Morgon solens mjuka strålar tar sig in genom rullgardinen och träffat mitt ansikte. Jag ligger på rygg, stirrar upp i taket, pojkvännens dova snarkningar blir som en melodi. Duvan som byggt bo på taket är det enda livstecknet som finns. Staden står stilla, men jag är vaken. Tänker på livet, hur allt kan förändras så snabbt, hur människor lämnar och hur människor kommer.

Jag tänker lugnt på hur jag egentligen mår, den tanken brukar inte tänkas på, men innan staden vaknat, innan alla börjar leva, funderar jag.

Jag funderar på att jag egentligen inte mår så bra, att jag ständigt trycker undan saker, för att slippa se, för att slippa tänka. Blundar jag, blundar mina ögon hårt.

Samtidigt som jag stirrar upp i taket och en ensam tår rullar ner längs min kind och skapar ett blött märke på kudden, säger jag till mig själv "du är stark, du är stark, du är stark, du är stark"

Men hur länge orkar jag låtsas? Att jag mår bra.

Hur många gånger behöver folk fråga mig hur jag mår? innan jag svarar sanningen.

Hur många tårar ska falla längst mina kinder?

Men ingen ser, inget vet, det är jag, lilla jag emot en värld som inte är vaken.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Timmarna flyger förbi men du kan inte sova
Tankarna är oändliga
Du gråter för dig själv och hoppas att ingen ska höra
För du orkar inte förklara.
Förklara att jag är trött
Trött på att kämpa
Trött på att säga att jag mår bra
Men kolla djupt in i mina ögon
Så ser du
Du räknar plankorna på väggen
För att komma iväg
Från dina egna tankar
Kollar Facebook ständigt
För att slippa tänka
Tänka på allt som går fel
Att ingenting går rätt väg.

Men någonstans kan du bara ligga här
Hoppas
Hoppas på att du hinner somna
Innan du faller sönder.

Likes

Comments

​Allting smyger sig på utan att du märker det, symtom efter symtom men allting fortsätter rulla. Tillsist slås du ner, så hårt att du inte ens hinner inse vad som hänt. Nu är jag här, som rubriken lyder "jahapp" lite.. nu då?

Människor frågar ständigt hur jag mår "jodå jag lever" brukar jag svara, för det gör jag. Men jag är inte glad eller ledsen, jag lever. Allting stängs av, hjärnan slutar fungera och kroppen slutar lyda. 

Någon har hällt bly i ditt blodomlopp, du orkar knappt lyfta en enda kroppsdel. Varje steg eller rörelse är som ett marathon. Du glömmer, missar och kan inte koncentrera dig, böckerna blir halvlästa och en artikel kan faktiskt vara för lång för att inte orka läsa, tvätten blir tvättad men aldrig upphängd, tv-serierna har du förlängesedan somnat ifrån. 

Det är skönt att vara ensam, men svårt att vara själv i tystnaden. Vad är vila? Hur återhämtar man sig när alla tankar maler på om hur allt ska bli? Rehabilitering är ett fint ord som aldrig känns på riktigt. Sitt i solen, krama ett träd, rör på dig, andas. Ingen ångrade att de jobbade för lite när det är dags att dö. 

Världen brinner- Men du orkar knappt gå upp ur sängen. 

Folk flyr för sina liv- Men du undrar vad meningen med livet är.

Barn svälter- Men du har ingen matlust. 

Arbetslivet har inte ens börjat än, och du tänker på hur du någonsin ska klara det. 

Likes

Comments

​Läste en artikel idag som handlade om utmattning, där olika hjärnforskare osv var med. 

De påstår att människor som blir utmattade är de starkaste människorna, de som är starka lite för länge. Och även de som är omtänksamma och inte kan säga nej.

Här mina kära vänner har ni Ida i ett nötskal. Jobbet ringer på morgonen och behöver folk jag hinner inte ens tänka utan svarar snabbt ja. Sedan när vi lagt på börjar jag att fundera på vad jag egentligen gjort.. Jag jobbade 13 timmar igår.. och ska jobba 9 timmar i morgon och så tackade jag "ja" idag. Vad är det för fel på mig?

Men här är jag.. 

Vissa dagar tror jag att jag är dödssjuk, enligt google skulle jag dött för en vecka sedan. 

Ständigt trött, ont i hela kroppen, gråt för ingenting, dåligt minne, allmänt snurrig. 

Glömmer pin-koder, glömt var jag lagt nycklarna, åka för att handla dasspapper och kommer hem med allt förutom just dasspapper. Helt snurrig helt enkelt. Att ta sig in i duschen är ett monster projekt, att städa värre än så. 

Nu kallar min säng på mig. 



Likes

Comments

Jag är sugen på att jobba, konstigt nog. Varför vet jag inte riktigt, för när jag väl har ett heltidsjobb kommer jag ångra att jag någonsin sa så.

Jag är sugen på att komma iväg, fixa håret, använda finkläder, sminka mig. Just nu är det ingen som märker om jag inte duschar på tre dagar, använder samma slitna t-shirt och går omkring utan byxor hela dagarna. Äter ägg till frukost, lunch och middag.

Idag var jag på stan och åt kvällsmat med pojkvännen, vi skulle hitta ett par byxor till honom. Ett par byxor till honom och två tröjor till mig (ops). Nu ligger jag i sängen och är helt orkeslös, jag ligger här tillsammans med min gigantiska nallebjörn vid namn Olof. Jag funderar.. på 100 saker samtidigt.

• ska jag gymma innan frukost i morgon eller efter?
• ska jag äta havregrynsgröt eller ägg till frukost?
• och kvällsmaten... hm
• får inte glömma att hänga upp tvätten
• Ida.. du avbokade tandläkaren för 2 månader sedan men bokade aldrig in en ny tid
• ska jag ta sommaren ledigt eller jobba?
• hur stora är egentligen pingviner?

Likes

Comments

​I Tisdags fick jag min födelsedagspresent från min kära syster! ett resturang besök på Nr.53 i Gamla stan, de serverar Italiensk tapas. Och herregud vad gott det var, efter halva rätterna uppätna var jag tvungen att knäppa upp byxorna för att få plats med det sista. Sedan gick vi till Vapiano och drack några drinkar tillsammans med min systers pojkvän. Varför gå på antidepressiva när man har de två? 


I torsdags kom min mamma från Stockholm, då min andra födelsedagspresent skulle bockas av. En utflykt med övernattning och 4-rätters middag på Utö. Utö är en relativt stor ö i Stockholms skärgård, tar cirka tre timmar ifrån Stockholm. Utö har cirka 200 bofasta året om men dessa såg vi inte röken av, på sommaren går det knappt att ta sig fram där pga alla semesterfirande. Nu var det bara vi där och folk tänkte nog att vi var oerhört konstiga, men det är det som är skönt att vara där när det bara är vi. Att bara vi tre får umgås med god mat, promenader, te, spela spel. Bara vi! Jag kunde inte önska mig bättre födelsedagspresenter! 


Idag hade jag mycket planer på min agenda, när jag vaknade i morse var det strömavbrott i hela området pga tekniskt fel och ingen vet när det kommer tillbaka. Snön faller utanför och jag blundar och tänker på sommaren, när ska detta ta slut. 

Likes

Comments

Jag sluter mina ögon och ber om en paus

Jag vet att jag måste vara modig

Jag måste ha tålamod, jag måste tro på att jag kommer klara allt.

Jag vet att du gråter på insidan men du måste låtsas tills du klarar det

Jag vet att du är trött på att överleva men du måste fortsätta kämpa

Mörkret är min bästa vän tills jag hittar ljuset

Likes

Comments

Träffa Emma. Emma är en dvärgpudel/spansk vatten hund. Jag kommer att gå ut och gå med Emma några timmar varje dag då matte är på jobbet. Det är en sån här kick som behövs ibland, en underbar hund och lite frisk luft.

Jag är så fruktansvärt glad att denna dagen är över, den har gått i ett och jag har varit vaken sedan sju i morse då jag haft grymt mycket att göra. Många olika ärenden.

Försäkringskassan skickar papper efter papper som jag ska fylla i, jag förstår ingenting av det jag egentligen fyller i eller varför det behövs. Jag är hjärntrött och helt slut, mörkret kommer sakta men säkert och jag orkar inte resa på mig. Tvätten borde läggas in, väskan från västkusten borde packas upp, diskmaskinen borde tömmas, maten borde lagas och jag borde inte sitta här i soffan. Men Gud vad skön den är! Men det heter borde av en anledning.

Likes

Comments

Jag skulle vilja påstå att jag oftast har ett leende på läpparna, försöker att vara social och skämta. Men att få frågan "Varför är du sjukskriven för utmattning? du är alltid glad!"

Jag stannar upp lite för att tänka ut ett svar, samtidigt som jag tar tre djupa andetag för att inte skrika eller använda för mycket svärord när jag ger svaret. Men min hjärna står för en gångs skull still, kugghjulen avstannar och jag blir stum.

Medan jag står där och ser dum ut får jag en kommentar "Din syster och din kusin jobbar och pluggar heltid, de har lika mycket att göra som dig, men se på dom." "Ska du vara sjukskriven i 3 MÅNADER?!!, vad ska du göra? sitta och kolla på tv?"

Den feta katten som sitter på golvet nedanför mig tar ett stort bett i min häl och vi kom av ämnet.

På vägen hem i snö stormen sitter jag i bilen och funderar. På hur känslokalla vissa människor är, på hur kommentarer från fel människa kan göra så ont.

Jag vill att folk ska förstå, oavsett om du ser en människa som är fruktansvärt glad. Så vet du inte vad människan bär på, om du ger den minsta lilla kommentar om en annan människa, du kanske menar positiv. MEN du vet aldrig vad människan har varit med om och vad den omvandlar kommentaren till i sitt huvud.

När jag då hör dessa kommentarerna är det som att personen skulle säga "VAD ÄR FEL PÅ DIG?! VARFÖR ÄR DU INTE SOM ALLA ANDRA? VAD LAT DU ÄR!"

Jag vill att psykisk ohälsa ska bli uppmärksammat, att fler ska våga säga att de inte mår bra. För det är okej att inte må bra, men genom de senaste åren har det blivit lite tabu på att må dåligt. Du ska ha jobb, barn, hund, man och en volvo. Om du inte har det har du misslyckats. Men lilla vän! DITT VÄLMÅENDE GÅR FÖRST!!!

Var snäll emot alla människor du träffar, du vet aldrig vad de går igenom.


Likes

Comments

Människor har oändligt många olika åsikter om antidepressiva. Detta är min åsikt.

Du går in på psykologens kontor, där pärmar står uppradade, två orkidéer står i fönstret och ser ledsna ut. Det står två osköna fåtöljer mitt emot varandra där ni sitter och försöker läsa av varandra. Du hinner knappt förklara hur du mår innan du får frågan om du skulle vilja gå på antidepressiva.

Tro mig, de får pengar för att skriva ut ett recept till dig.

Antidepressiva eller lyckopiller som det också kallas för trycker undan varenda känsla du har, och egentligen varenda del av dig. Du blir tom, du är inte glad och inte ledsen. Tom. Jag säger inte att antidepressiva inte hjälper dig, de gör dom. Men TILLFÄLLIGT, en dag kommer du vara tvungen att sluta. Och vad händer då?

När psykologen ser förvånad ut när jag svarar nej och undrar varför, svarar jag att jag vill bli frisk i mig. Inte frisk av ett piller. Du kommer vara tvungen att bli frisk två gånger, en gång från tabletterna och en gång från din depression. Jag vill lära mig att bli frisk som Ida, inte i tablettform.

Du kommer inte bli frisk av kost, träning, yoga och av Gud. Du kommer bli frisk av DIG!


Mina tips till er:

  • Gå ut!! bara ta en promenad, spring, sätt dig på en bänk och lapa sol. Min mamma har sedan jag varit liten tjatat på mig om att motion och frisk gör susen och nu börjar jag att förstå detta.
  • Skriv en lista på vad som gör dig lycklig och gör det mer!
  • Stressa inte! livet är långt, njut istället.
  • Skola och jobb kan alltid vänta.
  • Simma emot strömmen!
  • DU ÄR VIKTIGAST I DITT LIV, OM DU INTE ÄR LYCKLIG ÄNDRA!!


IDA´S HAPPY LIST!

  • Vara med familjen
  • Laga mat
  • Träna
  • Baka
  • Kompisar
  • Filmer
  • Hundar
  • Bada

Likes

Comments