Livet, Resor och utland

Sista dagen! :( Eller ja, sista förmiddagen snarare; åkte runt kl 14 till flygplatsen men lite hann vi med idag ändå. Vi gick till Di Torre Argentina som är känt eftersom att Ceaser mördades där, men anledningen varför jag ville gå dit är för att det är en massa katter bland ruinerna så här kommer en liten kattbildbomb.

Ville bara ta med den här katten hem!! Åhh

Stackarn hade inga öron :(
Här bor alltså vaccinerade, hemlösa katter som staten håller koll på så att de får mat. <3

Vi besökte Pantheon, ett romerskt tempel som nu är en kyrka.

Drack en milkshake på ett torg :)

Lite trendspaning i Rom:
Vad jag har sett mest av är rött, speciellt röda kappor. Jag tycker det kan se väldigt ballt ut och det är roligt med färger som sticker ut, däremot så tror jag att jag är för tråkig för att tänka mig att köpa en röd kappa själv.

Smygbild ;)

En annan trend jag la märke till var det jag började att kalla för "buckelpälsar", såg massvis med pälsar och pälsvästar hade "bucklor." Kolla på armarna!
Först när jag såg det tyckte jag att det var lite skumt kanske, inget jag skulle köpa tror jag men många bar upp det snyggt och passade i det. Har faktiskt inte sett så många liknande pälsar i Göteborg.

Jag har inte köpt någonting under resan, har knappt gått in i butiker eller haft så stor lust att shoppa konstigt nog. Gick in på Zara för att kika lite och det skiljde sig väldigt mycket från sortimentet i Göteborg tyckte jag, här var kläderna roligare och lite galnare, mera vågade. Var dock nära på att köpa väskan på sista bilden men det kändes som om jag inte skulle ha så mycket användning för den så jag skippade det.

Ehhm... Läste att korsettröjor kommer bli trendiga och här ser vi Zara sälja en sådan. Gillar det inte just nu, känns som det sänder ut lite fel signaler, att man "ska" ha en smal midja. Vad tycker ni?

Innan vi tog oss till flygplatsen åt jag lite glass, så gott!
Nu är jag snart hemma och vill bara tillägga att jag haft en fantastisk resa och att jag är otroligt tacksam. Känner mig lugn, positiv och inspirerad - livet har lite mening igen. Trots att det är så fruktansvärt tråkigt att bara gå i skolan just nu så är våren snart här och efter det sommaren och då reser jag antagligen iväg igen, jag längtar! Det är det som får hålla mig uppe nu.
Kramar

Likes

Comments

Livet, Foto, Resor och utland

Wow - Rom är en helt sjukt cool stad som lyckats överträffa mina förväntingar, som inspirerat mig och lämnat mig med kunskap och även en inre glädje. Känns som jag har kunnat tänka klart och har även fått en massa idéer, bl.a en affärsidé som jag inte ska berätta om hehe ;) Ni får se om några år kanske.
När jag skriver detta så är klockan 18:23 och jag sitter på flyget, lutad mot fönsterrutan och ser ut över en otroligt vacker solnedgång. Kunde inte ladda upp ett inlägg igår så det får komma idag istället. Detta inlägget handlar alltså om i torsdags, sen kommer ett om idag också!

I torsdags började dagen med att pappa stod med en hårtork och försökte väcka mig, klockan var då lite efter åtta och jag var så extremt trött men jag lyckades ta mig upp och ta en dusch och sminka mig litegrann. Efter frukosten så tog vi tunnelbanan; målet var att besöka Sant Peters kyrkan som ligger i Vatikanstaten. Det tog väldigt lång tid för mig och pappa att hitta då vi har extremt dåligt lokalsinne, ingen känsla alls för var vi är så vi bara gick och hade ingen aning om var vi var men helt plötsligt ser vi Fiume Tevere och även kyrkan på långt håll.

Sant Peters kyrkan - världens största kyrka, "Påvens kyrka." Så otroligt mäktigt och stort, det går nästan inte att förklara. All marmor, perfekt utskuret och rent ut sagt så var allt det man skulle kalla för perfektion. Jag brukar inte facineras av gamla byggnader direkt (för jag brukar inte riktigt sätta mig in i det) men den här var helt otroligt.

Ett biktbås.
Jag är ateist men jag skulle vilja testa att bikta mig någon gång, tror att det kanske hade känts bra på något sätt, lite terapi kanske. Man bekänner sina "synder" samtidigt som en präst lyssnar och säger att man blir förlåten. Skulle ni vilja testa att bikta er?

Overthink. Fint.
Undra vem som skrev det här, vad personen gör och hur den mår. Börjar alltid tänka på sånt; övertänka det, haha ... Det blir ju helt ironiskt. Men är det verkligen att övertänka när det handlar om ens fantasti, om ni förstår hur jag menar? Vad betyder ordet egentligen, vad menar den som skrev det? När man pratar om det så kopplar man nog det till allt i vardagen, det förflutna, nuet och framtiden. Men det man övertänker är ju i och för sig en fantasti kanske och det blir ju inte verkligheten eftersom man tänker på allt som kan hända. Nu vet jag inte riktigt vart jag vill komma med det här, men jag tror jag fick mitt svar ändå; allt är ju ändå en fantasti och därför är det att övertänka.

Länge försökte vi hitta ett torg, men vi hamnade i gränder och gick åt helt fel håll insåg vi sedan men det var okej - vi hittade ett matställe där jag käkade lamm och pommes.

På något sätt så hamnade vi faktiskt på det där torget vi letade efter, men inte med meningen då (precis som alla andra gånger.) Inte en enda gång har vi hittat rätt med hjälp av en karta, endast ödet och vår magkänsla som knappt existerar har fört oss till alla olika platser.
Piazza Navona heter torget, mycket liv och många gatukonstnärer, härlig stämning! Vi stannade och tog varsin kaffe, det kostade 140 kr (?!). I Vietnam kan man liksom få en lunch och dricka för 25 kr ungefär, spännande hur det skiljer sig så mycket.

Fri som en fågel
Cred till pappa som tog den sista bilden, jag hatar fåglar och jag vågade inte närma den så mycket som han gjorde. Har tyvärr ingen zoom på det här objektivet så vill man ha en närbild får man gå läskigt nära i det här fallet...

Vi kom Altare della Patria som är en jättestor byggnad som ska vara lite "skrytsam" eftersom att den ska se ut som alla de gamla byggnaderna.

En bild på när vi stannade och försökte förstå var vi var, men vi förstod ingenting och hade ingen aning om hur vi skulle ta oss till Colosseum heller.

Två bilder från de stunderna jag har varit som lyckligast den här resan; när vi nästan hade gett upp och bara gick runt och runt och helt plöstligt ser vi Colosseum och blir överlyckliga! Den här gatan upp till Colosseum var det bästa jag sett vilket nog har mycket med att göra hur jag kände den stunden; genuint lycklig och tacksam. Två saker som hänger ihop. Gatuband spelade behaglig musik, människorna kändes glada och nöjda, facinerande ansiktsuttryck över den vackra synen också såklart. Solnedgången började närma sig och det var perfekt ljus. Kommer ihåg att jag sa till pappa "Det här är mitt favortitljus."

Colosseum! Vi kom tyvärr inte in för vi var lite för sena men det gjorde inte så mycket. Det var vackert och häftigt, ett måste i Rom ;) Vore lite skämmigt att säga att man varit där men inte besökt Colosseum.

Innan vi tog oss tillbaka till hotellet så gick vi till Circus Maximus. Smygfotade två pojkar lite hehe.

En affär vi passerade påväg till hotellet. Bra koncept!

När vi skulle ut och käka så var vi så trötta att vi tog första bästa ställe, som blev en amerikansk restaurang. Lite konstigt att käka amerikansk mat i Italien kanske, men gott var det i alla fall!
När vi kom tillbaka till rummet slocknade jag direkt, vi hade ju trots allt gått 17 km. Helt klart värt att ha ont i fötterna.
Kramar

Likes

Comments

Resor och utland, Livet, Foto

Selfiesticks ... selfiesticks överallt.

Ett självklart matval i Italien, eller? :D

Jag är så tråkig som inte vill vara med på bild, vet inte varför jag tycker det är så himla jobbigt - vill bara gömma mig!
Här står jag framför Fontana Di Trevi som är en känd fontän i Rom, i pappas jacka för jag glömde varma kläder och tog med mig tre sommarklänningar istället hehe.

Staden <3

Likes

Comments

Livet, Resor och utland

Hej finisar, det var ett tag sen! Vet ni varför? Jo, för att jag inte haft någon inspiration eller sett någon mening med livet (för tillfället då) eftersom jag bara vaknat, gått till skolan, åkt hem, pluggat, ätit, sovit och sen är det samma sak, om och om igen. Känts så tråkigt och instängt och har drömt iväg varje dag att jag åker till Landvetter, köper en biljett till något varmt land och bara drar, eller att jag åker på utbytesår eller något liknande. Kalla, gråa, lilla Göteborg gör mig lite deprimerad under vintern så jag och pappa bokade en resa i förrgår till Rom och nu är vi här, lyckliga och nöjda. Lite spontant sådär, trodde inte det skulle bli av men det blev det och jag är så otroligt glad och tacksam över det, finner inga ord. Det var allt jag ville, få se lite nya miljöer och få tillbaka min inspiration och även glädje.
Idag har jag gått en hel mil i den fantastiska staden som överträffade mina förväntningar - ätit lasagne och druckit den godaste cappuchinon någonsin, känt den där inre glädjen när jag gått på Roms gator samtidigt som jag lyssnat på fågelkvittret, sett de ljusrosa och gula husen som gör mig lugn i hela kroppen, vesporna som kört på gatorna i full fart som ger staden liv och spänning, att äntligen få känna lite vårvärme, se lite ljus och känna hur solen steker mot mina svarta kläder och få möjligheten att ta många fina bilder. Fantastiskt ju. Känner mig fri som en fågel!
Ursäkta min långa mening förresten, men jag är så glad att jag bara måste få ut allt jag känner haha, även fast det blir på ett ganska patetiskt sätt. Jag är en riktig tönt bara.

Bildstory: En försäljare som i princip tvingade mig ta en ros, han kastade den på mig och sa "take it take it take it" och sen frågar han min pappa om jag är hans fru och tvingar honom att betala för rosen. Lite obehagligt, faktiskt. Vissa försäljare kan ju vara lite halvgalna har man ju märkt ...

Om någon skulle råka bry sig om vad jag har på mig idag (vilket är rätt osannolikt kanske):
Jacka - Balenciaga
Klänning - Mauro Griffoni
Skärp - Gucci (kanske inte blev så snyggt att lägga till ett skärp, kom jag på sen)
Vita skor - Isabel Marant

Kan ju tillägga att allt förutom skorna är taget ur mammas garderob, som vanligt ...

Tog 163 bilder med kameran och märkte sen när jag förde över dem att jag hade råkat ställa in kameran så att kvalitén blev kass (fick bli några mobilbilder i det här inlägget) så segt men sånt händer, har ju två dar till på mig så det är lugnt. Finare bilder än det här kommer, tro mig ...

Nu ska jag strax ut och käka middag och sen fota lite, ska bara byta om så jag inte fryser ihjäl och kanske sätta på mig lite concealer så folk inte blir rädda för mig på stan. Har trots allt sovit endast tre timmar inatt eftersom flyget gick klockan sex imorse.
Ha det bra och må bäst!
Kramar
(Det här inlägget laddades upp flera timmar senare efter att det skrivits)

Likes

Comments

Personligt, Tankar

Jag sitter nära dörren på det bruna trägolvet, med ryggen lutad mot den hårda väggen och skriver samtidigt som hjärnan går i högvarv och ilskna ord strömmar ut på pappret som låter min kropp tömmas på den dåliga energin som finns där inne och alltid vill komma åt min hjärna, alltid vill få det att knipa i magen, alltid försöker ta sig in och justera och påverka mig och mitt beteende. Men när jag skriver så händer någonting, plötsligt ser jag allt ur ett större perspektiv som jag har kontroll över; det är jag som bestämmer vad som står på pappret och det jag skriver kan jag omvandla till vad som helst. Det jag skriver är det jag ser framför mig, det är så fruktansvärt tydligt; men i ens hjärna är man som inlåst och en tanke leder till en annan, det tar inte stopp och det är så mycket svårare att kontrollera. Jag ser på det jag skrivit och det sätter en tankeställare i mig och jag ser vad det är som händer, bakom orden finns en undertext som talar om för mig alla svar. (Förstår ni hur fantastiskt det är att skriva?) Jag inser att jag gjort något väldigt fel mot mig själv och även mot andra, trots att jag går runt och tror att jag är medveten om allt hela tiden så är det faktiskt lätt för mig att halka ut på fel spår. Jag som alltid berättar hur man ska tänka och vara, hör ibland inte mina egna råd men jag vet att till slut så hittar jag alltid rätt igen. Det är det som hänt nu, jag har varit inlåst i frustration och ilska. Fokuserat så mycket på att behöva förklara mig för andra, lägga ner så mycket tid på att motbevisa och framförallt känna ilska och avsky. Detta påverkar inte bara mig utan även de i min närhet eftersom jag glömmer uppskatta de jag älskar för jag låter min ilska ta över. Och för vad, egentligen? Personer som aldrig komma tycka om mig, aldrig kommer respektera mig och alltid leta fel i mig, trycka ner mig och försöka få mig se dålig ut och försöker få sig själva att se ut som moraliska änglar. Men jag är inte skyldig dem ett skit. Inte skyldig dem att lägga ner min tid på att förklara mig, att få deras bekräftelse på att deras fördomar om mig är fel, eller behöva motbevisa dem, för deras åsikt om mig betyder ingenting. Varför glömmer jag det ibland? Jag vet vem jag är och ingen annans fördom om mig berättar det.

"Du behöver inte lägga all din kraft på att motbevisa någon som säger att du inte duger."

Jag vet att man kanske inte kan styra sina känslor alltid, men däremot så kan du få kontroll över dina tankar och på så sätt kan du få dina känslor att följa med tankarna, förstår du hur jag menar? Människor är kapabla till mycket, både att känna hat och kärlek. Ta in kärleken du får istället för att ta åt sig av den negativa energin. Använd kraften du har inom dig till att älska andra istället. Ta vara på dem som bryr sig om dig, istället för de som inte gör det, annars lär du ångra dig. För hur klyschigt det än låter så tror jag att kärlek övervinner allt. Jag har precis blivit påmind om det, att kärleken inom för de jag älskar är så mycket större än ilskan jag väljer att ta in från personer som jag inte ens vill ha i mitt liv, människor jag anser vara helt blåsta. Vad ska jag med de till egentligen? Jag skiter i dem!

"Nu ska jag fokusera på de jag älskar och ge dem kärlek, för jag vill inte ha något hat i min kropp." Ord ur min dagbok.

Jag vet inte om jag fick fram det jag ville säga i det här inlägget, men min poäng är att inte slösa energi på idioter och ta vara på de man älskar. Kärlek är svaret.

Kramar

Likes

Comments

Allmänt

... så har jag samlat ihop lite gulliga djurbilder. Tisdag, då veckan satt igång och det känns som allt står stilla i vardagen - då kan man behöva lite att glädjas för, eller lite pepp. Det kan ju inte bara vara jag som kollar på djurbilder när jag är nere, eller? Visst känner man något när man ser på de här urgulliga djuren?
Hoppas ni haft en bra tisdag i alla fall, dagen blir ju vad man gör den till!
Kramar


Likes

Comments

Mode

1an / 2an / 3an / 4an / 5an / 6an

Har samlat ihop lite vita blusar och skjortor från lite dyrare märken som är på rea! Jag själv har fastnat mycket för blusar på senaste tiden då jag känner mig lite mera uppklädd i vardagen, lite finare helt enkelt och om de är vita känner man sig även lite extra fräsch. Även fast det kanske är lite fel årstid för vita blusar och skjortor så tycker jag ändå det kan funka om man stylar det rätt. Lite fräschare och lite finare helt enkelt!

Likes

Comments

Foto, Livet, Tankar

Jag ger det ett till försök och kollar ner i matteboken, läser talet om och om igen. Försöker komma fram till ett svar men allt jag ser framför mig är siffror utan någon betydelse alls. Kan inte tänka, är för stressad, tar upp mobilen och bläddrar igenom mina sociala medier, öppnar ett par snaps istället för att göra det jag egentligen borde. Jag får en klump i magen när jag tänker på matteprovet som är nästa fredag - det känns som jag inte kan någonting. Kanske borde jag sitta fastklistrad på stolen med ögonen ner i boken resten av lovet? Vad ska jag göra egentligen, jag kommer ju ingenstans, tänker jag samtidigt som orostankarna bildas och går från att vara en enkel tanke till tusen svåra som skapar en känsla av ett tryck i bröstet.
Från köket hör jag hur pappa ropar att vi alla borde ta en promenad. Hinner jag det? Hur lång tid kommer det ta egentligen? Jag tvekar. Kanske bäst om jag sitter kvar här och fortsätter plugga, men något inom mig lyckas ge mig en spark i baken. Gå ut för fan. Det gör jag också, vi tar bilen ut till en skog och går hela vägen runt sjön. Andas den friska luften samtidigt som jag knäpper några bilder och tvingas springa ikapp de andra som går i en rask takt eftersom det snart blir mörkt. Jag är glad att jag följde med, för när jag kommer hem så känner jag mig lugn och sansad och sätter mig ner i arbetsrummet och gör några matteuppgifter utan problem.
Med detta inlägget vill jag bara få fram att prioritera erat välmående, för det är erat välmående som kan skapa underverk. När det går trögt, ta en promenad eller något annat som får dig må bra och låt dig själv slappna av en stund. Det är bättre att sedan kunna sitta 25 minuter koncentrerat än flera timmar okoncentrerat. Glöm inte att vara snäll mot dig själv för du är det viktigaste du har, du ska leva med dig själv för resten av ditt liv. Lyssna på din kropp, alltid!


Kramar

Likes

Comments

Mat

Sanningen bakom dessa bilder = Tog med mig frukosten ner till ett av våra arbetsrum och fotade dem där istället, eftersom där är bordet vitt och det blev fräschare bilder än om jag skulle tagit dem på vårat ljusbruna matbord ...

Likes

Comments

Inspiration, Tankar, Tips

Jag vet att det är så många som inte tycker om att läsa och jag är inte en av dem, böcker har varit min terarpi och även hjälpt mig med i princip alla ämnen i skolan. På grund av böcker har jag bra läsförståelse, jag vet många olika sätt att uttrycka mig på och det har även gett mig massvis med inspiration, ideér, tankar och funderingar som har hjälpt mig att utöka min kreativitet och även mitt tankesätt som till exempel konsekvenstänkande.
Nu för tiden är det sociala medier som styr, det är här många av oss finner vår inspiration och även någon slags tröst, vi kan hitta folk som kan relatera till hur vi känner. När omvärlden vänder ryggen så finns sociala medier som man kan vända sig till för där är man aldrig ensam, men däremot så finns det ju såklart en dålig baksida av sociala medier. Är vi verkligen så öppna om hur vi egentligen mår, eller försöker vi visa att vi har ett perfekt liv?
De här böckerna är lika på många sätt, de handlar om ångest och sociala medier mycket, men ändå är de olika för det är olika historier och olika människor som har kämpat på olika sätt. Båda böckerna innehåller mycket tips om hur man handskas med jobbiga saker som till exempel ångest. Det är två fantastiska självhjälpsböcker som alla borde läsa för ångest är någonting vi alla människor nån gång kommer att handskas med och de stunder då det känns riktigt jobbigt kan det vara skönt att veta att någon gått igenom något liknande och tagit sig ur det. Det ger än hopp och lugn. Så därför vill jag att du ska läsa de här böckerna, trots att du inte gillar att läsa så vet jag att du inte kommer bli besviken. På bloggar kanske vi ser mest saker från utomstående perspektiv, men de stunder man kan få vara en del av de inre tankarna och känslorna ska man vara tacksam över. Det är värdefullt.
Ibland mår jag inte så bra av Therese Lindgren (youtuber)
Jag är inte perfekt, tyvärr av Michaela Forni (bloggare och författare)

Haha, nästan oundvikligt att få med katten på bild. Den är alltid med, vad man än gör!
Kramar

Likes

Comments