View tracker
View tracker

Det här ett foto på vackra tulpaner som vi fick av Eva. Hon är så tacksam för att hon får åka med oss till affären. Det brukar bli en gång i veckan.

Jag har funderat litet på hur jag ska blogga i fortsättningen. Som du redan lagt märke till blir det inte inlägg varje dag. När man är pensionär så går livet sin gilla gång, många dagar är den andra lik. Därför kommer jag att blogga om mina tankar här i min tillvaro. Man får viss insikt om livet som kan vara roligt att skriva ner. Min tanke idag är att livet är som att åka spark. Ibland går det så lätt och fint och ibland kärvar det till riktigt. Så är det för alla, men det är bra att notera att det mesta blir riktigt bra om man försöker hitta lösningar för det som kärvar. Det är viktigt at kämpa, problem är till för att övervinnas!

Nu har Lars och jag accepterat att vi får förändra vårt liv , med tanke på ålder och Lars sjukdom, Parkinsson. För den ger sig till känna mer eller mindre. Själv har jag ont i lederna och små inkontinensproblem.

Lars ska till doktorn 22 februari, så det känns bra. Jag ska prata med en kirurg på Enköpings lasarett nästa vecka. Då får jag fatta ett beslut om jag ska opereras eller inte. Jag tror att hon kan ge ett förslag..

Vi har ett bra liv.! Vår kärlek till varandra håller! E n stor härlig familj med döttrar, mågar och barnbarn ger oss mycket. Det är så intressant och roligt att få följa dem och "SI hur det går"

Likes

Comments

View tracker

I dag har vi varit upp till Hemköp igen. Det är alltid lika trevligt! Det var extraerbjudanden mellan 13.00 och 17.00, så då passade vi på. Förra veckan när vi var där blev det en liten situation.

Då jag skulle till att ta apelsiner så kom än man precis före mig och plockade åt sig. "Nu tar väl Du alla!":sa jag. "Nej inte alls" sa mannen, "jag sparar de finaste till dig!" "Oj! Då är du lika trevlig som du ser ut då" sa jag.

Då var det en dam som hummade till litet . "Han är min man!" sa hon. "Jaha då får jag ta det litet lugnt,, jag höll just på att ställa mig in litet"sa jag. Jag hörde det sa hon och vi skrattade alla tre. Ja, det är viktigt att se upp. Jag skulle kunna berätta en riktig historia jag , som är sann. Den ville de gärna höra.

Händelsen inföll sig i januari 1976.

Jag hade tagit körkort precis före jul så min man och jag var på Gillet och firade tillsammans med fyra vänner. Min man blev helt nedröstad när vi ville fortsätta på Baldakinen och dansa. Under protest stod han i en lång kö och väntade. När kön kom in i värmen så kom en ung dam emot oss. Hon var blondin och hon var klädd i en svart utmanande klänning. När hon fick se min man så slog hon ut med armarna och gav honom en jättekramDetta var ju litet anmärkningsvärt beteende så när jag frågade honom senare vem hon var, då berättade han att det var hans frisör!

Den kvällen blev.mitt fortsatte intresse bara för Lars och jag har klippt håret på honom. ända till nu. Det är ju 35 år sedan.
Man måste vara rädd om det käraste man har? Eller hur?

Man kan inte ta sin kära för givet.

Likes

Comments

Nu har julkotten krupit ner bland de andra julsakerna. Nu får han vila ett tag!

Det är mycket roliga minnen som dyker upp i minnet. Så här efter jul minns jag särskilt när jag var 25 år. Jag arbetade som föreståndare på Karl-Johansgårdarna. Lars och jag bodde i en 3:a på Johannesbäcksgatan. Där var det mycket viktigt att det blev rent och fint till jul. Jag for runt och städade i varje vrå hemma, på jobbet var det extra mycket att göra. Att ta det litet lugnt var inte aktuellt, jag skulle göra allt som min mamma gjorde, baka och fixa julmat och godis mm.

När vi skulle fira julafton var jag mer en trött, men ångade på. Vi hade inga gäster men vi skulle ha ett sedvanligt julbord.

Det där med lutfisk hade Lars sett fram emot så det var ett måste. Numera behövde man inte koka lutfisken inlindad i en handduk utan man kunde köpa den djupfryst och klar för ugnen, förpackad en folieform.

Det som inte blev bra var att jag tog ut folieformen med pannlappar från kortsidorna, så den vek sig på mitten och for in i mellanrummet under diskbänken. Det blev lutfiskssvtänk överallt, så det var bara att ta fram skurhinken igen. Men det gick att rädda litet lutfisk till Lars, så det blev en trevlig jul till slut.

Efter jul , den 20:e Knut, arbetade jag. Eftersom det var jag som var ansvarig så var det mitt jobb att se till att de gamla fick det litet trevligt. Prästen kom på besök så först blev det gudstjänst, i dagrummet därefter gott kaffe, samt dans kring granen. Till slut skulle granen ut. En av de äldre biträdena och jag gick ut på balkongen sjungande, "Nu är glada julen slut, julegranen kastas ut." Granen for ut och det lät PANG!!!!!!!!!!!....Vad hände?
Jo, avdelningen var en trappa upp, det var oväder, snöstorm så vaktmästaren hade ställt sin nya bil under balkongen på gräsmattan, för att skydda bilen så gått det gick mot snöstormen.

Jag var ju fortfarande ansvarig för vad som hänt, så det var bara att gå ner till vaktmästaren och bekänna sina synder. Han blev inte glad för bilen fick en bula mitt i taket. Men det ordnade sig ändå för Lars och jag hade en drulleförsäkring som jag fick använda till självkostnaden. Det jättegulliga biträdet bidrog litet också för hon tyckte att hon som var så gammal borde ha tittat ner innan vi kastade. Vi var uppspelta och kunde inte tänka att det var någon fara. -Så kan det gå i ungdomligt oförstånd.

Det var många som fick pluspoäng den dagen. Först min nyblivna kära make, sedan den snälla vaktmästaren samt biträdet.🎄

Likes

Comments

Juldukarna med mera har blivit manglat!

Det ska bli -20 i natt. Skönt att Lars inte slutat elda. Efter snöskottningen tände han en härlig brasa medan jag manglade. Nu ska vi snart titta på "Vem vet mest!" och Farmen mm.

Likes

Comments

I går började vi ta bort julsakerna samt skottade snö.
I dag har jag varit i stan och fotat mig inför körkortsbytet.

När jag kom på bussen så blev jag litet skrämd. Det var en bekant chaufför som jag diskuterade busskortet med. Han sa att jag skulle läsa av min digitala resa för att kolla om jag fick åka gratis hem. Det fick jag men då pratade jag och grejade med mitt kort så jag tänkte inte på vad jag gjorde med mobilen som jag höll i när jag gick på bussen. Efter en stund skulle jag ringa till Lars och tala om att jag var på hemväg., men mobilen var borta!!!! Jag fick ringa på chauffören mobiltelefon. Men jag fick inget svar. Letade igenom väskan igen och kände efter i båda fickorna utan resultat, därefter resta jag på mig och tittade runt.Hipp, hurra, jag hade satt mig på mobilen.

Det är skönt att ha lite tur när man är gammal. Jag är säker på att mina kära som gått bort hjälper till när det behövs! De har alltid funnits där för mig!

Likes

Comments

Gårdagen var en kopia av dagarna här efter nyår. Lugn och ro och TV tittande!

Det blev litet sent igår kväll så det blev sovmorgon i dag. Vi hade varken klätt oss eller ätit frukost förrän vår grannfru ringde och bjöd oss på lunch kl 13.00.
Det var meningen att de skulle ha två släkpar på besök, men ett av paren fick sjukdomsförhinder så då blev vi standin.

Vi kom på en mycket exklusiv fest. Lilly är en mycket god husmor. Det var hennes syster och svåger som kom på besök. Vi hade mycket att prata och skratta åt. Jättetrevligt och gott blev det!

Så jag avslutar med att skriva som min mor Karin gjorde i sina dagböcker . Efter en berättelse så avslutade hon ofta med att skriva: Så detta blev en trevlig dag.!

Likes

Comments

I dag har vi städat upp litet. Det som är bra nu i mörkret är att det är lättstädat. Vårt liv i lugn och ro fortsätter! Fredagskväll igen det passar bra!

Likes

Comments

Det här är mannen jag delar mitt liv med. I sommar har vi varit gifta i 50 år. Tiden går fort när man har roligt. I dag är det kallt så Lars fortsätter att elda i kakelugnen. Vi har varit och handlat samt löst ett korsord också. Nu är det TV som gäller.

Likes

Comments

Idag är skönt att man har en eldare i huset .

Likes

Comments