade oss på terrassen och sedan två svenskar (vi har tidigare bara träffat en svensk på hela resan). Efter det kom fler och fler folk upp och det blev massor av gitarrspel och allsång! Det blev fler än en öl, men eftersom vi är panka och skulle hem dagen efter var vi ändå duktiga och gick och la oss vid runt 1 snåret i alla fall.

Vår sista dag så checkade vi ut tidigt från hostlet men fick ha kvar våra backpacks stående till kvällen då flyget avgick. Vi åkte till närmsta stranden för att få lite sista sol och bad så folk åtminstone kan se att man har varit utomlands haha. Innan vi tog taxin till flygplatsen satte vi oss på en restaurang med en innergård där de hade en musiker som spelade. Vi åt Salvadors specialitet, moqueca, så otroligt gott!! Vi måsteabsolut testa laga den när vi kommer hem.

Nu är vi snart hemma i Sverige igen, tack till alla er som följt med oss på vår resa. Vi uppskattar verkligen alla läsare och positiva kommentarer vi fått. På återseende till nästa resa! :) Puss och kram från...

M&W

Copacabanas strandpromenad!

William som håller ut armarna;)

Jesus har ingen dålig utsikt i alla fall!

Två av de många fotoglada turisterna...

Vägen upp till Santa Teresa.

Santa Teresa är känt för sina spårvagnar!

En pose framför Brasiliens flagga, så klart!

Den kända färgglada trappan.

Mycket street art i Santa Teresa.

Framme i SALVADOR!

Kullerstenarna och de gamla byggnaderna.

Utsikten från hostlets terrass.

Gött häng sista kvällen! Detta innan alla de andra anlände med sina gitarrer och öl ;)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Fredag
Då var det dags för lite öliv. Ilha grande som ligger söder om Rio de Janeiro blev vårt nästa resmål. Ön är ett gammalt fängelsenäste som man tog förbrytare/kriminella till. Det sägs att det fortfarande finns fångar lösa på ön. Båda vi hade läst om ön innan resan och verkligen fastnat för den då stället har en massa historia och ska vara väldigt vacker. Vi hade mycket höga förväntningar eftersom vi läst att det skulle vara en riktig paradisö med endast båtar och cyklar som färdmedel. Vi ville verkligen ta det lugnt och bara slappa efter alla aktiviteter och besök i storstäder vi gjort under senaste tiden.

Som många kanske vet så pågår karnevalen i Brasilien på högvarv i slutet av februari. Vi hade också koll på detta men trodde att det endast firades i Rio. Det visade sig dock att vi hade väldigt fel! Väl framme på ön möttes vi av extremt mycket festglada turister (då stor del av befolkningen har semester under karnevalen), ett halvkast väder och skyhöga priser, inte riktigt vad vi tänkt!

Vi började med att gå runt på stranden i jakt efter ett billigt boende. Huvudbyn heter Abraão och det är också där det främst finns hostel. Vi har vanligtvis en budget på 200kr/natt men priserna vi blev erbjudna här låg på 750-2000 kr natten på grund av karnevalveckan, sämre tajming kunde vi inte haft rent pengamässigt. Vi hade drömt iväg lite innan vi anlände och hoppades på att få bo på stranden i en bungalow med en liten hängmatta på terrassen haha. Vi var istället tvungna att ta det absolut billigaste vi hittade, 750kr/natten. Boendet hade varit ett riktigt hostel för några år sedan men hade nu blivit lite förfallet då en äldre dam ägde stället. Efter mycket tveksamheter tog vi rummet ändå, vi ville ju inte lämna ön precis när vi kommit. När vi sedan kollade närmare märker vi att det kryper spindlar i hela sängen, de tyckte väl att det var ett perfekt ställe att spinna sitt nät och låta sina 100 ungar krypa på haha! Vi sa till ägaren som kom med en sprayflaska mot spindlar och försökte få bort så många som möjligt… Sorry guys!

Senare på eftermiddagen tog vi oss en promenad längst med stranden, vi såg en skylt där det stod waterfall. Varför inte tänkte vi, vem gillar inte vattenfall? Det visade sig vara ca 1h vandring i regnskogen vilket vi inte riktigt var beredda på då vi inte hade något vatten med oss. Framme vid vattenfallet var vi mer eller mindre själva vilket var skönt med tanke på allt hålligång nere på main beach!

Resten av tiden på Ilha grande försökte vi verkligen leva så billigt som möjligt. Vi köpte alltid frukost på butiken och satt ofta vid vattnet för att äta den. Vår främsta måltid blev ofta en hamburgare, då detta var det billigaste vi kunde hitta på ön!

Lördag
Ilha grande är en stor ö som har ca 360 småöar omkring sig. Den består av massvis med stränder som man kan ta sig antingen med båt eller till fots. Då allt var väldigt dyrt på ön så var det prutningsmode som gällde för vår del, vi prutade på allt! Vi fick en bra deal med en taxibåt som tog oss till stranden Lopes mendes. En bra bok och en god öl var allt som behövdes för denna dagen. Lopes mendes var en väldigt fin strand med sand som knastrade under fötterna precis som snö så det kändes som hemma, haha! Dock verkade halva Ilha grande också vara där…

Söndag
Ilha grande är också känt för dykning och snorkling. Vi ville absolut inte lämna ön utan att få se lite färgglada fiskar. Vi bokade en dagstur som tog med oss på snorkling på 4 olika ställen ställen på ön, vi såg en del fiskar och korallrev men mestadels av tiden skrattade vi och hade roligt åt varandra haha!

Måndag
Vi bestämde oss för att ligga på stranden hela dagen då molnen äntligen hade försvunnit. Då vi blev lite rastlösa hyrde vi en paddle board, vi tänkte att det skulle bli en lätt match, det såg inte direkt avancerat ut. Fullt så lätt var det inte! Vi höll på att skratta ihjäl oss då det var riktigt svårt att hålla balansen när man var två på den. Folket på stranden fick också sig ett gott skratt då vi ramlade i ett x antal gånger. Men efter en liten stund fick vi kläm på det och vi kunde njuta lite av att få guppa på vattnen.

Tisdag
Vi hade läst om en strand där nästan inga turister befinner sig, Dois Rios. Antingen tar man sig dit med en dyr taxibåt eller så får man gå över ön och igenom djungel i ca 2h vilket de flesta tycker är obekvämt. Där av mindre turister. Men eftersom en taxibåt inte fanns på kartan så var det bara till att börja gå haha. Framme vid stranden möttes vi av övergivna byggnader från fängelseperioden. Lite kusligt men spännande. Stranden var helt fantastik, nu levde Ilha grande upp till sitt namn som den ö vi hade hört så gott om. Palmer, sköldpaddor och vit sand. Absolut ett måste ifall att man besöker ön! Vi hade dock ett problem… vi hade inga kontanter kvar och slut på dricksvatten. De flesta restaurangerna på ön tar kort men självklart gjorde dom inte det här. Vi var helt uttorkade efter vandringen, temperaturen låg på 37 grader. Vi letade igenom fickor och väskor och det enda vi hittade var sandkorn och Argentinska pesos. Milla gjorde ett försök att övertala killen i strandståndet att få betala med pesos istället, till en början vägrade han men han måste fått lite medlidande ändå då han slutligen gav henne en stor flaska vatten med en suck. Finns inget bättre än iskallt vatten när man är riktigt törstig haha! Just innan vi skulle hem såg vi att det fanns en liten ”insjö" som satt ihop med havet. Mitt i sjön fanns det en hög klippa, William som älskar att hoppa från höga höjder satte genast igång att dyka ner från klippan, riktigt härligt!

Även fast vår vistelse på Ilha grande började dåligt så var vår upplevelse väldigt bra! Efter dag 3 då karnevalen var över fick vi ner priset igen till vår budget och solen började lysa och folk började ge sig av. Dois rios var absolut en av höjdpunkterna och drömmen vore ifall det var möjligt att bo på den sidan av ön också. Själva huvudbyn Abraão är inte så mycket att hänga i julgranen, där är det rätt stressig stämning och även väldigt skitigt. Vi älskar dock gångavstånden till allt och tillslut började vi även gilla vårt lilla spindelrum i hostlet som låtits förfalla.

M&W

Fredag och vändringen upp till vattenfallet började!

Utsikten var inget att bråka om.

Ett riktigt mysigt vattenfall men lite kallt om man får vara svensk haha :)

Lördagsfrullen innan avfärd till en annan strand. :)

Båten över till Lopes Mendes.

Efter en liten promenad var vi framme vid beachen, vi var inte själva precis!

aah ni fattar ;)

Gött jobb!

Stranden när de andra turisterna försvann.

Saltvattnet gjorde håret lite krulligt :)

I väntan på taxibåten tillbaka.

Söndag. Dags för snorkling! :)

Hallå där!

Fina firrar fanns det!

Sjöjungfrun ;)

Cheers mate!

Måndagsaktivitet, paddle board! :)

ostabilt i början, men här ser vi ut som att hålla balansen.

Så här såg fiskarna på oss!

Meckarn Wille ;)

Tisdag och på väg till Dios Rios!

De små stigarna genom djungeln!

Att pausa var viktigt i värmen!

Ett övergivet hus.

Efter två timmar var lyckan att få se vatten obeskrivlig.

Fort ner för ett dopp :)

Dios Rios med få turister!

En lycklig William! :)

Fantastisk utsikt från klippan!

Fångarnas lekplats?

Tillbaka till main beach innan det blir mörk.

Högsta palmerna vi sett!

Likes

Comments

Buenos Aires

När vi var i Montanita (Ecuador) lärde vi känna en tjej, Vanessa, från Argentina – bosatt i Buenos Aires. Redan då bjöd hon in oss att bo hemma hos henne i fall att vi hade ”vägarna förbi”. Vi hörde av oss några dagar innan vi skulle anlända för att höra om erbjudandet fortfarande gällde! Självklart gjorde det de och hon blev glad över att vi ringde. Vi tog en taxi direkt till henne från bussterminalen. Det visade sig att hon bodde i ett av de områden vi skrivit upp att vi ville se under vårt besök där, så perfekt!! Hon hade världens mysigaste lägenhet, högt i tak, ett utomhuskök och en egen solterrass! Kolla bilderna nedan :) När vi väl kom fram till henne var vi helt slut efter ännu en lång bussresa men vi lämnade bara av oss våra väskor snabbt för att sedan gå till en närliggande restaurang för middag med Vanessa och hennes ”pojkvän”. Bbq blev det ännu en gång, och det var lika gott där med!

Dagen därpå skulle Vanessa jobba så vi fick ett par nycklar så vi kunde komma och gå som vi ville. Hon följde oss in till hjärtat av Buenos Aires och därifrån tog vi oss till det kända området, La boca. Älskar man tango och färgglada hus så har man kommit helt rätt. Tangon föddes nämligen i området och vi fick förklarat för oss att husen fick sina nyanser från färgen som blev över från båtarna i hamnen. Det var det billigaste sättet för dom och på det sättet sparade dom pengar. Vi fick i alla fall en härlig lunch och varsin cocktail OCH fick se ett par som dansade tango, mysfaktorn var hög;)

Efter det åkte vi tillbaka till lägenheten i hopp om att få ligga uppe på terrassen och sola då vädret var kanon. 100 m från huset började det spöregna så vi fick skippa den iden och bara hänga lite hemma hos henne istället. Vanessa spelar musik och körar i ett band som är rätt så stort i Argentina. Så självklart drog hon med oss på en musikfest på kvällen, det var ett band som improvisationsspelade med hjälp av en ledare. Sjukt vilken talang de hade! Efter att bandet var färdiga blev det dj och dans för oss.

Dagen efter var det dags att åka vidare, Vanessa bjöd på frukost hemma hos henne och innan bussen avgick hann vi med en second hand/outlet butik som hon tipsade om. Mycket fräcka kläder fanns det där!

Vi hann endast se en liten del av Buenos Aires men vi tyckte väldigt mycket om staden som är både vacker och mysig! Mycket trevliga människor och det var kul att få bli lite guidad av en Buenos airare ;)

Iguazu

Innan vi lämnade Argentina ville vi hinna med att se ett väldigt känt vattenfall som ligger på gränsen mellan Argentina och Brasilien, Iguazu falls.

Vi hade hört att fallen skulle vara finare att se från Brasiliens sida så därför valde vi att se fallen därifrån. Då vi anlänt till Brasiliens gränsstad, Foz do Iguazu så var vi tvungna att boka en buss senare samma dag som skulle avgå till nästa destination. Sista bussen avgick kl 18.30 så det betydde att vi bara hade ett fåtal timmar att se vattenfallen.

Iguazu ligger väldigt utspritt mellan de två länderna men 80% ligger på den Argentinska sidan och det är en flod som skiljer de två länderna åt. På den Brasilianska sidan har dom har byggt en bra vandringled så man kan se över till Argentina. Vandringsleden tog oss ca 45 min med några stopp på vägen. Hjärtat av fallen kallas för The devils throat, där är du mer eller mindre är omringad av vattenfallen, vi blev helt dyngsura haha! Detta resemål är ett absolut måste för alla vattenfalls-älskare:)

M&W

La bocas färgglada hus!

En promenad i kvarteren.

Tågrälsen genom stan.

Vi hamnade på ett väldigt häftigt café där vi åt lunch.

The famous BBQ!

VI fick se lite tango, dom var lite bättre än vi!

Till och med basketplanerna var färgglada.

Underbara Vanessa vi fick bo hos! :)

Hennes lägenhet var extremt häftig tyckte vi.

Utomhusköket och trappan upp till terrassen.

Det var här vi hade tänkt att hänga, men vädret ville något annat!

Självklart hade hon en BBQ också ;)

IGUAZU!!

Dyngblöta men glada!!

Vi stötte på en riktig nyfiken filur!

The devil's thoat!

Äntligen fick vi se en kondor! Den vi letade efter i Colca Canoyn.

På väg upp igen från fallen.

Likes

Comments

Då har var äntligen anlänt till Argentina! Vi har längtat efter detta då i känner oss rätt färdiga med höga höjder och kalla kvällar. Efter ett x antal timmar i köande vid gränsen mellan Bolivia och Argentina så kom vi tillslut in. Vi hade tur som träffade ett gäng som var spansktalande. Då vi kom fram kl 5 på morgonen till gränsstaden i Bolivia tänkte vi att vi skulle ta oss över till Argentina med en gång. De vi hade träffat tyckte dock att vi skulle vänta till soluppgången då det kunde vara lite risky att krossa gränsen när det var mörkt. Tur det, för dom hade ett väldigt krångligt kösystem som vi inte hade fattat med vår ’’proffsiga’’ spanska haha.

Salta

Vårt första stopp blev i en stad som heter Salta. Salta ligger i norra delen av Argentina. Vi hade hört väldigt gott om staden och det positiva orden stämde också väldigt bra. Salta är i Argentinska mått en väldigt liten stad, men enligt oss en väldigt stor stad. Det var mycket liv och rörelse runt torget som också har en otroligt fin katedral och andra gamla byggnader. Vi strosade runt på gatorna och sög in värmen som låg på över 35 grader, ÄNTLIGEN!

Cafayate

Största anledningen till att vi tog oss till Salta var på grund av de närliggande byarna som har fantastiska vinodlingar. Ingen utav oss har tidigare varit på en riktig vingård och fått prova det lokala vinet så vi såg detta som en mysig och intressant utflykt. Vi fick ta del av hur dom producerar vinet och fick sedan provsmaka tre olika sorter, två vita och ett rött. Även fast vi inte är några Bengt Frithiofsson så föll inget utav vinerna oss i smaken, men det var kul att få testa i alla fall. Något som däremot föll oss i smaken är den kända Argentinska BBQ’n, de kan sitt kött! ;)

Tips. Vi tycker att man ska hyra en bil och ta sig dit på egen hand då vägen dit är helt underbar. Massvis med röda berg med häftiga sprickor och grottor. En utav grottorna var som en operasal, rösten studsade länge mellan bergsväggarna. Vi rekommenderar att ta ca 2-3 dagar i Cafayate och cykla runt mellan de härliga vingårdarna, dels för att det är bra att cykla plus att du kan dicka mer vin ;)

M&W

I väntan på att få komma in till Argentina!

Vi skrattade gott åt Williams utstyrsel, inte alltid man hinner tänka på matchningen innan bussresorna;)

Den fina katedralen i Salta.

Promenad genom staden i värmen!

Några ölstopp blev det allt!

Dags för ett inlägg:)

En mysig date på torget, kan inte klaga på storleken på vinglaset!

Till Cafayate, bilen tog oss genom rödklädda berg.

En utav grottorna!

Någon som gillar annat än cigaretter;)

"Operasalen"

Snart framme vid vinprovningen.

Framme vid vingården.

Tunnorna där vinet lagras.

En utav gårdsägarna som berättar om sina viner.

Vinproffset Milla Anjou..

Flera hektar mark med vindruvor.

Vägen som tog oss till Cafayate!

Framme i den mysiga lilla staden.

Och slutligen tillbaka till Salta :)

Kramar från oss!

Likes

Comments

Det blev en väldigt kort visit i Bolivia för vår del, mer som ett stopp innan Argentina. Vi ville väldigt gärna se den berömda saltöken som också är världens största – Salar del Uyuni.

Från Cusco väntades en 32 timmars bussresa med två korta stopp. Ett för frukost vid gränsen och andra för lunch i La paz, en utav världens högsta städer. Vi hade hört att många fått problem vid gränsen till Bolivia, det fick även vi. Som svensk får man stanna 30 dagar utan visum, när vi korsade gränsen mellan Ecuador och Peru frågade de hur länge vi skulle stanna i landet, vår plan var att stanna ca 15 dagar (som vi också sa till dom) men det blev 18. Vi hade då stannat längre än som var sagt, så vi var vi tvungna att punga ut 26 dollar vilket inte gjorde mungiporna glada precis. Lite onödiga pengar! Efter att vi varit tvungna att växla till dollar, kopiera våra pass samt betala för kalaset så var vi i alla fall inne i Bolivia. Wiho.

Vi anlände till Uyuni kl 5 på morgonen och var helt slut efter bussresan. Men innan vi fixade ett hostel bestämde vi oss för att boka en tur ut till saltöken samma dag. Jeepen skulle avgå 10.30 så det var SOVA som stod på schemat. Hyfsat utvilade tog vi oss med jeepen till Salar del Uyuni med 5 andra personer, 3 Engelsmän, 1 Bolivian och 1 Chilienare. Innan saltöknen såg vi ett övergivet tåg, tydligen hade det fraktat mineraler i mängder på början av 1900-talet men sedan slutat fungera. Sedan dess har det blivit en tågkyrkogård.

Någon timme senare var vi framme. Det var riktigt häftigt att få åka genom en öken som är lika stort som Skåne! Horisonten sträckte sig både höger och vänster. Saltet kunde nästan ha misstagits som snö vid första anblicken. Det var lite jobbigt att se eftersom solen reflekterades extra mycket av saltet, tänk er att skära lök fast lite värre;) Skidglasögon är något att tipsa om haha! Vi stannade vid ett hotell där allting inuti bestod av salt! Stolar, bord och även toalett!! Lite längre in i öknen var det ett berg som bestod mer eller mindre av kaktusar, vi har aldrig sett så många kaktusar på en och samma plats! Vissa utav dom var 12 m höga.

I januari och februari är det regnperiod i stora delar av sydamerika, även Bolivia. På en plats i öknen hade det just regnat och det var ca 1 dm vatten som låg som ett täcke på den stora saltytan. Saltvattnet gör så att allting reflekteras och blir som en stor spegel, helt otroligt! Kändes som att man stod i himmelen.

Framåt kvällen fick vi se ännu en spektakulär solnedgång! Man kan välja att ta en 3 dagars tripp men eftersom allt man ser är salt så tycker vi att det räcker med en endagstur haha.

M&W

För att komma till Bolivia måste man korsa sjön titicaca också världens högsta sjö!

Tågvraket!

Glad över att få sitta på ett tåg istället för en buss ;)

Gymnasterna!

Titta här vad vi hittade.

Salt, salt, salt...

Äntligen mat! Och en kall öl i öknen var inte helt fel det heller :)

Järngänget!

Kaktusparadiset.

Hur hög kan den vara?

The karate kid!

Här har ni spegeln, vi passar på att mysa!

Som i himlen!

Väntar på att solen ska gå ner..

Nöden har ingen lag, men för tusan vilken utsikt för att göra sina behov ;)

Kram på er!

Likes

Comments

Då var det dags att se Machu Picchu, en utav de mest kända sevärdheterna vi kommer att vara med om på denna resa! Det var inget snack om saken att vi också skulle dit. Som sagt i tidigare inlägg fick vi ett ganska bra pris på denna tur, självklart kan man göra det ännu billigare genom att ta lokalbussar o.s.v men vi var lite osäkra på hur vi skulle hitta och om det skulle finnas biljetter kvar för inträde, så vi valde att köra på den säkra sidan. Den traditionella vägen till Machu Picchu är med tåg till Aguas Calientes (staden där man börjar vandringen) och sedan vandring längs Incaleden. Vi valde en annan rutt, både för att Incaleden är stängd i februari men också för att det kostar väldigt mycket pengar!

Vi blev ännu en gång upplockade på hostlet i en minibuss, därefter började vår resa mot Hydroelectrica. Vi valde att promenera längs tågrälsen mellan Hydroelectrica och Aguas Calientes. Det är många andra turister som väljer att göra på samma sätt just för att få ner kostnaden. Mellan dessa städer är det en dryg mil. Vägen dit var väldigt fin, det var en fors just bredvid och en fantastisk växlighet. På vägen dit träffade vi två Chilienare, vi pratade med dom i ca en timme fastän de knappt kunde engelska och vi knappt kan spanska. Man fick liksom gissa sig fram till vad de sa och tvärtom haha! Men sköna var dom:)

Vi var framme vid Augas calientes (startpunkten) vid 18 och då checkade vi in på vårt hostel och sedan gick vi ut och drack en öl, staden är riktigt mysig!! Efter det blev det middag med några personer vi lärt känna från Colombia. Vi delade med oss av erfarenheter/historier om våra länder, kul och intressant!

Dagen där på var det dags för Machu Picchu, vi gick upp kl 2.30 (på natten!) för att börja vår vandring. Det var rätt mysigt faktiskt, det var kolsvart och regnade ute och vi var massor av människor med samma mål, att komma upp till Machu picchu så tidigt som möjligt! Vi gick först en raksträcka i ca 30 min och sedan uppför stentrappor som tog ungefär 1 timme. Det kändes i benen men det går inte ens att jämföra med de andra vandringarna vi gjort.

Där uppe var det väldigt fridfullt. Vi hade generellt lite otur med vädret då dimman smög sig fram över ruinerna. Men just när vi kom upp var det rätt klart och vi fick en lite mystisk känsla av Machu picchu som visade sig bland molnen. Trots att vi skulle vänta på vår guide och resten av gruppen så sprang William längst upp för att fota lite snabbt då inga människor vistades bland ruinerna.

Vi hade två guider, båda var superhärliga och skrattade hjärtligt åt det mesta. Ena guiden la till ett T i slutet av alla ord typ ”So fart it wat goot” helt underbart haha! Allt efter att dagen gick fick vi massor av information om historian, t.ex. hur Machu Picchu upptäcktes igen efter att det blivit övergivet och vad olika hus har används till.

Innan hemfärd blev det en lunch med vacker utsikt över bergen och ölen smakade godare än godast haha! Sen var det bara till att börja vandringen ner för stentrapporna igen. Och sedan gå längs tågrälsen tillbaka till Hydroelectrika. Vägen var inte speciellt jobbig att gå men däremot lång! Vi hann bli rätt uttråkade innan vi kom fram till slutpunkten.

Machu Picchu var extremt fräckt, man fick stundtals gåshud av att tänka på hur folk har levt där och använt sig av naturen OCH vilken utsikt de har haft på sin bakgård;) Dock tappade vi feelingen lite framåt dagen då mer och mer folk kom dit. Men man ska väl inte klaga allt för mycket, då vi också är en av dom! De andra tänkte säkert likadant.

M&W

Gången mot Aguas calientes.

Chilienarna som vi träffade!

Endel skratt blev det åt alla missförstånd..

William klättrar upp för att hitta bösta platsen att fota ifrån!

Tydligen kunde man kampa i närheten också!

Long way to go...

Ibland swishade tåget förbi.. men inte som x2000 direkt!

Tillslut gick fötterna av sig själv.

Inne i tunneln fick man hoppas på att inte tåget skulle komma just då!

Ljuset i tunnelns slut!

Mysiga Aguas calientes!

De sköna Colombianerna vi träffade (den tredje tog kortet).

Mystiken kring Machu Picchu.

När William sprang upp i förväg ;)

Rebeka, en utav våra guider.

Det blev mer och mer dimma under dagen...

William med gåshud.

Så otroligt vackert! Eller hur?

Alpackas som betade runt Machu Picchu.

Efter den guidade turen fick vi gå runt och titta själva.

Solen tittade fram i slutet utav dagen.. Men ni? Ser ni vad berget liknar om man vänder bilden?

Just det! Ett ansikte :)

Den förbannat goda ölen!

Hm, vart ska vi nu?

Den härliga växtligheten.

Floden som vi vandrade längs.

woop woop..

Hoppas inte balkarna går sönder.

En sista blick över Machu Picchu och Peru. Hallå Bolivia! :)

Likes

Comments

Cusco

När vi köpte bussbiljetten till Cusco tyckte vi han sa att bussresan skulle ta 5 timmar. Men väl efter 5 timmar frågade vi vart vi var. Folket på bussen började skratta och sa att det var 10 timmar kvar. Vi hade misstolkat 5 timmar till 15 timmar. Så väl framme i Cusco var det MAT som gällde!

Nästa dag bestämde vi oss för att strosa runt i staden. Vi kollade mest in centrum som har väldigt mycket byggnader från kolonialtiden, supermysigt. Turerna till Machu Picchu och Rainbow mountain utgår från Cusco. Dessa två ställen har vi pratat länge om att få besöka. Vi gick runt till olika turistbyråer och jämförde priser för att göra en så bra deal som möjligt. Bästa dealen fick vi från vårt hostel efter mycket om och men ;) Vi kunde göra båda turerna för ca 1 000 kr per person vilket var väldigt bra med tanke på att det var käk och en natts boende inkluderat.

Rainbow mountain

klockan ringde 02:30 då vi skulle bli hämtade klockan 03 för att ta oss till Vinicunca mountain (som är originalnamnet). Bussresan dit skulle ta ca 3-4 timmar men det blev snarare 5 då vi skulle åka runt till varje hostel och plocka upp andra som också skulle dit. Vi stannade på lunch på vägen och sedan anlände vi till startpunkten för vandringen upp till Rainbow mountain. Vi startade på 4200 m ö.h. och skulle upp till 5200! Detta var den tuffaste vandringen på resan, främst på grund av höjden, man märker verkligen av det på andningen.

Vandringen är till en början mest platt men det finns även branta partier och slutligen är det väldigt brant. William som är lite av en naturbegåvning när det kommer till vandring (enligt Milla) traskade på rejält och kom först utav hela vår grupp + den grupp som började gå före oss. Milla kom sakta men säkert upp sig till toppen hon också;) Det fanns flera personer längs vägen som erbjöd en hästridning dit upp. Vi hade dock bestämt oss för att ta oss upp till fots och det kändes som en extra klapp på axeln när vi väl nått toppen.

Där uppe möttes vi av en ryggradsliknande bergstopp med regnbågens färger, där av namnet Rainbow mountain haha. Uppe på toppen fick vi lite information om berget av vår guide. Färgerna kommer från olika mineraler och själva ”ryggraden” är en gräns mellan två olika regioner. Det var en otrolig utsikt och förutom bergen fulla av färger kunde man även se topparna på snöklädda berg. Man kunde bland annat se Ausangate (6383 m ö.h.) som enligt Peruanerna är ett heligt berg och områdets beskyddare.

Vägen ner tog vi tillsammans och benen värkte så otroligt mycket! Det kändes som att vägen aldrig skulle ta slut och benen var som överkokt spagetti. Vi stötte även på massvis med Alpackas längs vandringsleden, rätt fula faktiskt haha! Under hemfärden stannade vi på middag där vi fick soppa (med popcorn i) och klassisk peruansk buffé. Hela gruppen pratade om hur häftig trekken var. Alla var helt utpumpade så i bilen tillbaka till Cusco slocknade allihop med ett leende på läpparna.

M&W

Ett torg i Cusco.

Hänger runt..

De har väldigt fina detaljer i Cusco, alla gatuskyltar ser ut såhär :)

Och deras fina detaljerade balkonger som man kunde se överallt!

På vägen uppför Rainbow mountain kunde man se hus som detta!

Och massvis med Alpackas!

Inte vackraste djuren enligt oss ;) Eller vad säger ni?

En utav personerna som erbjöd hästridning upp och ner för bergen.

Först upp!!!

Här kan ni se hur det liknar på en väldigt färgglad ryggrad haha!

Peacetecknet måste självklart vara med ;)

Utsikten åt andra hållet!

Passar på att vila upp sig lite innan vandringen tillbaka.

Milla tog med sig en vandringspinne som hjälpe väldigt mycket.

En flicka vi stötte på! :)

Bilfärden tillbaka till Cusco!

Likes

Comments

Vi bestämde oss för att se Colca Canyon som är världens näst djupaste Canyon! Vi kollade kartan innan för att se vilken stad som låg närmast och det var Cabanaconde, en väldigt liten stad. Som tidigare nämnt så är avstånden väldigt stora i Peru så även denna gång blev det en bussresa på ca 19 timmar med ett byte i den större staden Arequipa.

Denna gång vandrade vi själva utan guide, vi var tvungna att betala lite för inträde i Nationalparken men sedan var det väldigt lätt att hitta. Vi skulle helt enkelt längst ner i Canyon till en by som heter Sangalle. Det finns väldigt många olika leder som man kan vandra men vi bestämde oss för en dagstur, alltså upp och ner Canyon på en dag. Leden var väldigt ansträngande att gå då det var lösa stenar överallt. Utsikten var dock oslagbar och vi mötte folk på vägen som hade sett kondorer, en av världens största fågelart, men vi fick tyvärr inte skåda det! Sangalle var superfint, det är en by som har eco lodges. Vi kopplade av i några timmar och fick i oss en lunch innan vi begav oss tillbaka upp till Cabanaconde. Vi gick 1250 m upp och 1250 m ner under denna dag och det var jäkligt tungt! Milla har aldrig känt av sådan träningsvärk i vaderna någonsin!!

Men känslan efter att ha lyckats med något väldigt påfrestande är fantastisk så vi är nöjda med trekken, vi hade dock kunnat tänka oss att sova över en natt i Sangalle om vi hade mer tid. Så fint var det. Men med tanke på att vi snart ska lämna Peru så tog vi en nattbuss tillbaka till Arequipa för att sen åka till nästa äventyr, inkafolkets huvudstad Cusco!

M&W

Den lilla staden, Cabanaconde på dagen!

I bakgrunden såg vi vad som väntade oss...

Någon mer njöt av att solen var uppe! :)

okey, let's do this!

Livsnjutarn'

Här växte det olika plantor till höger och vänster.

En eller flera kaktusar? inte vet vi!

Dit ner skulle vi...

Lite närmare målet!

Åsnan som gick samma väg som vi fast betydligt snabbare.

aaah svalkande!

Eco lodgen.

Fint sällskap under lunchen :)

At the bottom of the canoyn! :)

Suger in det sista innan hemfärden!

Marked for life ;)

Solen hade gjort sitt för dagen.

Äntligen uppe vid Cabanaconde!

Fräck inredning på en utav restaurangerna vi åt på.

Cabanaconde vid nattetid! :)

Likes

Comments

Nu har vi lämnat bergen för att vistas lite i öknen.

Lima
Vägen till Lima bestod till mestadels av sand. Vi såg sanddynor så långt ögat kunde nå fram tills att vi nådde kusten. Sista biten in till Lima var fantastisk vackert då vi fick se en ball solnedgång från bussens fönster. Vår tid i Lima blev dock väldigt kort eftersom vi har mycket annat inplanerat som vi hellre prioriterar. Det finns säkert väldigt mycket häftigt i Lima men som sagt, en natt kändes nog denna gång haha. Vi kom fram sent och bestämde oss för att gå runt och leta ett hostel, efter en halvtimmas gång utan vidare lycka kom en kille fram och sa att vi borde gå någon annanstans då detta var ett väldigt farligt område. Oops tänkte vi och gick åt andra hållet. När vi TILLSLUT hittar ett hostel så var det inte det bästa so far. Såg lite ut som ett gammalt duschrum… Men, det dög just då. På kvällen hann vi i alla fall med en helt ok middag och en fantastisk vattenföreställning i en gigantisk park.

Huacachina
Ännu längre in i öknen finns en liten by, Huacachina! Den är främst känd för sin sandboardning som även var anledningen att vi drog oss dit. Vagabond (resetidning) rankar byn till top 2 bästa äventyr i världen, där av lite mer turister än på andra ställen vi varit på. Väl framme blev vi tipsade om ett hostel, Carola del sur, framsidan såg ut som ”hej kom och hjälp mig” men man ska inte döma boken efter omslaget ;) På baksidan fanns det kaktusar, palmer, en pool, bra rum och framför allt, en riktigt trevlig personal. Efter all svårighet med kommunikationen var det skönt att äntligen kunna prata lite engelska med både turister och lokala.

Båda vi gillade sandboardingen skarpt, lite svårare än att åka snowboard men mycket mjukare att ramla haha. De flesta valde en lite enklare bräda som man inte kunde svänga med, den används mest för att ligga på. Vi kände dock att det vore kul att försöka stå och svänga lite så why not? Vi betalade lite extra för att få en vanlig snowboard och det var det värt! I två timmars-turen ingick det även att åka sand buggy vilket var riktigt skoj! Chauffören körde snabbt upp och ner för sanddynorna, wohooo!

Sista dagen bestämde vi oss för att ha en date uppe på sanddynorna med ännu en storslagen solnedgång! Vi köpte med oss lite öl och började vandra uppför, det tog på benmusklerna kan vi lova! :)

Övriga tiden bestod mest av poolhäng, öl, trevliga männsikor, pisco soures (testa om du åker till Peru) och dans på kvällarna. Vi blev där lite längre än tänkt men varför inte om man trivs så bra?

M&W

Vår badrumsliknande cell i Lima. Men vi var glada för att få tak över huvudet. :)

Den häftiga vattenshowen som berättade om Perus historia med vatten som filmduk!

På väg till Huacachina!

Det här var grymt kul men svårt!!!

Kanske borde hållit i hatten istället...

Liftar fanns inte ;)

Sand så långt ögat kunde nå!

På väg upp till daten! :)

Några pauser blev det allt med tanke på att ölen vägde en del ;)

Staden Ica på andra sidan.

Puss och kram från oss :)

Likes

Comments

Vi har äntligen anlänt till Peru! Avstånden börjar växa rejält nu och eftersom vi ville ta oss till mittersta Peru direkt så valde vi att ta en 18-timmars bussresa från Ecuador. Det tog både på krafterna och humöret kan vi lova. Vi är sams för det mesta men ofta när vi får mat- eller sömnbrist så kan vi börja slänga lite dryga kommentarer till varandra. Det gjorde vi även denna gång haha! Men tur är att vi snabbt blir vänner igen!

Trujillo
Vi bestämde oss att stanna i Trujillo, inte för att vi hört talas om staden innan utan mer som ett stopp innan vårt bestämda resemål. Vi kom dit på en lördag och därmed var det mycket rörelse i stan, vi fick se en traditionell Peruansk dans vilket var fräckt. Dagen efter checkade vi ut från vårt hostel i hopp om att få ta en morgonbuss till Huaraz, det gick sådär då den "tidigaste" bussen gick 22.30. Eftersom Trujillo ligger vid kusten så bestämde vi oss för att bränna av lite tid på stranden. Vi gick in till en strandbar för att fråga om vi kunde ha våra backpacks hos dom i gengäld till att vi käkade lunch och middag där. Det gick utmärkt för dom - mindre för oss, deras mat var inte något att hänga i granen precis.

Huaraz
Oj vad möra vi är! Vi gjorde en väldigt påfrestande vandring igår upp till Laguna 69 som ligger på 4600 m höjd. Dock en utav det häftigaste naturupplevelser vi någonsin sett! Staden Huaraz ligger 3 timmar från vandringsleden som tar en upp till lagunen och bergen. Då vi visste att lagunen drar åt sig en hel del turister funderade vi på att göra vandringen själva. Men vi missförstod vilken tid bussarna gick med tanke på vår knackiga spanska så sket det sig! Vi fick boka med en guide istället vilket visade sig vara väldigt bra ändå. För 35 sol (90 kr) tar man sig fram och tillbaka. Väl uppe får man vandra i sin egna takt och behöver inte hålla ihop med resten av gruppen. Guiden är mest där för att se till att ingen har problem med höjden. Väl uppe valde vi att dra oss undan från de andra turisterna, vi hittade en avlägsen plats där vi åt lunch och sedan tog William sig ett nakendopp i det iskalla vattnet! Vattnet från lagunen är från den smältande isen från bergen.

Det finns magproblem och så finns det magproblem. William har magproblem, alltså svårt att kontrollera sin ringmuskel helt enkelt haha. Så han var tvungen att utföra sina behov lite här och var längs leden. En riktig kämpe som pinnade på bäst utav oss två trots detta. Det tog oss ca 2,5 h att ta oss upp och detsamma ner (kanske allt flabbande och fnittrande på nervägen gjorde att det tog oss lite längre tid).

Efter trekken var vi helt slut! Och speciellt William eftersom han knappt kunnat behålla någon mat, så idag har vi legat inne hela dagen och bara vilat upp oss. Vi hoppas på att William blir bättre snart för imorgon åker vi till Lima - Perus huvudstad!

M&W

Den peruanska dansen på torget.

Ser kanske goare ut än vad den smakade.

Härlig utsikt under lunch och middag i alla fall!

Framme i Huaraz som ligger 3 052 m ö.h

En glad peruansk dam :)

En lite mindre lagun som vi kunde se från minibussen.

På väg upp till startpunkten av vandringen, råtaggade!

På vägen upp kunde vi bland annat se... en fors

Kossor...

Hyddor...

Vattenfall...

Och en vägbeskrivning tydligen?

Inga dåliga pauser!

Tittut

Äntligen uppe vid lagunen!

Matchar glajorna med vattnet.

På vägen ner vände vi oss om och såg denna vy!

Äntligen blev stigen platt igen.

William fular sig lite :)

Våra mackor smakade skit så vi gav den till någon med en starkare mage.

Ciao från oss!

Likes

Comments