View tracker

Eftersom jag tydligen är överkänslig mot niacin aka b3 så har jag fått sånna jobbiga niacin flushes som det kallas. vilket idag har lett till en känsla av misslyckande, hopplöshet, oro och även fuskande.. Jag har ätit ikväll. och alldeles för mycket för min mage efter en vecka på flytande. så jag kommer nog definitivt vakna upp med magknip inatt.. Och imorgon tänker jag ta nya tag, köra modifast även om jag får niacinflush. nu ska jag kika The originals och sen sova.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Nu har det blivit ett sånt där jäkla hopp mellan blogginläggen igen, som jag sa till mig själv (för min egen skull) att det inte skulle bli.. Jag minns knappt ens vad som har hänt sedan sist. Men jag är iaf inte lika deppig nu som jag var då, sommaren är i princip här, jag har återigen lyckats bränna mig litegranna på axlarna och jag har klarat av FYRA hela dagar på ENDAST modifast shake, soppa, pudding och bar :) inte alls illa pinkat när det kommer till mig alltså.. det är liksom.. helt otroligt. När vänner frågar om jag inte ska ha lite mjölk i kaffet, eller smaka på en energidryck, eller om jag ska ha nått från ica - en munk eller två. Så blir jag bannimig bara ännu mer peppad. NEJ! jag ska inte ha något, men tack ändå! Den där envisa jäkla lilla tjejen finns tydligen kvar, and she's here! Vad jag hoppas och verkligen vill fixa dessa 2 veckor, minst. Jag vill verkligen inte göra en op. Jag vill fixa det här själv. och jag tänker göra't ock :)

Nepp, nu ska jag dra in hdmi-sladden till sovrummet och kolla lite serier, tror jag, eller om jag diskar :)

Likes

Comments

View tracker

Två öl och några glas vin, jag känner mig naken. Mina känslor sitter på utsidan. Hade du ställt en fråga nu så hade du nog fått ett 100% ärligt svar. Men vem ska ställa frågan? Här sitter jag ensam, en fredagskväll, i min lägenhet med hunden som sover i soffan, ena katten i sin fåtölj och den andra i sin korg. Jag googlade "sjukdom livet är en illusion" då jag emellanåt (i sämre perioder antar jag) kan få för mig att det här, det livet jag lever är en illusion, det känns inte verkligt. (Fick inte upp några direkta sjukdomsymptom) Jag får funderingar på om ifall jag kanske ligger i koma, sen 10 års ålder, och allt är ett påhitt i min hjärna.. sjukdom eller alldeles för livlig fantasi? Nu lever jag inte med den känslan dagligen, men den kommer ibland, och jag känner mig så fruktansvärt psykiskt sjuk när det händer. Min logiska sida säger att "nej, det här är inte en dröm, det här är ditt liv" medan en annan sida i mig påstår att det måste vara more to it than this liksom, det här kan inte vara livet? mitt liv? jag skulle ju göra så mycket, jag hade så många drömmar. Hur i hela fridens namn blev det så att ingenting blev till verklighet? Hur i hela fridens namn sitter JAG här, ensam, rädd. Jag är inte den här människan. Jag är så trött på det här med att min personlighet, mitt jag och effekterna av mina psykiska störningar går ihop. Blir till ett jävla virrvarr av garn. Mina åsikter är så starka, mina känslor, mina drömmar om framtiden. Men ändå är människan i mig alldeles för svag, för rädd för att göra något åt det. Åren börjar liksom flyga förbi. Jag är snart 27 år. Jag hade inte tänkt att det skulle vara så här.. Det är en sorg jag måste bearbeta, annars kommer jag aldrig någonsin komma vidare. Jag kommer inte komma någonstans. Men vad vill jag? Vill jag komma någonstans? och vart vill jag då? Jag har redan levt i rädsla för.. allt. Jag har redan gått i väggen, blivit utbränd vid 11 års ålder. Jag lever mitt liv baklänges, jag måste tänka så. Att jag är Benjamin Button. Det måste bli bättre. Det här kan inte vara allt. Min ljusning, min soluppgång, min regnbåge måste finnas runt hörnet...

Likes

Comments

Nu har jag bestämt mig (återigen) för att faktiskt börja käka mat på dagarna och räkna kcal. För någon månad sen lyckades jag med det i ca 2 veckor, och gick ner 2kg bara av att faktiskt äta mat! tro det eller ej. Sen fick jag något slags återfall med munkar, choklad och en jävla massa loka crush. Igår tog min kära (läs; Avskyvärda, hemska, elaka) vän kort på mig när jag skulle koppla Nala. Helt oförberedd stod jag där i hennes hall, och gjorde väl alla vanliga rörelser som jag gör dagligen, men att få se sig själv på kort. HELA sig själv på bild, var verkligen varken roligt eller spännande. Det kom inte som en chock direkt, men ändå.. är jag verkligen SÅDÄR stor?! Jag satt och funderade på om jag inte skulle ta och ringa ner till vct och be om en läkartid för eventuell remiss ner till gbg för möjligen en gbp eller sleeve. Jag skrev till tre bekanta på fb och frågade lite om deras operationer. Jag kände att nu måste det hända något. Jag lyckas ju verkligen inte med det här själv! Men när jag vaknade idag så insåg jag att jag är inte redo för något sånt, jag vill fortfarande inte operera mig. Jag VILL verkligen kunna fixa det här själv. Någon slags jävlar anamma borde väl finnas kvar i mig, djupt in. Så jäkla egen, enveten och envis jag var när jag var liten.. Det måste finnas kvar!? Så idag tog jag fram min köksvåg, fixade käk, skrev in allt i lifesum-appen. Den här gången tänker jag inte lägga till de kcal som jag gör av med när jag går ut med Nala, för då ger jag mig själv tillåtelse att kanske äta en snickers eller ta ett glas cola. Nu ska jag äta 1500 kcal / dag. Frågan är dock om jag ska lägga in yoga och crosstrainer i lifesum? Om jag nu faktiskt kommer mig för att ta tag i det. Nu blire Walking dead och sen sova :)

Lunch; Broccoli, ärtor, haricot verts och Scnitzel :) ..................... Mellis; ca 100g kärnfria röda druvor :)

(nej, frukosten såg inte bra ut.. 2koppar kaffe med mjölk)
Kvällsmaten bestod av knäckebröd med rökt bog, lite vindruvor och ett glas äpple/apelsinjuice.

Likes

Comments

Natten till fredag hade jag så jäkla svårt att somna. Somnade väl kanske nån gång runt 06.00 på morgonen. Kom väl upp runt 11.30ish. Plockade, städade, bytte plats på min fina "hallmöbel", sminkade mig faktiskt ordentligt för en gångs skull. (inte bara mascara och ögonbryn) Det var kul :) Sen gick jag, Nala och Dalle hem till hans mamma och sambo för lite käk och kaffe :) Mysigt med så många hundar på ett och samma ställe då de har 3st småttingar och sen Nala :) Resten av kvällen blev lugn och skön :)


På lördagen vaknade jag av att Sandra ringde och väckte mig vid ca 11.10, Snoozade fram till typ 12.05. Slängde på mig kläder, på med sele och koppel på Nala och ut för att möta upp Sandra och lilla Annie som hade varit på simlekis :) Vi gick hem till mig, drack lite kaffe, té och kikade på My Little pony. Jag fixade lite käk, som brukar gå hem hos alla barn; köttbullar och makaroner ;)

Roger hämtade upp mig 15.30, vi åkte upp till K-ryd och jobbade några timmar. Det var sjukt jobbigt och svettigt den här gången! Brädorna var så himla mycket längre och tyngre. Jag fick verkligen använda kroppen mycket mer, lyfta, bära, huka, böja mig, gå runt, gå fram, bak, squat, lounges och en jävla massa ryggövningar! Man kan ju verkligen säga att jag kände att jag levde iaf. Haha, men det var kul.
20.00 åkte vi ner och köpte pizza, han släppte av mig hemma. Jag käkade med Dalle och sen ställde jag mig i en grymt varm och skön dusch! :) Kröp ner i sängen och somnade som en stock! men vaknade flera gånger på natten utav sådan jävla träningsvärk i armen att jag trodde jag skulle avlida nästan. haha..


Och idag (söndag) vaknade jag och kom upp vid 10.10 typ. Slängde mig på soffan och tyckte synd om mig själv som fortfarande hade så sjukt ont i armen, kunde inte ens tända ciggen :P Sakta men säkert gav det med sig litegrann och jag kände att jag hade träningsvärk på andra ställen också.
Gick bort till Stina och tog en cigg lite snabbt innan jag och Nala tog en promenad på 1h plus kanske 5 min i hundrastgården för att sen gå hem till Ylva. Tänkte att Nala kanske ville leka lite med sin kompis Zack :) Zack var dock mycket mer busig än Nala :P Var hemma hos Ylva i nån timma eller två.


Sen bar det av hemåt igen. Käkade en macka lite snabbt, väntade på Sandra en stund och sen gick vi en snabbis till Statoil. Lagade lite mat (köttbullar och makaroner, idag igen) och kollade på The originals och Sleepy Hollow. Myste med mina älskade djur och pratade i telefon. Sen en liten promenad till med Nala och nu sitter jag här. Är så sugen på att kolla på nån kriminalserie, men har inte ett enda avsnitt utav NÅGON serie att kolla på för tillfället.. Men inatt släpps både CSI Cyber och The Walking dead.
oh well, dags att krama kudden.

Likes

Comments

Natten till fredag sov jag ca 4h pga att jag fastnade framför serier och målande. Man ska dessutom inte klia sig i ansiktet när man har "suddat" ut blyerts med fingrarna. På fredagen handlade jag med mamma och Dalle. Sandra och Dalle kom över på kvällen. Det blev en del vin, öl, cider och massa prat.


Sov väl kanske 5h natten till lördag. Åkte upp till K-ryd och jobbade lite extra. Fruktansvärt gött att faktiskt göra något. Det var jobbigt, kämpigt och lite svettigt. Men jag kände riktigt hur endorfinerna frisläpptes i kroppen. Min hjärna tänkte i princip endast på vad jag gjorde just i stunden. Inga jobbiga demoner som satt och skrattade åt mig. Utan bara jag, där och då. Fick först ta emot träskivorna ur en maskin och stapla dem på pall. Allt som allt blev det 4st pallar. Sedan ställa mig i sågen och såga upp dem. Det dumma var att alla de böjningarna tog på ländryggen, där jag faktiskt har ont, där det låser sig ibland. Men det ordnade sig ändå. Fyra pall, en halv pizza och 3 cigg senare, så var jag färdig. Och jag kände mig så sjuukt grym! Jag var trött, trött utav att ha gjort något. Slitit och kämpat i ca 4h. När jag kom hem åt jag en kexchoklad, tog en cigg och satt i fotöljen med fötterna på elementet i ca 40 minuter innan jag lyckades slänga mig i ett bad. Där jag somnade, haha. 3h senare var jag nyduschad :)


​Söndagen var också slapp, var dock på väldigt bra humör
och tog en relativt lång promenad med Nala och lagade lite mat på kvällen :)

Likes

Comments

Nu har jag importerat min gamla blogg :)
dock kom nästan alla inlägg dubbelt?!
fick sätta mig och radera en och en. haha.

nu ska jag ta och göra mig iordning, för snart bär det av ner till byn :)

Likes

Comments


​Jag sitter här med kaffet och kollar på Malou efter 10. Vad gammal jag känner mig. haha.
Idag var Björn Ulvaeus (ja, du känner igen namnet, Björn från ABBA) tillsammans med en dam som jag tyvärr inte minns namnet på, och diskuterade för aktiv dödshjälp. Jag måste erkänna att jag tycker att det är bra att det blir mer diskussioner omkring ämnet, då jag tycker att det egentligen borde vara en rätt som alla människor borde ha.

Fd. boxaren Åsa Sandell var även där och berättade om hennes svåra väg till att få ett barn. De pratade om abort, missfall och IVF (provrörsbefruktning)

Maskrosbarn har tydligen varit ett tema den här veckan hos Malou. Nu ska regissören Suzanne Osten berätta om hur det var att växa upp med en psykiskt labil mamma. 15e April kommer en film som heter "flickan, mamman och demonerna" Note to self; den ska jag se. (och även läsa boken; "flickan, mamman och soporna")
Nu ska jag sätta mig ner i soffan igen och kolla färdigt, för idag var det faktiskt väldigt intressant.
Tre ämnen som alla ligger mig varmt om hjärtat.

Likes

Comments

Idag var det sjukt segt att komma upp. Gick upp runt 09 och släppte ut katten, käkade en skål med yoghurt och sen somnade jag om igen fram till 11ish. Det blev en liten promenix med Nala och sen hem till mamma för lite god mat :) Mamma hade kokat sitt underbart goda ris (min mamma är bäst i hela världen på att göra perfekt ris) och gjort kött i nån god sås. Med lite svartvinbärsgelé till det så var det som en dröm.

Sedan satte jag mig på hennes uteplats med Nala i lina + koppel och njöt utav solen,
det kändes nästan som vår. Solen värmde t.o.m litegrann mellan alla de kalla vindarna.
Somnade på mammas soffa och kom inte hem förrän klockan var 16.10.


Kl. 18.00 gick jag, Nala och Dalle ner och hämtade ut biobiljetterna, och sen ner till Milan en snabbis för att hämta upp Dalles kebabrulle. Jag "hoppade av" vid bion och Dalle och Nala vandrade hemåt. Pappa och Anitha kom väl kanske runt 18.40. Vi kikade på filmen "En man som heter Ove" :)
Måste säga att den var inte alls som jag hade tänkt mig. Den hade ett mycket mer djup än vad jag hade trott att den skulle ha. Komisk men tragisk. Självfallet så avslutades filmen med mig i tårar. Jävla skitfilm som jag sa till pappa ;) men absolut sevärd om du är intresserad av en komisk dock tragisk, lite djupare film :)
Jag fick dessutom i mig en helt mellan popcorn! den du! jag brukar alltid få slänga mer än hälften av en liten.

Oh well, nu är klockan alldeles för mycket, nu blire bums i säng :) Natti!

Likes

Comments