Header
View tracker

Morgonpromenad följt av trapplöpning (döda mig), en lunchdejt på The Misfit +++ följt av en lägenhetsvisning på Park La Brea och middag.

Den gången var vi där för att skriva på med gruppen på fem tjejer, varav tösen ovan var en i skaran. Jag var naiv och tänkte att det skulle bli jättebra där, trots att PLB är vad som känns en evighet från skolan i rusningstrafik (i jämförelse med vart vi bor nu vill säga) och att lägenheten som var tillgänglig var sunkig och mörk, dvs raka motsatsen till den dom först visade. Tack och lov stoppade Linnéa oss från att göra det misstaget då hon la korten på bordet och drog sig ur.

Där och då kändes det sådär eftersom det innebar att jag och Ellen inte hade någonstans att ta vägen annat än kompis soffa/hostel, och där kunde vi inte bo länge till så det började verkligen bli brådis. Att hitta en annan ledig lägenhet är ju dock inga bekymmer, men att starta om hela processen med att hitta ett nytt set roomies är lite knivigare. För oss blev det tredje gången gillt som vi gav oss ut på jakt efter roomies och vid det laget hade många redan hittat boende, så det kryllade inte av sökande precis. Det är ju så mycket som ska passa också, och mycket som kan gå fel på vägen. Att hitta tillräckligt många som behöver boende samtidigt, vill till samma ställe, har samma budget och som har möjlighet att faktiskt stå på ett lease är lättare sagt än gjort. Sen har vi ju den här lilla detaljen att man gärna vill klicka med dom man ska bo med också.

Någon jag verkligen klickat med i alla fall är Linnéa! Vi träffades första dagen på SMC´s seminarievecka för international students och sen dess har vi hängt tätt. Några roomies blev vi ju inte, men väldigt goda vänner. Vet ärligt inte vad jag skulle göra utan henne. Så om du läser detta Linnet: Tack för att du finns. PUSS

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

En cykelrunda om dagen är bra för magen, eller hur var det?

Fick feeling och pepprade biblioteket (OCH storyn för en gångs skull. Hallelujamoment och kors i taket hörrni!) med bilder från en morgonrunda längs boardwalken. Älskar att susa fram där på rosa faran som jag köpte i ett garage på AO för en $-hunka. Kap!

Är så glad nu när jag tittar tillbaks att jag fått med såna här stunder. Små juveler i vardagen som känns lätta att glömma att uppskatta. Är ju egentligen sånt man gör hela tiden som man aldrig knäppar kort på, men det är ju så mysigt att ha sen, och inte bara de mer extraordinära sakerna.

Likes

Comments

View tracker

Vet inte om jag skrev det innan, men hostlet ligger på 2nd and Broadway, så med andra ord mitt emellan Ocean och Third Street. Minns att en kille på flygplatsen sa att det verkligen var mitt i smeten där allt det goda fanns och det visade sig inte vara någon lögn. Kutade mellan strand och shoppingstråk stup i kvarten.

..och oftast med Justin vid min sida. Kan ju inte göra en recap av min första tid utan att inkludera den ponken heller. Tackar Boston att jag fick låna honom ett tag.

Cheata mot Alfredo på Nékter och gick på upptäcktsfärder med mission att hitta bästa matstället around. Chipotle fick 5/5 av Justin, 1/5 av mig. Antar smaken är som baken trots allt.

Swedish fish och sour patch var vi dock överens om! Mumsa det mest var och varannan kväll.

Men don´t worry guys. Inget klår min custom made almond butter bowl. Har inte varit dit på snart en vecka nu så abstinensen kommer ju krypandes. Må nog ta en runda dit efter fotbollen imorn! Men först väntar lite mer prokrastinerande med skoljobb (vad jag gör bäst) och ännu mer Netflix.

Likes

Comments

Alltså god bless livsstilen i Santa Monica. Att strosa längs strandkanten med en yogamatta under armen och en açaí bowl i handen i tre veckor var allt annat än beklagligt.

Den här salladen görs så ingen rättvisa på bild. Hands down den godaste jag någonsin ätit, vilket kanske förklarar varför jag kikade in här MINST en gång om dagen.

Var det inte Simply Salad till lunch eller middag var det Nékter´s bowls som stod på menyn. Så besatt av dom. Yummy yummy in my tummyyy!!

En tur till The Groove och Farmer´s Market, följt av lägenhetsvisning ett stenkast därifrån.

En skymt av Park LA Brea i West Hollywood där det var tänkt att jag skulle bosätta mig från början. När flyget lyfte från Sverige var planen att vi skulle bo två killar + två tjejer i en 2bed2bath här. Nån dag senare sprack den planen och jag och den andra tjejen letade vidare tillsammans. Fick då ihop ett gäng på fem girls för en 3b2b. Sen fyra, sen tre, sen tillbaks på två igen.

Hade inte tackat nej till att göra morgonpromenaderna längs det här stråket, men är så tacksam att det inte blev nåt kontrakt på PLB. Ser fint ut till ytan, men absolut inget att rekommendera. Om ni funderar på att flytta dit: mosa den tanken nu! Lincoln Place där vi till slut hamnade har jag dock bara gott att säga om. Trivs som fisken i vattnet!

Likes

Comments

Likes

Comments

Tar och fortsätter den här lilla recapen som jag påbörjade häromdagen. Inser att vi fortfarande bara är på dag tre i LA så kan bli en lång serie det här. Hur som helst: Här kommer kapitel två!

Tog en morgon-PW till Main Campus för en första glimt av SMC. Hade kollat på videos på stället i typ ett års tid så det var en så konstig känsla att faktiskt sätta sin fot där, men en väldigt bra sådan.

Venice Beach Boardwalk rullar vi förbi här, där jag hängde sjuttioelva timmar i veckan min första tid här. Stor favorit +++

Likes

Comments

Botar förkylning och tråkigt skattebesked med en kopp chai och en laxwrap i dag. Åkte direkt hem efter skolan för att bunkra upp för en pluggkväll hemma. Väl där slogs jag av en sån saknad för atmosfären här nere i Downtown SM så jag tog datorn under armen och satte mig på R3:an till Broadway.

Ett stenkast från Third Street hittar man nu mig på ett av mina absoluta favoritkaféer i Santa Monica, Interactive Cafe. Är så kär i miljön här. Älskar hur ljudet av trafiken och människorna som passerar på gatan utanför blandas med kaffekoppar som klirrar och 60-talstoner som sipprar ur högtalarna.

Dom stänger inte igen här förrän mörkret fallit och klockan slagit två, och känner jag mig själv rätt gör nog inte jag heller det. Blir en bra kväll det här.

Dags att kavla upp ärmarna och börja skriva på nästa projekt. Kram på er.

Likes

Comments

Något rekord på tracken blev det då inte, men däremot här! Två inlägg på en dag liksom, det har då aldrig hänt på denna bloggeliblogg. Händer inte så mycket här överhuvudtaget, men det ska jag försöka göra ändring på. Speciellt eftersom jag överraskande, men glädjande nog, tycker det här är så kul. Känns så mysigt att i efterhand kunna klicka in sig här och bläddra igenom tiden här i LA. Saknas dock månader av context. Lovade att jag skulle tat från början och göra en liten summering av tiden som passerat, så här kommer en liten recap av kapitel ett såhär på kvällskvisten.

Touchdown London! Gick här med en trött och tom skalle, oförståendes av vad som egentligen pågick.

En lång flygresa och en kurrande mage senare var man framme! Var egentligen inte alls nervös för att gå igenom kontrollerna, men sen är man ju såklart smartobert nr 1 vid utfrågningen och verkar glömma allt vad landets synsätt på immigration är. Bakom båset sitter en sammanbiten man som inte verkar ha lett på flera år och ska bestämma att släppa in mig i landet eller inte. Jo vad kläcker man ut sig då om inte att ens anledning till att studera i USA är "for fun". Alltså jag har aldrig velat ta tillbaks någonting jag sagt så mycket när jag såg hans reaktion. Med en borrande blick och en offensiv approach kommer frågorna som går åt heeelt fel håll. Bilden av att jag är en oseriös liten svennebanan som ljugit ihop hela ansökan för att få komma in i landet för att jobba svart och stanna för evigt verkar printas allt tydligare för oss båda och jag hör hur min röst börjar darra, inte ett ord jag säger efter detta låter trovärdigt för fem öre. Låter ju så fånigt det här men slås från en sekund till en annan av råpanik och ba shit, vafan gör jaaag. Svaret till vad tusan jag sa så för då, om det här nu är sant, blir då att "pluggar man det man gillar är det ju kul.. he he.."??? Alltså. Dagens smartass. Kissa typ på mig av nervositet men fick till slut ett OK och kilade därifrån illa kvickt innan han hann ändra sig och dra in mig i förhörsrummet.

Efter att plockat upp väskan (kan inte tacka gud nog att den inte kom bort!!!) letade jag rätt på shuttlen som skulle ta mig till hostelet (ja, jag får be om ursäkt för all svengelska som matas på här men den är ju såå convenient). Lustigt nog var kvinnan bredvid mig i shuttlen, och typ den första jag riktigt snackar med i denna stad, en filmproducent som kom hem från jobb med Will Smith. Inga konstigheter där nej. Hon var också den allra första som sa orden att jag är "in the right place". Vet inte hur många gånger jag hört det sedan dess, att det här är exakt rätt plats för mig för att göra det jag vill, men dom blir liksom aldrig tröttsamma. Bara mer och mer sanna.

Den här ser ju inte mycket ut för världen, men tro mig, en Naked smakade HIMMELSKT efter att ha varit utan mat i över ett dygn (tack madre att du matade mig innan jag lämnade ÖSD haha). Hade totalt missat att man skulle förbeställa maten, satt där och ba hallå? Sen när ingår inte måltid på en långflygning liksom? Mucho besviken tjej där, men en smoothie vid piren tog kål på dom tankarna rätt snabbt.

Fortsatte kvällsstrosandet upp på Third Street Promenade. Gäspningarna gick tätt men den bisarra känslan av att väl vara framme, att det här faktiskt var på riktigt, höll mig uppe. Ida VS jetlag 1-0!

Tadaaaa! Hotellfrukosten är served! Sen insåg man ju att juste, det här är ett vandrarhem. Dock det goaste jag nånsin bott på, blev kär i både det och personalen, så hade då inga problem med att va bosatt där första veckorna. Tvärt om! För att göra en lång historia kort kan vi väl komma överens att jag hade en aning otur med lägenhetsjakten, så den tänkta visiten på fyra dagar blev en månad trots att deras maxgräns är 14 dagar hehe. Men till slut tog gästen som aldrig gav sig av sina väskor och flyttade ut ...för att sen komma tillbaks senare samma dag. Utskrattad i receptionen att dom hade rätt i att jag inte skulle kunna slita mig ifrån dom haha, men dagen efter checkade jag vemodigt ut för tredje och sista gången.

Och här har vi det, Hostelling International LA aka Santa Monicas bästa hostel och mitt andra hem.

Detta halvslitna tiobäddsrum är inte mycket att ögna, men så mycket mer än sjukhusfärger, hårda madrasser och plåtskåp. Ser tillbaks med ett leende på rum 414, där olika nationaliteter, kulturer och synsätt på livet möttes. Det är verkligen nåt speciellt med att möta människor på resande fot sådär. En annan mentalitet liksom som man inte riktigt möter annars, i det vanliga livet.

Den knarriga sängen saknar jag inte, det erkänner jag. Men detta rum dock <333 Vill gifta mig med brasan. Spenderade så många timmar framför den. Blev min frizon där jag satt och skrev dagbok, filosoferade om livet och myste med dom andra gästerna. En plats där djupa konversationer tog plats sent in på nätterna och vänskaper fick sin första spark.

Likes

Comments

Hallååå! Det är måndag eftermiddag och jag är på strålande humör dagen till ära. Ramlade in här hemma för en timme sen efter en inspelning av SMC TV där jag stod som producent och writer. Kul kul!! Sånt som får mig att dra på smilbanden, även om våra produktioner är på amatörnivå hehe.

Känner för att dra på mig dojjorna och åka till tracken och bränna av nåt varv! Vet inte vad vår coach ska hitta på för mördar-midterm åt oss, börjar ju dra ihop sig nu så det känns som det är hög tid att lägga på ett kol. På minussidan har min hals dock valt att starta ett litet krig sen helgens bravader, men en liter te till, sen är vi good to go! Hittade ett asgott te på Ralphs på vägen hem, grönt chai. Hoppas det gör susen!

Nä nu ska jag ta och sno mig. Klockan har passerat tolvslaget för länge sen i Sverige, så gissar att ni sover sött. Om man inte befinner sig i Åre vill säga! Om så är fallet, dansa för mig och sjung alldeles för högt, will ya?

Likes

Comments

¡Hola amigos! En vecka sedan jag kikade in här nu. Sitter underligt nog på exakt samma plats som då, med nytvättat hår och mjukisar. Det är liksom då, när jag intagit myz-mode som jag kommer att tänka på att skriva nån rad. När stressen är ute ur bilden och lugnet svept över en.

Tog nyss ett avkopplande bad efter en 12-timmars dag i skolan, gjorde en behandling och slog mig ner i soffan utan planer att nånsin kliva upp igen. Är så kär i vår soffa alltså. En sån här Ektorps från IKEA ni vet? Så simpel men så comfy, skulle typ kunna ta med täcket och sova här i natt. Sov över hos mina amigas i marinan här om dagen och slocknade i deras soffa. Brukar ju va halvdant det, men det var då den bekvämaste soffan jag nånsin sovit i! Den utklassar verkligen min säng med hästlängder (som känns som en sten i jämförelse) så dom kan med andra ord räkna med att jag kommer våldgästa den många, många gånger igen.

Tror jag ska mojsa ner mig framför Mellon nu (jaaa, mellonörden i mig lever vidare<333) med en kopp te och räkna ner timmarna till the big day. Är ju min 21-års dag imorn! Men det är faktiskt inte det jag gått och räknat ner dagarna för, utan något helt annat! Må berätta allt sen! Tills dess får ni ha det så brappio vänner. BESOS

Inbillar mig att mysfaktorn i vårt rum är lika hög som på tumblr. Man kan ju alltid låtsas liksom :-)

Likes

Comments