Livet, Tankar

Den andra september hörni, det var världens bästa dag! Åkte ut till familjens kompisars landställe på Koön. Vi tog båten ut till Klädesholmen, vi grillade, jag läste, vi samtalade och skrattade. En riktigt bra dag helt enkelt, där allt bara kändes ... rätt. Jag älskar att vara på landet!

Marabou daim, godaste chockladen! Någon som håller med mig?

Lantisoutfit!
Tröja: & Other Stories
Jeans: Acne
Sneakers: Isabel Marant

Där satt jag och läste efter båtturen!

... och där med, på hängstolen! Där satt jag även och skrev det här: (Ur mina anteckningar)
Landet är en sagovärld
Jag sitter på en hängstol ute på gräsmattan och gungar fram och tillbaka samtidigt som jag känner in lugnet av att vara på landet. Jag hör bara syrsor och skratt innefrån huset, annars är det helt tyst. Lugnt. Lugnt i mitt huvud, lugnt runtom mig trots skratten och de ivriga rösterna - det är en behaglig och avslappnad stämning. Allt är som det ska.
Bredvid mig har jag en bok, För evigt av Anna Todd. En bok som krossar mitt hjärta gång på gång, men det är okej. Jag känner mig så stabil, om jag bara får vara här, på landet, så kan jag ta vad som helst. När jag satte mig ner i hängstolen, läste min bok så försvann min oro. Missförstå mig rätt - Alla problem är alltid med mig för den anledningen att oavsett var jag befinner mig så är jag ju jag, men här så har problem ingen påverkan på mig. De bara finns där, men det gör de ju alltid. Här kan de inte styra mig, här kan de inte nå mig. De lyckas inte fylla mig med ångest för här, på landet, så finns ingen ångest. Den når än i alla fall inte.
Landet är en sagovärld.
Nu mår man, tänkte jag när jag åkte båt, när vinden slet i mitt hår och solen stekte i mitt ansikte. Såhär borde man ha det varje dag tänkte jag också, men tog sedan tillbaka det. Om jag hade det såhär varje dag och aldrig hade upplevt något dåligt så skulle jag inte ens uppskatta det hälften så mycket.
Det är så skönt att bara komma iväg ibland, fylla på med ny energi. Slappna av lite emellanåt. Koppla bort lite och bara njuta, inte vara beroende av att hålla sig uppdaterad och veta vad som kommer hända härnäst hela tiden.
Landet är en sagovärld.
Nu hör jag barn som skriker glatt ute vid bryggan. Himlen har börjat bli rosa och snart går solen ner. Vi ska grilla kräftor och lamm. Vi ska äta, vi ska skratta, vi ska andas, vi ska bara må bra. Vara lugna, avslappnade. Vi ska vara i vår sagovärld där allt bara är bra.
Jag får livsglädje av att vara här och jag vill inte åka hem. Vill ju vara kvar i min sagovärld. Men vem vill inte det? Vem vill inte vara kvar i en värld där man bara är helt lugn och glad, där problem inte kan påverka än? Där man är
fri? Att vara fria är väl ändå det vi alla önskar oss?

Bästa boken <3 Fjärde och sista delen av serien! Vill inte
läsa klart :(

Kramar

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Livet

Den tolfte augusti så gifte sig mina fina föräldrar. Det var så fint att se dem så glada och jag hoppas verkligen att de håller ihop för resten av sina liv <3
Cermonin var jättekort, vi gick in i ett rum och så tog det kanske två minuter innan de var gifta. Utanför rådhuset så hade mina föräldrars bästa kompisar hyrt en discolimousin som en överraskning, så kul ju! Vi åkte hem till oss och så var det fest, det kom runt 120 personer hit. Tyvärr var vädret inte på vår sida men det var kul ändå!

Mitt jobb var att sminka mamma och vara mingelfotograf. Oturligt nog så var det någon konstig inställning på kameran som gjorde att den tog bilder långsamt och därför blev det oskarpt om det inte var helt stilla, dessutom så stängde kameran av sig och krånglade! :(

Hade på mig en klänning från Isabel Marant, ett svart bälte från IRO och skor från Isabel Marant

Bästa Cornelia och bästa moster Petra <3

Är så glad för mina föräldrars skull i alla fall, även fast de är världens jobbigaste människor ibland så älskar jag dem så mycket och jag är glad att de fortfarande älskar varandra. <3
Kramar

Likes

Comments

Foto, Livet, Personligt, Resor och utland, Vänner

Jag vet inte riktigt var jag ska börja, hörni. Sommarlovet har snart passerat och även om jag inte har gjort så jättemycket förutom att vara i Mallorca och sommarjobba så har jag lärt känna mig själv så mycket och verkligen jobbat med mig själv, mina tankar, min ångest och vad den grundar sig i. Jag har skrattat, gråtit, skrikit, känt mig levande, känt mig död, känt att allt varit hopplös och känt att allt kommer bli bra. Härlig mix, va?
Tiden gick så fort att jag inte hann stanna upp och känna, istället så samlade jag på mig alla händelser, tankar och känslor och lät dom ligga inom mig, begravde dem, sköt undan dem ifrån mig så långt det bara gick - tills natten kom och allt jag bar på förenades till en stor klump i magen, lät alla tankar flöda in i huvudet på en och samma gång och det blev för mycket. Tills jag skakade, grät, tills pulsen satt i halsen, tills jag inte kunde andas, tills det gjorde fysiskt ont i mitt hjärta.
Tillslut kände jag att jag inte orkade ha det så längre och jag började skriva, jag började bearbeta allting, bearbeta hela mitt liv egentligen. Varför jag är som jag är, varför jag gör vissa saker, varför jag känt som jag känt. Det har verkligen hjälpt att skriva om det och även att prata om det. Jag är verkligen inte färdig än, men jag vet att jag är påväg någonstans ändå och jag har aldrig känt mig så ... medveten, som jag är nu. Fortfarande ångestfylld, inte riktigt kapabel till att slappna av än, men åtminstone så är jag vettigare och mina sömnproblem har blivit mycket bättre. Jag vill bara säga till alla som har det jobbigt att ta tag i det du känner, för du förtjänar att må bra <3
En bild som jag hittade på weheartit;

Alla bilder hitils är från Mallorca! Där hyrde vi ett hus uppe på ett berg, det var så lugnt och härligt. Ville aldrig åka hem, att sitta och se ut över solnedgången samtidigt som jag läste en riktigt bra bok tillfredställde mig helt och hållet. Är så glad att jag börjat läsa igen! Det får mig att må bra.

Jag har världens roligaste sommarjobb!
Vi gör en film om OCD som står för "Obsessive Compulsive Order", tvångstankar med andra ord. Budskapet med filmen är att man ska söka hjälp om man mår dåligt och att man inte är ensam. Jag är med och klipper filmen, hjälper till med intervjufrågor, filmar och ger mina åsikter. Produktionsassistent, kan man säga. Hur kul som helst och det är verkligen ett jobb för mig som inte är så praktisk utan mer teoretiskt lagd, tänkande. När folk ser mig göra praktiska saker, så som när jag praoade på ett kafé, ja då tror dom nog jag är helt efterbliven som inte ens förstår hur man skär grönsaker. Helt enkelt så passar detta mig perfekt!

En bild på Vera från hennes födelsedag. Hon är så vacker

Avslutar inlägget med en massa kompisbilder från den här sommaren, fan vad roligt vi haft det ändå. Riktiga vänner är det bästa som finns <3

Detta var mitt sommarlov, det som är kvar nu består av jobb och imorgon så ska mina föräldrar gifta sig. Hur har er sommar varit?
Kramar

Likes

Comments

Vänner, Livet, Mat

Idag är det Sveriges nationaldag och vi är lediga från skolan, så skönt! En bättre tisdag helt enkelt, som har spenderats hemma hos Cornelia. Eftersom att det snart är sommarlov så firades det genom att hon hade en brunch hemma hos sig, som en liten träff innan alla skiljs åt, eller litet farväl som hon beskrev det själv. Många ska ju utomlands eller till landet, läger och så vidare - man kommer helt enkelt inte kunna träffas alla tillsammans lika ofta vilket är synd :(
Ser ni hur fint hon fixat? Det var sååå gott, jag åt tills jag fick matkoma. Riktigt god brunch!

Lite bilder på Cornelia, värden <3

My giirls <3

En fin bild på Wilma som Paula tog när jag och Vera sitter i bakgrunden, lutade mot väggen och helt paralyserade utav matkoma. Där satt vi ett bra tag ...

Tack bästa Cornelia för brunchen och sällskapet!
Kramar

Likes

Comments

Livet, Tankar, Vänner

I maj tog allt vändning vilket jag tror beror på vädret som gav många lyckliga stunder. Solen har gjort mig glad och lugn mitt i allt kaos - för kaos, ja, det har det verkligen varit. Kaos i mig själv, i vem jag är, hur jag tänker och beter mig. Inte ens mina föräldrar förstår vad det är som hänt med mig och helt ärligt vet jag knappt själv, men jag antar att det är okej att ha sånna perioder när man bara är förvirrad. Jag är ju trots allt tonåring och apropå det så har jag faktiskt fyllt år den här månaden!

18 maj så fyllde jag 15 år. 15 år. En ganska mobbad ålder, tror att många dras mellan att stanna kvar i barndomen och samtidigt ta steget in i vuxenvärlden, få ett större perspektiv på saker och ting. Praoade under dagen, sedan åt jag på restaurang med vänner. Det var en bra dag, men jag kände mig helt tom inombords på något sätt ändå. Det känns inte som när man var mindre när man fyller år längre, när man inte kunde sova natten innan man fyllde år, när man gick runt och längtade efter sin födelsedag hela året om, när förväntningarna på ens födelsedag var skyhöga. Det kanske inte ska vara så heller, jag vet faktiskt inte.

Nu börjar det här inlägget låta lite deppigt, så här ovanför ser ni två bilder från när jag kände mig lycklig i hela kroppen, när jag inte kunde sluta le, när jag var lugn och stabil i mitt psyke, haha. Jag hade precis suttit vid kanalen med några vänner och sedan tog jag och Vera en promenad genom stan och fotade, njöt av solen och värmen, vi pratade inte så mycket men det behövde vi inte heller, vi bara mådde bra ihop och uppskattade varandras sällskap. Jag måste också hylla Vera i det här inlägget, för hon har haft en så viktig roll i mitt liv framförallt den här månaden när det hänt jobbiga saker.
Vera, tack för att du har varit världens finaste vän mot mig. När jag har mått dåligt, varit förvirrad, så har hon inte tagit avstånd från mig, hon har kämpat för mig och fått mig att känna mig så speciell och värdefull. När jag känt mig oälskad så har hon varit den som fått mig att inse att jag inte är det, hon har lyft mig, inspirerat mig till att vara glad och lycklig. Istället för att backa från mig så har hon vågat fråga mig hur jag mår och dessutom så har hon alltid sett det bra i mig och fått mig att vilja visa det bra i mig.
Tack Vera, för att du har visat mig vad en äkta vän är och för hur just du kan få mig att känna. Tack för att du alltid vill se det bra i mig. Tack för att du verkligen gör ditt bästa och försöker förstå mig, att du lyssnar på mig och inte dömer mig. Du gör så stor skillnad för mig <3

Den senaste veckan har jag gjort något som jag gör typ en gång om året, - springa. Det känns otroligt jobbigt när man väl gör det - jag menar, man kan för det första inte andas, hela kroppen värker och det känns som benen ska falla ihop men man tvingar sig själv att hålla ut. Efteråt känns det så otroligt bra, som att man tömt kroppen på känslor och tankar, lämnat dem på stället man sprang. Jag har insett att springa är terapi!

Lite bildspam på mina fina och älskade vänner. Vi har haft så otroligt kul ihop den här månaden <3 Såå social månad, så mycket häng med kompisar som har lett till en massa bra minnen!
Den här månaden har definitivt varit den roligaste det här året men också en av de jobbigaste med allt skolarbete och hur jag har mått i stunder. Tycker dock jag har varit väldigt bra på att hantera allting och fått mer balans, genom att göra saker som jag mår bra av som till exempel att gå ut och springa när jag känner mig som en tickande bomb. Har försökt ta saker med en nypa salt, försökt vara lite lugnare och lättsammare. Det är det jag strävar efter att vara - lättsam, men inte ytlig. Precis så är Vera, hon inspirerar mig verkligen!

Innan jag avslutar det här inlägget lägger jag in en bild på en smoothiebowl som jag åt till lunch på stället jag praoade; JOS. Jättemysigt hälsocafé och det var kul och lärorikt att jobba där! Mycket roligare än skolan ...
Har er månad varit bra?
Kramar

Likes

Comments

Livet, Vänner

Vilka slitiga veckor med massvis med plugg, ångest, stress och kaos i sinnet. Men nu är det över och nästa vecka är det praou! Jag är så glad att jag klarat de här tuffa veckorna, att jag faktiskt ens klarat att gå till skolan (har ju en tendens att inte göra det när jag har ångest, att skjuta upp eller skippa saker istället för att ta itu med dem.) De här slitiga veckorna har dock fått mig att inse något - jag kan klara vad som helst. Jag kan bli vad som helst. Inga drömmar är för små. Jag kan övervinna ångest, jag kan krossa den, jag kan göra den till en styrka istället för en svaghet. Jag kan. Jag kan så jävla mycket bara jag vill det, bara jag sätter mig in i det och försöker. 01:35 är klockan nu när jag sitter här och skriver och jag är glad. Glad över mina fina vänner som jag fick spendera denna kväll med <3 Glad över att det börjar bli sommar. Glad och förväntansfull över att det känns som att allting förändras, jag som person och hela mitt liv. Jag är rädd, men jag är lycklig ändå.

Finaste Wilma!!! Wooooooow!

Världens bästa och finaste tjejer är ni allihopa!
Ikväll så var vi hemma hos Wilma och firade hennes födelsedag i efterskott, käkade god pizza, några av oss badade, tog bilder, tittade på solnedgången, snackade, släppte allt jobbigt för stunden och bara var. Skrattade och sjöng. Den sista timmen innan jag åkte låg jag och Jennie och snackade om fuckboys, människor med hybris och politik bland annat och det var ett riktigt härligt samtal och ett skönt avslut på kvällen.
För första gången på ett tag släppte jag all oro och det ska jag säga er, det var så otroligt härligt.

Är så himla tacksam och glad över den här kvällen, haft det så himla roligt och mysigt. Har också insett min mening med livet och en hel del andra saker men det kan vi ta någon annan gång.
Nu ska jag i alla fall gå och lägga mig och ladda upp inför imorgon för då blir det tjejmiddag och jag har tema hårdrockare, så himla kul! Bilder utlovas.
Sov gott allihopa, hoppas ni haft en lika bra kväll som jag har <3
Kramar
Ps. Jag älskar mina vänner. Ville bara skriva det.

Likes

Comments

Mode

Dagens klädsel!
Jacka - Free People
T-shirt - Vet ej, Paula glömde den här igår så jag lånade den idag!
Jeans - People
Skor - Isabel Marant

Väska - Campomaggi

Några killar i min klass tycker att jag ser ut som Bläckvard i den här mössan, kan väl hålla med om det till viss del. Vad tycker ni, ser ni ens någon skillnad? Vem är Ines och vem är Bläckvard? Så förvirrande, eller hur?

Hopp! :D Kändes som om jag var 5 meter upp i luften men icke ...
Kramar

Likes

Comments

Livet, Vänner

Åh mina fina vänner har konfimerat sig! Stort grattis till dem <3 Jag hoppas att ni är jättestolta över er själva och att ni haft en jättebra dag!
Efter fem timmars sömn steg jag upp imorse och fixade mig iordning för att sedan åka till kyrkan eftersom mina kära vänner skulle konfirmera sig. De var så himla duktiga! Är så stolt över dem och blir verkligen rörd av att verkligen se att de, jag, vi håller på att växa upp - vilket både är skrämmande och spännande såklart. Skrämmande för att man börjar ta ansvar på riktigt och spännande för att man ändras, man testar nya saker, man tar risker, ibland utan att man ens vet om det. Man utvecklas så mycket. Tänk bara om 4-5 år när vi tar studenten, kan verkligen inte se det framför mig, vem är jag ens då? Det känns så långt borta, vill inte ens tänka på det egentligen.

Finaste Paula! Mitt hjärta. Älskar att hon har guldig ögonskugga och röda naglar, guld och rött blir så fint ihop vill jag bara påpeka!
Efter konfirmationen så åkte jag hem till Sofia på hennes mottagning och åt jättegod mat och tårta.

Älskade Sofia! En riktig skönhet är hon. Nykonfimerad också!

Ikväll så har jag griiiillat!! Så längesen jag gjorde det, det ger mig en riktig sommarkänsla. Snart så! Som jag skrev, så kan jag inte se mig själv ta studenten, men vet ni vad? Jag kan se mig själv sluta 8an och gå på sommarlov tillsammans med mina vänner. Kan se mig själv om några månader - vara lycklig inombords. Kan se mig själv ligga vid klipporna på Amundön och sola, bada, kan se mig själv sitta på ett flygplan påväg till något varmare land än Sverige. Kan känna förväntan i hela kroppen som förekommer under just sommaren, för då är allt så himla härligt. Man är fri. Jag längtar så mycket att jag (nästan) dör.
Kramar

Likes

Comments

Foto, Livet, Tankar

"Ska vi ta en promenad ikväll?" Ja det ska vi. Du, jag och min kamera.
Jag har varit så himla frustrerad och uppgiven på det senaste, allt har bara gått fel, relationer, skolan, mitt mående ... Det har verkligen varit en berg- och dalbana. Ska bli så skönt med påsklov, ska verkligen samla kraft och komma tillbaka till skolan med massa energi och motivation! Heja mig.
Igårkväll gick jag på promenad med en kompis jag inte träffar så ofta och det var så himla mysigt, promenader är terapi. Att fotografera är också terapi, haha. Går dock aldrig ensam på promenader eftersom jag är så rädd och paranoid, tycker till och med det är obehagligt att gå åka hem från skolan.

Idag är det fredag och jag börjar med idrott som första ämne och gissa vad; vi ska promenera! Idrottslektionen känns som anpassad efter mig. Bästa sättet att starta morgonen på. Sovit rätt dåligt inatt, vaknat flera gånger, men jag tror det är dags att släppa all ångest och oro och försöka tänka positivt och se framåt. När jag gör saker bra, när saker går bra, då blir jag motiverad och glad. Så nu gäller det!
Kramar

Likes

Comments

Livet, Mat, Vänner

Glad fredag! Hur mår ni?
Jag är så himla slut efter den här veckan - haft kemiprov som var det hemskaste provet jag någonsin gjort trots att jag hade pluggat mycket, haft matteprov idag som faktiskt gick okej, bråkat med killar som säger att feminism inte behövs (öhhhh??), att kvinnor tjänar mindre för att vi inte försöker lika mycket (öhhh? For real???) att det redan är jämställt (ska en man få avgöra det?) blivit så otroligt förbannad helt enkelt. Allt detta för att "hans pappa" sa det. Går vi på dagis eller? Är så himla trött på att diskutera med människor som inte ens försöker förstå, är så himla trött på att ständigt bli arg - det tar sån jäkla energi. Känner för tillfället att jag vill inte ha med vissa killar att göra överhuvudtaget. Kan inte vara med någon som inte ens ser mitt värde. Samtidigt som jag blir så himla arg så ger det mig kraft och jag känner bara att man aldrig ska låta någon trycka ner än, aldrig! Mitt i allt är jag inspirerad och motiverad, killar som tror att jag inte kan lyckas för att jag är kvinna ska få se ...
Tuff vecka alltså, men ändå har mycket varit bra också: Det börjar bli vår och det gör mig otroligt lycklig, jag har känt mig glad mitt i allt kaos. Lyssnat sönder Zara Larssons nya album - så sjukt bra är det.

Efter skolan så åkte jag, Minonna, Wilma och Paula och fikade på Da Matteo, inlindande i filtar. Beställde en chai latte (som inte var så god faktiskt) och en pizza som jag delade med Minonna. Så himla skönt att bara slappna av, prata om allt och inget och bara skratta med sina vänner ibland. Så himla behövligt.

"Fika är min hobby" - Paula
Hur har er vecka varit?
Kramar!

Likes

Comments