View tracker

Jag tror vi genomgått värsta sjuktiden någonsin nu! Allting började ju med William, som visade sig vara lunginflammation för att sedan drabbas av ögoninflammation på det som om det inte var nog. Hostan håller i sig fortfarande så han kräks ofta och matvägrar fortfarande. Idag, torsdag, är det läkarens deadline hur länge William får gå såhär utan att äta ordentligt (eller alls). Så vi har en tid nu i eftermiddag till läkaren IGEN.

Vi själva är super dåliga också. Halsont, huvudvärk, ont i kroppen, genom förkyld, mitt öra gör ont till och från också. Det har gått i vågor, en dag verkar vi bli friska och sen är det som att det bara slår om och dagen därpå är vi dåliga igen.
Igår kom jag och William ut till lekparken en stund och stan, men på kvällen blev jag sämre och idag kände jag bara att jag ville gråta så ont det gör i halsen.

Den här stunden var så skön! Just då mådde jag hyfsat bra och William orkade en bra stund med många pauser. Men lyckan varar sällan för länge antar jag.

Den här sötnosen är dock en glädjespridare mitt i eländet! Visst är koftan så himla söt?! Den kom hem för ett par dagar sedan från H&M. Super mysig också!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag känner stundvis att jag orkar inte mer! Det är så mycket elände som sker och inatt tog det f-n priset!
För det första måste jag säga att innan detta hände med William så hade jag mått fruktansvärt dåligt med ångest och ängslan. Kallsvettig somnade jag oroligt, vaknar en gång tidigare innan hela karusellen drogs igång. Gick på toa för jag somnat ifrån allt av ren utmattning, och kände mig så svag. Kroppen var tung så trött var jag, jag kände mig svag i benen och tänkte att "Så. Nu är det kört, nu går jag väl in i väggen!". Lyckades somna om.
Sedan hände det...

Jag vaknar av att William hostar. Nu hade han varit sjuk ca en vecka med svårt hosta som han kräks av ibland. Men nu lät det helt annorlunda, så mycket värre. Det smällde så hårt i hans bröstkorg samtidigt som det låter som att hans hals är full av... Jag vet inte. Men något gör att han inte kan andas in bra alls. Det väser, låter fullt och smäller mot bröstkorgen. Av den lilla energi han hade får han panik och kräks. Svårt att andas in efteråt, tillslut blir han alldeles matt. Nu kunde han inte prata heller, det var helt stopp. Han försökte ängsligt kalla på mig men inget kom fram.
Han låg och kippade efter luft, orkade inte ens sitta upp och var alldeles blek. Slö och blek. Andningen var åt skogen.

Jag bestämde mig för att ringa 112. Jag hade inget körkort och mitt barn mådde inte bra. Kl var 04 på morgonen nu.
Ambulanspersonalen kom väldigt fort och hjälpte oss. Två män som ingav otroligt mycket trygghet direkt! Dom lugnade mig, var noga med ögonkontakt vilket var bra för jag var så stirrig nu av sviter från min ångest tidigare och skräckupplevelsen med William.
William fick hjälp med andningen genom adrenalin i andningsmask han fick andas in. Hög feber så han fick alvedon i samma veva också. Närmre två timmar stannade personalen kvar för att se förbättringen på Williams syresättning och puls samt allmäntillståndet.
Han var ju väldigt slö med all rätt, men så fort syresättningen steg förändrades hela William och jag såg äntligen hans gamla vanliga jag!

Han blev dock speedad och skulle se på ambulansen haha. Eftersom han har feber och haft svårt att andas så bad dom oss att följa med ut (jag skulle få läkartid några timmar senare) utan att klä på honom ytterkläder. Och då även passa på att visa ambulansen. Dom tog med honom in i bilen för skojs skull, visade honom olika saker och lät han pilla lite. William älskar ju verkligen ambulans och brandbilar! Jag tyckte det blev ett så fint avslut på en katastrofal natt/morgon. Då blev det ingen dålig upplevelse för honom på det viset, han kan fortsätta tycka om ambulanser. Idag såg vi en swisha förbi oss påväg till läkaren och William tjöt hest och förtjust "Amlaaaans! Mamma, titta!". Jag var lättad.☺️

Hos läkaren fick vi god hjälp. Tillslut. I början var läkaren skeptisk eftersom att William är så himla energisk även när han inte mår bra. Hostar samtidigt som han yrar rundor liksom. Men när läkaren lyssnat på lungorna och tagit blodprov så var han inte så kaxig längre.
Williams lungor lät inte bra och blodvärdet var heller inte så bra. Så nu har han penicillin, luftrörsvidgande och hostmedicin. Sova med högt huvud för att kanske minska risken för återfall av andningsproblemen nattetid.

Vi längtar tills Markus kommer hem på fredag! Jag börjar känna att det är lite väl för mycket nu att hantera. Williams allergier, Williams tillfälliga sjukdom och sedan mitt egna mående. Jag har en känsla av att jag kommer sova, sova, sova, sova i helgen.

Inatt sover vi hos min mamma för jag vill inte vara själv med William just nu. Känns bra!

Så gulligt att dom lämnade kvar en nalle till William! Andningsmasken fick också stanna för den gillade William, haha.

William packade sin egna väska till mormor idag!

Likes

Comments

View tracker

Söndagen brukar innebära måsten och ångest inför att Markus ska åka tillbaka till Göteborg på måndag morgon. Men denna söndagen fanns det inte mycket måsten och vi kunde därför lägga fokus på avkoppling och William. Tyvärr har William blivit förkyld och hostar tills han kräks, han har börjat få feber också och äter uselt. Inte konstigt nu när alla är sjuka, men jag trodde väl han skulle slippa en del av det i alla fall i och med att han inte går i förskola.☺️

Eftersom att jag redan är hemma så slipper Markus vabba i alla fall. Förbereder mentalt inför en tuff vecka, men ser dock fram emot att få hela platsen i köket tillbaka, haha. Vi är två som gillar matlagning!

Eftersom att jag har så lätt att fastna i en negativ tankebana och få katastrof tankar så tänkte jag skriva upp fem positiva saker om denna veckan!

5 positiva saker om denna veckan:

- Träning. Jag börjar med min boxning och spinning den här veckan. Ska bli så otroligt skönt! För både kropp och själ måste jag säga. Just boxning kommer hjälpa mig få ut lite känslor också som behöver få komma ut, spinning kommer gynna kondition och mitt mål med viktresan.

- Matlagning. Varje vecka ska jag utmana mig själv i köket med minst en ny måltid. Det ska bli jätte kul att få experimentera.

- Smyckestillverkning. Jag har ett projekt på gång som jag kommer att berätta mer om sen, men det innebär i alla fall att tillverka smycken. Vilket verkligen är min starka sida!

- Jag älskar verkligen många kvällar när jag faktiskt orkar vara vaken efter Williams nattning, där jag plockar fram lite frukter och tittar på komedi serier på tv i lugn och ro. Just då är det skönt att vara själv.

- Självklart är alla stunder med mitt barn alldeles underbart. Trots förkylning och elände kommer vi säkert ut i solen någon gång under veckan. Det kommer vara väl behövligt.

Det finns ganska mycket att se fram emot om man bara låter sig se det. Det kan vara små och stora saker, vad det än är så är det viktigaste att det är något positivt för en själv och som gör en glad.
Blir det lite mörkt så ska jag plocka fram denna listan.

Oavsett vecka så är den här killen alltid orsaken till att jag orkar hålla igång. På helgerna rasar jag oftast men då får William kvalitetstid med sin pappa, som han bara älskar.

Likes

Comments