Livet, Mat, Vänner

Glad fredag! Hur mår ni?
Jag är så himla slut efter den här veckan - haft kemiprov som var det hemskaste provet jag någonsin gjort trots att jag hade pluggat mycket, haft matteprov idag som faktiskt gick okej, bråkat med killar som säger att feminism inte behövs (öhhhh??), att kvinnor tjänar mindre för att vi inte försöker lika mycket (öhhh? For real???) att det redan är jämställt (ska en man få avgöra det?) blivit så otroligt förbannad helt enkelt. Allt detta för att "hans pappa" sa det. Går vi på dagis eller? Är så himla trött på att diskutera med människor som inte ens försöker förstå, är så himla trött på att ständigt bli arg - det tar sån jäkla energi. Känner för tillfället att jag vill inte ha med vissa killar att göra överhuvudtaget. Kan inte vara med någon som inte ens ser mitt värde. Samtidigt som jag blir så himla arg så ger det mig kraft och jag känner bara att man aldrig ska låta någon trycka ner än, aldrig! Mitt i allt är jag inspirerad och motiverad, killar som tror att jag inte kan lyckas för att jag är kvinna ska få se ...
Tuff vecka alltså, men ändå har mycket varit bra också: Det börjar bli vår och det gör mig otroligt lycklig, jag har känt mig glad mitt i allt kaos. Lyssnat sönder Zara Larssons nya album - så sjukt bra är det.

Efter skolan så åkte jag, Minonna, Wilma och Paula och fikade på Da Matteo, inlindande i filtar. Beställde en chai latte (som inte var så god faktiskt) och en pizza som jag delade med Minonna. Så himla skönt att bara slappna av, prata om allt och inget och bara skratta med sina vänner ibland. Så himla behövligt.

"Fika är min hobby" - Paula
Hur har er vecka varit?
Kramar!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Livet, Vänner, Mat

Igår fyllde älskade Minonna 15 år, jag och tio andra tjejer firade henne på restaurangen "Nonna" <3 (haha passande namn ändå) Jättetrevligt och god mat! Man behöver lite omväxling i vardagen.

Finaste Minonna, Wilma och Maja <3

Sötaste Sofia och Cornelia <3
KRAMAR <3

Likes

Comments

Livet, Resor och utland, Vänner

Råkade avpublicera inlägget, detta var den 8onde Mars!

04:40 steg jag upp imorse tillsammans med Paula för något vi båda sett fram emot - skolans idrottsdag! (Okej, egentligen så var jag inte taggd förrän typ igår, funderade ett tag på att inte åka t.om för jag är en fegis som får ångest och oro inför allt. Men jag är så glad att jag gjorde det ändå! Man ska göra saker som man är rädd för ibland, det gör än verkligen starkare!) Vi hade valt att åka till Sunne och åka skidor och dagen blev faktiskt riktigt lyckad, över förväntningarna till och med. Tröttnar dock rätt fort på att åka skidor men hade underbart sällskap och kände mig väldigt glad mestadels av tiden.

Finaste Minonna<3

Snyggaste Jennie!!

Är så glad och tacksam för att vi fick göra den här lilla resan! Sitter just nu på bussen påväg hem, 4 timmar tar det men det är helt klart värt - såg faktiskt mer fram emot bussresan än att åka skidor. Det är härlig stämning, musik, vissa sover, vissa skrattar och pratar. Alla är lite övertrötta!
En liten serie: Paula trillar

Den som hade mest otur med att trilla var överlägset Paula som trillade typ 20 gånger, trots att hon är bra på att åka skidor haha, det bidrog dock till mycket skratt!
Jag trillade också, har jag någonsin berättat hur mycket jag hatar att gå av liftar? Får sån panik! Speciellt med sittliftar, tycker det är så obehagligt, känns som om man bara har en sekund på sig ... I alla fall så gick jag inte av i tid under ett tillfälle och då trillade jag vilket kändes lite pinsamt men vafan, haha ;)
När jag åkte i backen råkade jag även åka på en sten och det kändes som om jag gjorde någon volt, skidan flög av och på något sätt hamnade jag på rygg! Det gjorde inte ont men allt hände så snabbt så hamnade lite i chock nästan, hahaha.

Ps. Internationella kvinnodagen idag <3 Vi är bäst

​Kramar

Likes

Comments

Personligt, Skolan, Tankar

Jag är ambitiös

Jag är klok på många sätt

Och framförallt

så vill jag mycket i livet

men

Jag har ett problem.

Jag flyr från mina problem, jag hatar motgångar, jag skjuter upp saker till sista sekund, när jag är stressad så stänger min kropp av – jag kan inte äta vilket leder till att jag inte får i min någon näring och blir ännu tröttare, jag kan inte koncentrera mig och då får jag ingenting gjort, jag isolerar mig från min omgivning, jag ligger på botten, tung som en sten och jag får ingen luft, jag blir arg på mig själv för att jag inte bara gör det jag ska. Istället sitter jag där och tittar tomt på skärmen flera timmar, tänker att nu måste jag göra det här men det är något som tar emot.

Jag kan inte.

Nu rinner tårarna längs mina kinder för jag är så besviken på mig själv och hur jag väljer att hantera saker ibland. Men samtidigt så känns det som tiden inte räcker till orken inte finns där. Jag vet inte vad jag ska göra åt det och desto längre tid det går desto starkare byggs det jag skapat inom mig upp. Orkeslöshet. Sorg. Ilska. Ångest.

Men jag har hamnat efter i skolan på grund av att jag stannar hemma för att jag inte har gjort saker som jag ska och jag vet inte vad jag ska skylla på – jag orkade inte brukar inte kännas som en bra ursäkt i andras ögon. ”Det är väl bara att göra det, hur svårt kan det vara egentligen?” Förklara då varför det inte går, hur mycket jag än försöker att försöka. Är det för att jag är helt värdelös och misslyckad? Det tror jag inte. Jag är bara ett barn, en tonåring och jag kämpar, det gör jag verkligen. Kämpar med saker jag känt och gått igenom, saker jag känner här och nu. Det gör vi alla människor. En del väljer att ta tag i det och en del väljer att förtränga det, eller plåga sig själva med tankar och jag gör båda två.

Jag sitter hemma idag istället för att vara i skolan.

Jag gjorde inte uppgifterna tills idag och jag är för feg för att stå för det och försöker hitta något att skylla på, men den enda som har ansvar är ju jag, jag, jag. En av grejerna jag skulle ha gjort tills idag var att hålla en powerpoint-presentation som jag haft två eller tre veckor på mig att göra, men jag har knappt börjat. Spenderade så mycket tid på att grubbla över vad jag skulle prata om (vilket var totalt oviktigt – uppgiften var att lära sig hur man gör en bra powerpoint; innehållet har ingen betydelse och man ska inte ha stödlappar för man ska bara prata helt fritt om vad som helst.) Ändå gör jag det svårt för mig själv och det resulterar till att jag tänker istället för att göra. Tänker att jag är stressad istället för att göra det jag ska så jag inte behöver stressa över det. Prestationsångesten kanske är något positivt ibland som pushar än till att göra bra ifrån sig, men för mig har den en motsatt effekt – det resulterar i att jag inte hinner göra något överhuvudtaget.

Det är okej att hoppa över en läxa ibland när man känner att man verkligen inte orkar, självklart – man ska prioritera sig själv och vad ens kropp vill. En liten läxa är helt obetydlig, det vet jag. Att man missar en läxa ibland kommer inte påverka var du är i livet om tio år. Vad som däremot kommer att påverka mig i det här fallet är att mitt sätt inte ändras och jag fortsätter att fly från allt så fort något blir lite jobbigt. Om jag utvecklar det här ännu mer och fortsätter blunda för det – ja, då kanske det påverka var jag är om tio år. Om jag blir en sådan person som inte tar tag i saker, vad kommer att hända med mig då egentligen? Jag är rädd och jag skäms för jag känner mig svag och jag känner att jag svikit mig själv och mina föräldrar, jag känner att jag har blivit lat och de verkar dem också tycka. Men jag är fan inte svag, jag står ut med ångest varenda dag och jag sitter nu här och skriver och berättar om mina rädslor, tillåter vem som helst att läsa, tillåter mig själv att vara sårbar och det är inte svagt. Det är det inte.

Jag ska ta mig ur det här klistret jag satt mig i nu, jag ska göra lite lunch så jag får i mig lite mat trots att jag verkligen inte känner för det, jag ska göra den där presentationen och även fast det inte blir perfekt så är det tillräckligt, jag ska försöka hinna med lite matte för jag har missat så mycket. Jag ska försöka. Och blir det inte perfekt så har jag i alla fall försökt och det är det viktigaste.

<3

Likes

Comments

Livet, Foto

I lördags vid 12-tiden så satt jag tillsammans med familjen i bilen påväg till Tjörn för att hälsa på Martina, vår familjekompis som nyligen köpt ett torp där! Så himla mysigt - vi fikade, drack gott kaffe och sen tog vi en promenad i regnet för att sedan komma tillbaka till torpet för att lunch och sedan bulle. En lugn och avslappnad lördag helt enkelt!

Här behövs det fixas lite!

En söt hund vi träffade på när vi var ute och promenerade <3

Vet ni vad jag längtar till? Sommaren. Så otroligt mycket! Då ska jag förhoppningsvis åka till Tjörn, bo hos Martina och kanske ta med en kompis, bada och ha det kul, fota mycket. Det är helt sjuk natur på Tjörn.
Ett tag senare kommer Martina skaffa getter och kycklingar, åhh!!

Kramar

Likes

Comments

Mode

Nu när våren snart är här så tänkte jag tipsa om lite snygga och lyxiga sneakers, ett väldigt användbart och bekvämt plagg att under de lite ljusare tiderna. Har nr 5 hemma, de är dock mammas och lite stora hehe, men kanske kan jag övertala henne att få låna dem ändå? De är ju riktigt stilrena! Nr 6 hade jag förra sommaren och de slet jag ut snabbt för de kom till väldigt stor användning.

Vilka är era favoriter? Själv så älskar jag nr 1, riktiga drömskor!

1 HÄR / 2 HÄR / 3 HÄR / 4 HÄR / 5 HÄR / 6 HÄR / 7 HÄR

Kramar


Likes

Comments

Livet, Resor och utland

Sista dagen! :( Eller ja, sista förmiddagen snarare; åkte runt kl 14 till flygplatsen men lite hann vi med idag ändå. Vi gick till Di Torre Argentina som är känt eftersom att Ceaser mördades där, men anledningen varför jag ville gå dit är för att det är en massa katter bland ruinerna så här kommer en liten kattbildbomb.

Ville bara ta med den här katten hem!! Åhh

Stackarn hade inga öron :(
Här bor alltså vaccinerade, hemlösa katter som staten håller koll på så att de får mat. <3

Vi besökte Pantheon, ett romerskt tempel som nu är en kyrka.

Drack en milkshake på ett torg :)

Lite trendspaning i Rom:
Vad jag har sett mest av är rött, speciellt röda kappor. Jag tycker det kan se väldigt ballt ut och det är roligt med färger som sticker ut, däremot så tror jag att jag är för tråkig för att tänka mig att köpa en röd kappa själv.

Smygbild ;)

En annan trend jag la märke till var det jag började att kalla för "buckelpälsar", såg massvis med pälsar och pälsvästar hade "bucklor." Kolla på armarna!
Först när jag såg det tyckte jag att det var lite skumt kanske, inget jag skulle köpa tror jag men många bar upp det snyggt och passade i det. Har faktiskt inte sett så många liknande pälsar i Göteborg.

Jag har inte köpt någonting under resan, har knappt gått in i butiker eller haft så stor lust att shoppa konstigt nog. Gick in på Zara för att kika lite och det skiljde sig väldigt mycket från sortimentet i Göteborg tyckte jag, här var kläderna roligare och lite galnare, mera vågade. Var dock nära på att köpa väskan på sista bilden men det kändes som om jag inte skulle ha så mycket användning för den så jag skippade det.

Ehhm... Läste att korsettröjor kommer bli trendiga och här ser vi Zara sälja en sådan. Gillar det inte just nu, känns som det sänder ut lite fel signaler, att man "ska" ha en smal midja. Vad tycker ni?

Innan vi tog oss till flygplatsen åt jag lite glass, så gott!
Nu är jag snart hemma och vill bara tillägga att jag haft en fantastisk resa och att jag är otroligt tacksam. Känner mig lugn, positiv och inspirerad - livet har lite mening igen. Trots att det är så fruktansvärt tråkigt att bara gå i skolan just nu så är våren snart här och efter det sommaren och då reser jag antagligen iväg igen, jag längtar! Det är det som får hålla mig uppe nu.
Kramar

Likes

Comments

Livet, Foto, Resor och utland

Wow - Rom är en helt sjukt cool stad som lyckats överträffa mina förväntingar, som inspirerat mig och lämnat mig med kunskap och även en inre glädje. Känns som jag har kunnat tänka klart och har även fått en massa idéer, bl.a en affärsidé som jag inte ska berätta om hehe ;) Ni får se om några år kanske.
När jag skriver detta så är klockan 18:23 och jag sitter på flyget, lutad mot fönsterrutan och ser ut över en otroligt vacker solnedgång. Kunde inte ladda upp ett inlägg igår så det får komma idag istället. Detta inlägget handlar alltså om i torsdags, sen kommer ett om idag också!

I torsdags började dagen med att pappa stod med en hårtork och försökte väcka mig, klockan var då lite efter åtta och jag var så extremt trött men jag lyckades ta mig upp och ta en dusch och sminka mig litegrann. Efter frukosten så tog vi tunnelbanan; målet var att besöka Sant Peters kyrkan som ligger i Vatikanstaten. Det tog väldigt lång tid för mig och pappa att hitta då vi har extremt dåligt lokalsinne, ingen känsla alls för var vi är så vi bara gick och hade ingen aning om var vi var men helt plötsligt ser vi Fiume Tevere och även kyrkan på långt håll.

Sant Peters kyrkan - världens största kyrka, "Påvens kyrka." Så otroligt mäktigt och stort, det går nästan inte att förklara. All marmor, perfekt utskuret och rent ut sagt så var allt det man skulle kalla för perfektion. Jag brukar inte facineras av gamla byggnader direkt (för jag brukar inte riktigt sätta mig in i det) men den här var helt otroligt.

Ett biktbås.
Jag är ateist men jag skulle vilja testa att bikta mig någon gång, tror att det kanske hade känts bra på något sätt, lite terapi kanske. Man bekänner sina "synder" samtidigt som en präst lyssnar och säger att man blir förlåten. Skulle ni vilja testa att bikta er?

Overthink. Fint.
Undra vem som skrev det här, vad personen gör och hur den mår. Börjar alltid tänka på sånt; övertänka det, haha ... Det blir ju helt ironiskt. Men är det verkligen att övertänka när det handlar om ens fantasti, om ni förstår hur jag menar? Vad betyder ordet egentligen, vad menar den som skrev det? När man pratar om det så kopplar man nog det till allt i vardagen, det förflutna, nuet och framtiden. Men det man övertänker är ju i och för sig en fantasti kanske och det blir ju inte verkligheten eftersom man tänker på allt som kan hända. Nu vet jag inte riktigt vart jag vill komma med det här, men jag tror jag fick mitt svar ändå; allt är ju ändå en fantasti och därför är det att övertänka.

Länge försökte vi hitta ett torg, men vi hamnade i gränder och gick åt helt fel håll insåg vi sedan men det var okej - vi hittade ett matställe där jag käkade lamm och pommes.

På något sätt så hamnade vi faktiskt på det där torget vi letade efter, men inte med meningen då (precis som alla andra gånger.) Inte en enda gång har vi hittat rätt med hjälp av en karta, endast ödet och vår magkänsla som knappt existerar har fört oss till alla olika platser.
Piazza Navona heter torget, mycket liv och många gatukonstnärer, härlig stämning! Vi stannade och tog varsin kaffe, det kostade 140 kr (?!). I Vietnam kan man liksom få en lunch och dricka för 25 kr ungefär, spännande hur det skiljer sig så mycket.

Fri som en fågel
Cred till pappa som tog den sista bilden, jag hatar fåglar och jag vågade inte närma den så mycket som han gjorde. Har tyvärr ingen zoom på det här objektivet så vill man ha en närbild får man gå läskigt nära i det här fallet...

Vi kom Altare della Patria som är en jättestor byggnad som ska vara lite "skrytsam" eftersom att den ska se ut som alla de gamla byggnaderna.

En bild på när vi stannade och försökte förstå var vi var, men vi förstod ingenting och hade ingen aning om hur vi skulle ta oss till Colosseum heller.

Två bilder från de stunderna jag har varit som lyckligast den här resan; när vi nästan hade gett upp och bara gick runt och runt och helt plöstligt ser vi Colosseum och blir överlyckliga! Den här gatan upp till Colosseum var det bästa jag sett vilket nog har mycket med att göra hur jag kände den stunden; genuint lycklig och tacksam. Två saker som hänger ihop. Gatuband spelade behaglig musik, människorna kändes glada och nöjda, facinerande ansiktsuttryck över den vackra synen också såklart. Solnedgången började närma sig och det var perfekt ljus. Kommer ihåg att jag sa till pappa "Det här är mitt favortitljus."

Colosseum! Vi kom tyvärr inte in för vi var lite för sena men det gjorde inte så mycket. Det var vackert och häftigt, ett måste i Rom ;) Vore lite skämmigt att säga att man varit där men inte besökt Colosseum.

Innan vi tog oss tillbaka till hotellet så gick vi till Circus Maximus. Smygfotade två pojkar lite hehe.

En affär vi passerade påväg till hotellet. Bra koncept!

När vi skulle ut och käka så var vi så trötta att vi tog första bästa ställe, som blev en amerikansk restaurang. Lite konstigt att käka amerikansk mat i Italien kanske, men gott var det i alla fall!
När vi kom tillbaka till rummet slocknade jag direkt, vi hade ju trots allt gått 17 km. Helt klart värt att ha ont i fötterna.
Kramar

Likes

Comments

Resor och utland, Livet, Foto

Selfiesticks ... selfiesticks överallt.

Ett självklart matval i Italien, eller? :D

Jag är så tråkig som inte vill vara med på bild, vet inte varför jag tycker det är så himla jobbigt - vill bara gömma mig!
Här står jag framför Fontana Di Trevi som är en känd fontän i Rom, i pappas jacka för jag glömde varma kläder och tog med mig tre sommarklänningar istället hehe.

Staden <3

Likes

Comments

Livet, Resor och utland

Hej finisar, det var ett tag sen! Vet ni varför? Jo, för att jag inte haft någon inspiration eller sett någon mening med livet (för tillfället då) eftersom jag bara vaknat, gått till skolan, åkt hem, pluggat, ätit, sovit och sen är det samma sak, om och om igen. Känts så tråkigt och instängt och har drömt iväg varje dag att jag åker till Landvetter, köper en biljett till något varmt land och bara drar, eller att jag åker på utbytesår eller något liknande. Kalla, gråa, lilla Göteborg gör mig lite deprimerad under vintern så jag och pappa bokade en resa i förrgår till Rom och nu är vi här, lyckliga och nöjda. Lite spontant sådär, trodde inte det skulle bli av men det blev det och jag är så otroligt glad och tacksam över det, finner inga ord. Det var allt jag ville, få se lite nya miljöer och få tillbaka min inspiration och även glädje.
Idag har jag gått en hel mil i den fantastiska staden som överträffade mina förväntningar - ätit lasagne och druckit den godaste cappuchinon någonsin, känt den där inre glädjen när jag gått på Roms gator samtidigt som jag lyssnat på fågelkvittret, sett de ljusrosa och gula husen som gör mig lugn i hela kroppen, vesporna som kört på gatorna i full fart som ger staden liv och spänning, att äntligen få känna lite vårvärme, se lite ljus och känna hur solen steker mot mina svarta kläder och få möjligheten att ta många fina bilder. Fantastiskt ju. Känner mig fri som en fågel!
Ursäkta min långa mening förresten, men jag är så glad att jag bara måste få ut allt jag känner haha, även fast det blir på ett ganska patetiskt sätt. Jag är en riktig tönt bara.

Bildstory: En försäljare som i princip tvingade mig ta en ros, han kastade den på mig och sa "take it take it take it" och sen frågar han min pappa om jag är hans fru och tvingar honom att betala för rosen. Lite obehagligt, faktiskt. Vissa försäljare kan ju vara lite halvgalna har man ju märkt ...

Om någon skulle råka bry sig om vad jag har på mig idag (vilket är rätt osannolikt kanske):
Jacka - Balenciaga
Klänning - Mauro Griffoni
Skärp - Gucci (kanske inte blev så snyggt att lägga till ett skärp, kom jag på sen)
Vita skor - Isabel Marant

Kan ju tillägga att allt förutom skorna är taget ur mammas garderob, som vanligt ...

Tog 163 bilder med kameran och märkte sen när jag förde över dem att jag hade råkat ställa in kameran så att kvalitén blev kass (fick bli några mobilbilder i det här inlägget) så segt men sånt händer, har ju två dar till på mig så det är lugnt. Finare bilder än det här kommer, tro mig ...

Nu ska jag strax ut och käka middag och sen fota lite, ska bara byta om så jag inte fryser ihjäl och kanske sätta på mig lite concealer så folk inte blir rädda för mig på stan. Har trots allt sovit endast tre timmar inatt eftersom flyget gick klockan sex imorse.
Ha det bra och må bäst!
Kramar
(Det här inlägget laddades upp flera timmar senare efter att det skrivits)

Likes

Comments