Idiotens idioti. Som vanligt väckte en av fåglarna mig med sitt skrälla skrik. Morgontrött och irriterade som jag var tryckte jag in öronpropparna så långt jag kunde i örat. När jag vaknade satt ena öronproppen för långt in och jag kunde inte få ut den. Enda lösningen var att åka till sjukhuset, där dom snabbt kunde plocka ut den. Trodde vi.

Vi åkte från sjukhus till sjukhus och skickades mellan läkare till läkare. Ingen kunde hjälpa mig, och då det var söndag fanns ingen av specialisterna på plats. Lotta och Hilli fick agera mina föräldrar, och utan dem tror jag faktiskt inte att jag klarat av den här traumatiska dagen. Med öronproppen långt upptryckt i trumhinnan, har jag testat på att vara döv för en dag. Imorgon gör jag ett nytt försök, och hoppas på att dem kan få ut den för gott.

Har inga bilder från idag, så bjuder på några från helgen

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Ett opublicerat inlägg som jag skrev i början av året, precis efter att vi hade kommit hem från vår första utflykt.

Idag vid tvåtiden kom var vi hemma igen innanför internatets murar efter en mycket lyckad klassresa på Hell's Gate. Trots alla morgontrötta ungdomar, var musiken igång redan från början och alla sjöng med för fulla halsar. Ungefär halvvägs stannade vi för ett mellanstopp på utsiktsplatsen Rift Valley. Det var verkligen den sjukaste utsikten jag någonsin har sett. Det var ett något sånt som man får nöja sig med att behålla i minnet, för det gick inte att fånga på bild av hur storslaget och vackert det var.

Likes

Comments

För några veckor sedan hade jag min sista skol-onsdag någonsin. Jag är numera helt ledig på onsdagar och därför har vi bestämt att alltid försöka hitta på något dessa dagar. Idag stack jag och Alex på vad vi trodde, en liten utflykt till Coldstone. Trafiken var dock hemsk, vilket gjorde att vi satt fast i trafiken i drygt tre timmar. Aja, glassen var i alla fall supergod som vanlig!!

Likes

Comments

Det känns som man efter jullovet insåg hur bra vi har det här och att man försöker ta vara mer på ens tid här nere. Vi lever på ett väldigt annorlunda och coolt ställe för en person i vår ålder, därför vill jag försöka utforska så mycket jag kan av den här staden innan det är dags för mig att återgå till det monotona och gråa svenne-livet igen.

Man har blivit så bortskämd med att få åka på safari och uppleva Afrikas djurliv, att de flesta av oss sover under Game Driven. Utan att överdriva, har synen av zebror och giraffer blivit lika vanlig som att se en fiskmås i skärgården. Om man jämför detta med första halvåret satt alla fastklistrade med kameran i handen under hela resan och fotade i princip allting som rörde sig.

Förra terminen var restaurang/café lika med att hitta på något utanför internatet. Det här eftersom det är det ända som finns kvar att göra som vardagsaktivitet, efter att man tröttnat på alla typiska turist saker. Den här terminen har vi försökt vara lite mer kreativa och hitta på saker som vi tidigare inte har gjort. (Dock måste jag erkänna att mat relaterade utflykter fortfarande är vanligast och kommer förmodligen alltid att vara det.)

Nuförtiden brukar de flesta inte orka hänga med på småutflykter. Att åka buss i flera timmar för att sedan uppleva Kenyas landskap och natur. Alla dessa utflykter bukar vara jätteroliga, men efter ett tag blir det ungefär samma sak. På helgerna kan det istället vara så att hela internatet väljer att stanna hemma och hänga vid poolen hela dagen.

Den här terminen har vi fått en ny kock, vilket innebär att vi får så mycket godare mat. Innan hade ganska typisk svensk skolmat till lunch och middag. Men nu kan vi få allt mellan tacos, hamburgare, thai-mat och falafel. Förgyller dagen så mycket :-))

Även om det inte tog lång tid innan vi alla blev som en familj, skulle jag ända vilja säga att vi blivit ännu närmare det här halvåret. Vi känner varandra ut och innantill, och har gått igenom fler saker tillsammans än var de flesta har med sina vänner där hemma. Band knyts starkare på andra sidan jordklotet.

Likes

Comments

I fredags åkte vi till en rooftop som har en jätte fin utsikt över staden. På rooftopen åt vi god mat, slog vad om konstiga bet, och utnyttjade det faktum att vi pratar svenska och snackade skit om konstiga saker som andra människor på restaurangen hade för sig. På tal om det, så har vi under snart ett helt år kunnat säga vad vi vill och ha en egen konversation om främlingen framför oss. Med tanke på att de ändå inte förstår oss. På senaste tid är detta något som många av oss har tänkt på, och framförallt hur det här kommer att påverka oss när vi kommer hem igen. Då gäller det att hålla tungan i mun och inte kommentera kassören på ICAs konstiga tics.

1På lördagen valde vi att stanna hemma på internatet under förmiddagen och ta det lugnt. På eftermiddagen drog vi sedan till The Alchemist, som nu också fått en VIP övervåning med Beer Pong, Väldigt nice!! Sedan var det dags för utgång, med upptaggning i partybussen. Den här kvällen åkte vi till Galileo, som faktiskt spelade grym musik vilket gjorde att dansgolvet aldrig blev tomt.

En grym helg lämnar vi nu bakom oss, och tar tag i nästa vecka. Ohhh, tiden bara flyger iväääg!!!

Likes

Comments

Klockan var två på natten och kroppen var helt utmattad och nedfryst. I blindo lunkade vi oss framåt, steg för steg. Med endast pannlampans ljus som lös upp de närmsta två metrarna, var vi lyckligt ovetande om hur långt vi hade kvar. I huvudet spelades Laleh på repeat, där refrängen återupprepades gång på gång. Och som hon sa...

Vad var det vi sa
När vi sträckte ut våra armar
Vad var det vi sa
När vi två tittade ut ifrån berget
Vad var det vi skrek
När drömmar bar oss bort om stan'
å en dag ska vi här ifrån

Vi sa: vi ska ta över
vi ska ta över världen
vi ska bli stora
vi ska bli mäktiga, ha ha
och vi ska göra jorden hel
ja vi ska göra vattnet rent
ja vi ska aldrig skada
varandra mer

Och vi ska slåss
Ja vi ska slåss mot Goliat
Så tro på mig för jag vet att
du är modigast

... kände jag att jag faktiskt skulle klara av det här.


Likes

Comments

Ett opublicerat inlägg som jag skrev innan jag åkt till Kenya. Kanske kan vara till hjälp för någon framtida SSN:are!!

Många kanske tror att det bara är och packa väskan och dra, men just så enkelt är det inte. Då Kenya ligger utanför i Europa, krävs det ganska många förberedelser, jämfört med om man hade valt att gå ett år på en annan svenska skola utomlands. Till att börja med är vaccinationerna en ganska stor och viktig del inför avfärden. Jag började vaccinera mig den 10 maj för att ta min första dos mot Hepatit A och B, och en vaccination mot hjärhinneinflammation. En månad senare var jag tillbaka för att ta min andra dos av Hepatit A och B, och en mot gula febern. Egentligen ska man också ta en tredje dos av Hepatit och B, men då det ska gå ett halvår däremellan så hinner jag inte ta den. Men bara jag tar den någon gång efter att jag har kommit hem så löser det sig.

Jo, men vad mer för förberedelser är det? Vi var tvungen att köpa en extra försäkring till mig, då den man har här i Sverige inte gäller i Afrika. För att komma in i landet krävs det även att man har ett turistvisum. För att få ett sådant måste man ansöka om visumet via kenyanska ambassaden, för att sedan vänta på att det ska behandlas och slutligen godkännas. Väl nere i Kenya kommer skolan att fixa ett studentvisum till en, då det av någon anledning inte går att göra när man är här hemma.

Flygbiljetten är också en aning krångligare, då man måste ha en returbiljett till Sverige inom ett halvår. Men eftersom jag troligen inte ska åka hem under julen så måste man fixa så att den är ombokningsbar osv. Att ta med sig två bankkort är också något som är bra att fixa. Detta då det inte är lika lätt att fixa ett nytt bankkort om man skulle råka bli av med det ena bankkortet på ett eller annat sätt. (Vilket jag i efterhand kan säga var väldigt smart, då jag lyckats bli av med båda mina två kort här i Nairobi. Det ena försvann då jag blev rånad på en klubb, och det andra för att jag är slarvig.)

Därutöver är det viktigt att ta med sig vissa saker från Sverige som man vet att man kommer använda under året. Det här kan exempelvis vara en speciell ansiktsrengöring eller ett visst smink. Kenya är ett väldigt utvecklat land som har det mesta man kan tänkas behöva, men mycket som vi ser är självklart i affären i Sverige, kanske inte finns i Kenya.

Likes

Comments

Igår fyllde finaste Emma äntligen 18 år vilket vi såg till att fira stort! Till en början var planen att vi skulle ignorera henne på morgonen, för att hon sedan skulle bli extra glad och överraskad över vad vi hade inplanerat för henne senare på dagen. Däremot klarade vi inte av att göra det fullt ut, men överraskad blev hon nog ändå!!

Medan de hade sin fysiklektion, fixade vi ihop en brunch som resten av gänget tog henne till när lektionen var slut. Efter brunchen, låtsades vi som att födelsedagsfirandet för dagen var slut och att vi resten av dagen bara skulle ta det lugnt på internatet. Vid klockan två lurade vi dock iväg Emma till vår andra överraskning på hotellet Villa Rosa Kempinski. Med uppskruvad musik i öronen och ögonbindel, förde vi en aning nervös Emma till taxin. På hotellet var redan resten av gänget där för att överraska henne, och tillsammans åt vi sedan en mycket mastig men god afternoon tea.


Fem sådana här fat fick vi in, och vi fick verkligen kämpa oss i det sista. Alldeles för gott, för att slängas bort.

Likes

Comments

En morgon i Nairobi. Sitter i skolbussen påväg till FNs högkvarter för näst sista dagen av Model UN konferensen. Blickar ut mot de folkfyllda gatorna. Alla är påväg någonstans, alla med olika destinationsmål. Folk går två och två, precis som när man tog sällskap med sin bästa kompis till skolan när man var liten. I rask takt försvinner dom lika fort som jag har observerat dom. Klockan är kvart över sex på morgonen och Nairobi har redan vaknat till liv.


Likes

Comments

I fredags hade en flock med apor lyckats ta sig in på skolan genom att klättra över elledningarna. För vissa förgylldes skoldagen, och för andra förskräcktes den.

Då vi slutade vid elva bestämde vi oss för att göra något lite annorlunda och inte bara gå ut och äta. Planen var att vi skulle unna oss med spa, men när vi väl kom fram blev det inte riktigt som vi tänkt oss. Spat låg i ett lägenhetsområde och hade för tillfället bara en person som var inne och arbetade. Classic Kenya. Spabesöket hade alltså tagit över fem timmar om alla hade fått sin behandling, så därför valde vi att gå vidare.

I två timmar strosade vi runt på Nairobis gator, en aning vilsna och väldigt törstiga. Det var dock väldigt kul, om man inser hur sällan man är ute och går här i Nairobi då vi nästan alltid tar taxi. Efter att ha gått alldeles för länge i den stekande solen kom vi äntligen fram till The Arbour där vi drack några välbehövliga jordgubbslemonader.

Likes

Comments

Instagram@idadiesfeldt