iIgår åkte jag till P's lägenhet för att kunna plugga i lugn och ro. Men det är så tomt här utan honom, dock superskönt att få vara helt ensam för omväxlingsskull. Oj vad jag saknar att bo helt ensam ändå.

Jag spenderade alltså fredagkvällen med plugg innan jag somnade med datorn i famnen. Fredagar är alltid såna sega dagar, och jag förstår mig inte riktigt på människor som hittar på en massa saker på de kvällarna. Då vill jag helst bara ligga i soffan tills jag somnar. Imorse vaknade jag iallafall halv åtta av att solen sken, och klockan åtta var jag och Holly ute i solskenet. Det blev en långprommis, kan verkligen gå hur långt som helst nu när jag laddat ner BookBeat och kan lyssna på deckare när jag går. Nu har dock lyssnat klart en bokserie på fyra böcker, så nu tänkte jag ta mig an Sofie Sarenbrandts böcker. Hursomhelst kom jag in och fortsatte plugga tillsammans med min version av äpplepaj. Smakar nästan likadant men är bara nyttigheter. Du steker, eller har i ugn, äpplebitar, havregryn, kanel och massor av smör. Brukar klicka på lite extra när allt är varmt så det får ligga och gotta sig lite. Som "vaniljvisp" har jag ProPuds proteinpudding i smaken vanilj. Love it.

Efter att vi fått i oss lite mat åkte vi in mot stan för att träffa lite kompisar vid Södra Hamn. Alltså vilket kanonväder vi haft!! Vi fick några soltimmar där, förhoppningsvis får jag liiite färg den här våren, för såhär mycket som jag är utomhus nu har jag nog aldrig varit förut. 

Slutligen åkte jag till Bensbyn för att rida Viktor. Lilla hästen hade vilat i några dagar så det var en pigg och väldigt arbetsvillig kille som glatt hängde med ut på isvägen. Vi tränade massa galopp, främst att inte galoppera så fort bara för att man är utanför ridbanan. Dock kanske lite muskler saknas och det var en trött men duktig kille som kämpade på in i det sista. Så nöjd med honom. 

Nu har jag och Holly landat i soffan efter en kort kvällstur på 40 min. Vi har mello i bakgrunden och jag försöker skriva klart metod-delen till vår uppsats. Nu ska vi bara fortsätta dega. Efter en fullspäckad dag blir det tidig kväll, för imorgon väntas hundträff och mest troligt en promenad på isvägen. 


  • 5 readers

Likes

Comments

I fredags hämtade jag P på flyget innan vi stressade hem för att byta om och sen åka till Bistro Norrland för en sen allahjärtansdag middag. Det är så sällan vi går ut och äter på något finare ställe, det är något som jag alltid har uppskattat och unnat mig förut. Men enligt P blir man inte helt mätt på såna små, goda portioner hehe. Nää men han har väl kanske inte varit lika pepp på finare mat som jag.

Det är roligt det där, hur man kan gå från ett "liv" till ett annat. Tidigare var fina restauranger och cafeer något som fanns med flera gånger i veckan, jag la massa pengar på en trendig väska och var i princip aldrig ute om jag inte var påväg någonstans. Idag lagar vi oftast mat själva, något nyttigt som ingår i vår kosthållning såklart, är ute och promenerar minst en gång per dag och lägger massa tusenlappar på en friluftsjacka från Haglöfs. Men jag klagar inte, det är precis såhär jag har varit sedan jag växte upp och kom väl bara in i storstadslivet under tiden i Göteborg.

Hursomhelst så åt vi världens godaste mat, jag en asiatisk råbiff och P en entrecote, tror jag. Jag åt såklart inte pommes, brukar alltid be om sallad istället med glömde helt av mig. Kändes iallafall helt onödigt att ens ha på tallriken då jag inte tycker att det passar till råbiff eller behöver det, då man blir megamätt.

På lördagen red jag ut på Viktor och sedan spenderades resten av dagen i Boden på crossfittävling. P's lillebror tävlade så vi var med och hejade. Börjar förstå mig på sporten lite mer för varje gång, men njaa än är det inte min grej.

Utöver det sydde jag även ihop min kolt. Alltså tyget gör mig såå nöjd redan innan den är färdig. ÄLSKAR DET. Färgen, att det är glansigt och lite styvt. Kommer bli en riktig partykolt. Att sedan mitt mönster som jag komponerat ihop själv av några olika satt helt perfekt på mig, gjorde inte saken bättre! Nu kan jag börja massproducera koltar eftersom jag aldrig behöver krångla med mönster igen.

Nu ska jag återgå till mina vetenskapliga artiklar, wish me luck.

  • 131 readers

Likes

Comments

I snöstorm och halkiga vägar är det helt omöjligt att inte längta till sommaren! Därför får ni en liten flashback från förra sommaren, som faktiskt nu i efterhand var väldigt, väldigt bra. Jag har tänkt att jag inte hann med så mycket, men det gjorde jag ju ändå. Visby, Grekland och träffa min stora kärlek. Det måste ju vara ett bra betyg ändå!
I sommar vet jag inte alls hur det kommer se ut, vilka jobbmöjligheter som finns, men planen är iallafall att åka utomlands med P, jag har Kroatien som förslag, men det återstår ju att se. Sedan ska vi nog till Halmstad en vända, P ska ha på sin uniform och det ska vara massa trumpeter och grejer, så långt har jag förstått ungefär. Kanske en sväng till Finland för att hälsa på lilla Lilo Kay, mitt fadderbarn, som nog inte är lika liten längre, och såklart även min moster. Och förhoppningsvis en massa andra spontana roligheter.
Hoppsan! Mitt i allt detta så glömde jag bort att jag faktiskt tar examen!! Hallå, det ska ju firas, massor!

  • 176 readers

Likes

Comments

Likes

Comments

När jag sätter mig ner vid datorn nu så har jag fortfarande hjärtat någonstans uppe vid halsgropen. Mitt lilla troll som skulle ut och kvällskissa spårade upp en katt och drog. Rakt ut i skogen. Kolsvart. Och en kolsvart fluffig hund. Jag sprang efter, i långkalsonger, t-shirt och pappas skoterskor. Hon sprang och jag sprang och helt plötsligt var vi uppe i byn och hon var helt borta. Fick totalt panik. Ni vet när man inser att det är kört, det spelar liksom ingen roll om jag söker för hon kommer ändå vara död innan jag hittar henne. Storgrät, såklart. Ropar, visslar ja allt. Tillslut går jag in i en skogsdunge och hittar henne med världens största katt. De står och tittar på varann. Jag vet inte, men jag tror att min lilla Holly tror att hon är en katt. Tog iallafall på henne selen och började gå tillbaka genom skogen. Då märker jag att det är -10 grader ut, och mina armar och händer är rispiga av alla kvistar. Tänk vad sjukt att man bara tänker bort sånt när det väl gäller?

Väl inne så ligger hon i sängen och hon går inte en meter härifrån, det är bestämt. Jag sitter och funderar, eftersom jag egentligen borde plugga... Men så kom jag att tänka på hur vi kanske borde ha en speciell dag för vänner istället. Ni vet hur alla hjärtans dag är för kärlek, visst man kan spendera den med alla, men det är ju ändå partner och familj främst. Jag hade iallafall behövt en, eller kanske flera dagar att komma ihåg mina vänner lite extra. För tillfället går livet i 250% för mig. 100% jobb, 100% skola och sedan ska livet klämmas in däremellan lite käckt. Och det som prioriteras bort blir då mina vänner. Häromdagen sprang jag hem från jobbet, bokstavligt, och hann se min kompis Matilda på ett fik med sin pojkvän, jag hade bråttom så jag vinkade och sprang iväg. Efteråt kom jag på att självklart hade jag hunnit fram, hälsa, prata, det jag hade bråttom hade överlevt i 5-10 min till. Men inte just då, då hade jag huvudet fullt med hur jag skulle hinna med allt för dagen.

Och Amanda, min fina Amanda. Som var en av anledningarna till att jag längtade så mycket hem från Göteborg när jag bodde där. Min bästa vän. Nu ses vi nästan aldrig och jag är sämst i världen på höra av mig till henne. Vi lever för tillfället så olika och det är svårt att få program att klaffa.

Jag har krupit in i något avskärmat litet hörn där endast de som tar sig in får plats, för jag tar mig inte därifrån. Men efter den här våren, då är det ändring som gäller. Att gå runt med dåligt samvete dagarna i ända håller inte. Men förhoppningsvis går mitt schema ner i tid också. Ibland önskar jag att jag inte pluggat vidare så tidigt. Bara jobbat där jag velat och rest runt som jag vill. Precis som jag och Ellen planerade när vi var 17 och 18 år och bodde i Oslo. Ibland blir det inte som man tänkt sig kanske, men jag är snart 23 år och har en utbildning och det är väl inte fy skam det heller.

Men mina vänner, jag ska överleva den här våren först och främst! En dag i taget.

Likes

Comments

Det är tisdag och alla hjärtans dag tydligen. En dag som för mig faktiskt inte betyder någonting, oavsett om jag varit singel eller i ett förhållande. Att däremot visa uppskattning emot sina nära och kära i vardagen värmer så mycket mer.

Jag är iallafall tillbaka i Luleå. Landade i söndags och hann träffa P i några timmar innan det var min tur att lämna av honom på flyget. Den här våren alltså.. Vi kommer absolut inte hinna lessna på varandra. Helgen var väldigt bra. Min syrra visste ju varken att jag skulle komma eller att vi dagen efter skulle överraska henne med en stor födelsedagsfest. Alla hade gjort tapas och ordnat upp allt tills hon kom, och sedan fortsatte kvällen med en massamassa lekar och tävlingar. Efter en vurpa med cykel och några timmars sömn fick det räcka för min del, och jag tog en taxi till bussen medan alla andra fortsatte sova i ett antal timmar till. Men en väldigt bra helg då jag sällan hinner träffa Mathilda och Rasmus längre. Vi båda har väldigt mycket på våra egna hörn för tillfället.

Imorse kunde jag åka in tidigt till jobbet, eftersom att P lämnade sin bil hos mig. Jag hann alltså med ett pass spinning innan jobb. Så tungt, men så värt det när det väl är gjort. Resten av dagen har gått i en dimma för mig. Jag har nämligen börjat bleka tänderna inför behandlingen som vi påbörjar den 21 mars(!!!), och jag vet ju såklart om att det ilar när man bleker tänderna, men SÅHÄR mycket??? Jag tror helt seriöst att jag kan jämföra den här smärtan med att föda barn. Mamma håller inte riktigt med, men hon vet ju knappast hur det känns att bleka tänderna hehe! Så nej, jag kan absolut inte rekommendera detta till någon. Detta är verkligen definitionen av "vill man vara fin, får man lida pin". Men oj vad snyggt detta blir. Hoppas jag.

xx

Likes

Comments

Det är redan torsdag och en vecka i göteborg har flugit förbi. Självklart avslutar vi starkt med två bombhot på centralen. Som tur är så åker jag varken via centralen eller ens är i närheten där, men mest troligt är det bara ett hot som vanligt. Vilket är sjuk att man säger idag. Hur kan det någonsin bli vanligt?

Jag har iallafall skickat in min fallbeskrivning, gått igenom 400 st titlar på vetenskapliga studier och valt ut de vi ska fortsätta läsa i fulltext, och unnat mig lite indisk mat. Nu sitter jag med en celsius och hade tänkt spendera sista kvällen på gymmet. Finns ett på gångavstånd här från Amandas lägenhet som jag tänkte kika in. Sedan har ju även Sabina köpt Anna stålnackes rumpprogram - tyngre gluteus, som hon skickade till mig. Så nu har jag ett tolv veckors program, två pass i veckan på rumpträning. Blir lagomt till sommaren. Sedan tänkte jag även, om ca 1-2 månader dra ner och bli ännu striktare i min kost, just nu äter jag ju lchf, inget socker osv. Men tänkte eventuellt lägga in mer cardio, försöka få någon som helst kondition och sedan dra ner på fetter inför sommaren. Återstår ju att se hur det kommer gå haha.

nu ska jag springa till gymmet och imorgon åker jag mot.... kan tyvärr inte skriva det ännu, men ni får se! xx

ett antal år sedan.. här tränade jag ca 10 gånger mer än vad jag gör idag, men snittade även 17 glassar på en vecka. Balans kallas det tydligen

Likes

Comments

Idag är det den samiska nationaldagen! Grattis till oss! 

Helgen spenderades på Jokkmokksmarknad vilket var hur bra som helst. Så kul att se och inspireras av andra med samiska kläder, smycken och annat. I och med att jag kommit in på det här att sy igen, så var det såklart extra roligt. Mössan som ni ser ovan blev klar dagen innan marknaden, och nu är det en ny kolt som ska bli klar. Men i vanlig ordning håller jag mig inte till ett projekt utan har nu alltså tre stycken koltar att färdigställa. En sidenkolt till min examen, en sommarkolt som jag testade mönstret på, och slutligen min gamla sammetskolt som ska få nya ärmar och holbi. 

Nu är detta säkert kinesiska för vissa, men då får det vara så. 

Jag är även tillbaka i Göteborg, och än en gång slås jag av hur dålig koll resten av Sverige faktiskt har på sin egen minoritetsbefolkning. Vi läser in på djupet om krig, världsreligioner, och andra länder, men inte ens vår egen kultur och historia har vi koll på. Jag blir besviken att det är så än idag, 2017. Detta är såklart något som går framåt och om det är något år samerna har fått ta plats i media så var det verkligen 2016. Men ännu bättre kan vi!

  • 721 readers

Likes

Comments

Ca 5 minuter efter att jag skrivit förra inlägget och var på världens sämsta humör så kom jag på att jag imorgon ska prata med min tandläkare om min smile makover. Jag är fortfarande arg, tro inget annat. Men jag är så överdrivet exalterad och spänd inför hur bra vi faktiskt har möjlighet att göra detta. 22 år har jag stått ut. Förhoppningsvis får vi igång detta inom en snar framtid. Och jag vet att oavsett hur dåligt vi skulle göra detta, så blir det ändå bättre än vad det är nu.

Gonatt!


Likes

Comments

...Skriver jag på en onsdag. Men idag hade verkligen kunnat vara en riktig skitmåndag. Det börjar med att min handled är rejält stukad, som tur är så är det vänster och jag kan använda den lite halvt på jobbet. Sedan pratar jag med min chef om en tjänst, som jag numera inte får. Och redan där var väl den här dagen åt skogen. Visst finns det en chans att jag blir kvar ändå, men jag blir så irriterad när saker som lovats inte hålls.

För första gången sedan jag flyttade hem till Luleå så ser jag faktiskt en möjlighet i att flytta härifrån igen. Det är inte alltid så tryggt och bra och hemma som jag fått det att låta som. Och jag blir inte yngre.. Jag kan absolut tänka mig att bo här när jag blir äldre och ska settle down med familj etc, men det är många år kvar tills dess, och kanske borde jag/vi prova på att bo i en annan stad eller land tillochmed.

Hursomhelst så sitter jag med vårat examensarbete och knagglar mig igenom vetenskapliga texter på engelska. Jag har absolut gjort roligare saker. Sedan har jag i ren tristess bitit ner alla mina naglar, precis som jag hade förut när jag var nagelbitare av värsta sorten. Och jag känner mig så äcklig. Jag gör ju inte sånt längre.

Så nej. Jag får ta nya tag imorgon, eller övermorgon. Men idag har jag sån lust att skita i det här. Gå klart skolan, läsa in fler betyg och söka in till något annat. För det kan man ju.


edit.

För första gången på över ett halvår så är jag på såhär dåligt humör. Kanske borde det vara en bra sak, för vem är på dåligt humör endast två gånger per år? Det är ju värsta lyxgrejen. Och när ens bästis direkt skriver och undrar hur det är. Så tåras det lite smått i ögonen, ingenting jag någonsin skulle erkänna för henne, men att ha världens bästa kompis som bara ser positivt i allt måste ju vara ännu en lyxgrej? Om hon bara kunde komma hem. Eller att jag bara kunde åka till andra sidan jordklotet, för en helg i sängen, med godis åt henne, och chips åt mig och en massa säsonger av gossip girl, så hade ju den här dagen inte varit något alls.



Likes

Comments