View tracker

Utan att överdriva tror ja att ja har världens bästa familj, eller ja vet, och ja älskar dem över allt annat! Min uppväxt har varit en sån man inte vill visa för att göra andra avundsjuka typ, eller så nöjd är ja över min uppväxt i alla fall. Finns inte mycket ja skulle vilja byta ut. Att växa upp med två tvillingsystrar som e ett och ett halvt år yngre än mig har varit så kul men också jobbigt och ja ångrar nog inte en sekund av det. Ja ser det ofta som så att ja lär mig av saker och har alltid försökt se det positiva i det mesta. Varför inte se det som en fördel att kunna förhandla med några som e lite yngre och man kan ha gott inflytande på? Jag har sålt mina saker för pengar till Olivia ochy Rebecca, lagt amningkupor på deras huvuden som små och lagt upp pjäser där de får vara skådespelare till de ja skapt. Men de löd inte alltid de jag bestämde. Nej Rebecca ballade ur och körde på sitt sätt och vrf skulle Olivia ha tålamod till att lyssna på mina noga genomförda repliker? Sånt gjorde mig frustrerad och ja blev ofta surig när de inte blev som jag ville men arbetade också hårt för att de skulle bli exakt som ja ville ha det. Ingen skulle klanka på de jag gjorde för ja var trots allt äldst och bäst och visste mest, en typisk storasyster. Ja va till och med äldre än mina föräldrar ibland. Att ha två stycken som tävlade om uppmärksamhet i min beslutsamhet av att vara bäst va drf kanske lite jobbigt och om ja skulle säga att ja va med och tävlade skulle jag nog säga nej. Ja tävlade nog inte och försökte bevisa, utan ja va helt enkelt bäst med den ansträngning jag la och försökte inte hävda mig så mkt. Och vad menar jag med bäst? Olivia va och e bättre på tennis än mig, ändå va det hon som slog racket i marken om de gick dåligt. För mig va mer bäst om ja va en bra storasyster. Ja vill vara duktig men ja vill också vara lugn och sätta andra före mig, de som betyder mkt för mig. Ja har älskat att bolla känslor med min mamma och skriva ner saker för att ja älskar att studera.

En tönt och mammagris. Dålig på tennis. Tjock. Är några negativa saker ja tänkt om mig själv. Jämför mig gör jag och har gjort mkt och andras åsikter spelar roll för mig även om ja tidigare kanske inte skulle säga det för ja gick min egen väg. Att bli den som behöver hjälp när det är jag som är storasyster och bäst är jobbigt. Jag har inte behövt eller velat ha mamma och pappas hjälp i tonåren när ja hade problem med läxor, eller deras stöd när jag råka ta Olivia å Rebeccas trosor och de gaddade ihop sig. Eller egentligen va det nog ja som behövde dem mest men vilken storasyster vill ha det?

Att alltid känna sig utanför och vara den som ligger tyst medan de e storm omkring en är påfrestande och jag har ofta känt mig missförstådd. Jag har pratar med flera släktingar, föräldrar, mostrar, kompisar, psykologer, pojkvän osv. Osv. Och även om folk säger sig förstå så gör man inte det. Som man säger med allt. Man förstår de inte om man inte har gått igenom de själv. Att ligga å lyssna på några personer vägg i vägg är intressant och ja har alltid varit nyfiken och försökt förstå, vara med, men på mina villkor när ja känner mig större. Ja har tänkt så mkt utan att få utlopp för de ja känner ibland. Att må dåligt suger verkligen.

Men vem vill att någon ska må så dåligt? Olivia och Rebeccas avsikt har aldrig varit att trycka ner mig eller att få mig att må sämre men att försöka vara bättre än ett tvillingpar är svårt. Ja tror att de e därför ja flyttade ihop med ett tvillingpar i 3:an på gymnasiet just pga av den starka sammanhållningen som finns hos tvillingsystrar. Ja minns de gånger i jakt på uppmärksamhet som man kämpat med prestationsångest precis som ja vet att tvillingsystrar kämpar med. De e en ständig jämföran.

Jag är och kommer alltid och vara mammas och pappas duktiga lilla flicka, oavsett hur många depressioner jag går igenom och oavsett hur många gånger ja skriker att de kan dra åt helvete.

Min tonårsrevolt (fjortisperiod eller va man nu kallar det) kom som vuxen. När ja inte längre klarade av att hålla en bra fasad där allt fungerade. Då ja inte längre kunde hålla ihop pusslet som ja e så stolt över att ja klarat. Men även om alla bitar låg på sina rätta platser så var de inte uttänka tillräckligt. Ja har tänkt tillräckligt men inte bearbetat allt klart, är vad mina föräldrar, och jag, säger. Olivia säger att ja har arbetat som filosof ett tag nu när ja har varit arbetslös och legat helt förlamad i min säng och sparkar ut alla som kom i min närvaro.

När ja fick vattenkoppor låg Olivia eller Rebecca och gnugga sig mot mig för att de också ville ha vattkoppor. Ungefär så nära e vi. Det är därför jobbigt å se någon av oss må dåligt. Den tiden när Olivia blev dåligt behandlad på polhem kan ja tänka tillbaka till och bli så arg på. Hon låg själv helt förlamad på sitt rum men på ett lite annorlunda sätt än va ja gjorde kanske. De som ja kan störa mig på hos henne kunde ja däremot tänka mig att andra ibland störde sig på tänkte jag ett tag när ja hade en liten surig period, men ångrar mig. Olivia tar mycket plats de e så hon e och de har hon fått äta upp. När vi va små tyckte farmor och farfar att hon va för mkt samt många andra och ja va alltid den lugna duktiga. När Olivia tog mer plats än mig och det gick bra satt man ibland där och undrade vrf man inte själv fick höras men när man kom till den tidpunkten då jag fick höras och Olivia satt tyst, när de tyckte att hon va jobbig och de va min tur, så kändes det genast fel och jag älskade när vi va alla tillsammans. Jag har själv blivit sur men vill aldrig att hon eller någon annan ska må dåligt. Därför förstår ja inte hur flera tiotal tjejer kan vända en ryggen. De e jobbigt att se Olivia vara på sin vakt ibland efter att hon pratar. För hon har blivit så sårad. Man märker på hennes kroppsspråk när hon krymper ihop och tänker en extra gång, vilket inte ligger i hennes egentliga natur.

De e så viktigt de där att inte störa andra tjejer. Ja kan själv bli irriterad när någon gammal klasskamrat bara hälsar på Olivia eller Rebecca och inte mig. På alla som försöker visa upp sig på instagram och Facebook och hetsen att vara så bra, speciell och unik, samtidigt som man ska visa medkänsla till alla. Alla ska synas! Jag minns att ja såg en lista på Olivias vägg bredvid hennes säng för några år sedan där hon skrev för sig själv att hon inte är bättre än andra och saker hon behövde göra. Bara en påminnelse. Jag känner mig lite unik själv ibland som har Olivia och Rebecca, eller andra kompisar. När man är ute och dansar och är tydlig med att visa vilka som e med oss och inte. Man kan nog inte vara en ängel hela livet för att överleva, misstag gör man. Man kan inte predika för alla hur perfekt man e men man kan berätta sin sida av det. Säger ja själv och sitter å predikar å tränar å vill bli brun och klä mig rätt å leva ett så bra liv som möjligt. Många pratar om det här med psykisk ohälsa idag vilket är bra med den påfrestning som finns från sociala medier och det perfekta livet. Jag tycker att de e viktigt att tänka så att om en får en att må dåligt och känna sig sämre så ligger inte de hos dig utan hos den andra personen.

Och det är inte bara jag som vill att Olivia ska få prata, utan hon har en liten musketör på sin andra sida som heter Rebecca.

Allt kanske ligger på min sida egentligen och man kan ju undra om vi verkligen är så nära? Rebecca grät för några år sedan när hon fick dela rum med mig i Kroatien för att hon ville dela rum med Olivia. Det slutade med att hon ändå fick dela rum med mig och det är inte så kul att ha någon som inte vill vara med en. Man känner det ganska tydligt. Relationer e svåra och de va inte jag som stod och väntade på Rebecca när hon smög på sig bandana banden och alla tofsar på benen utanför dörren efter mamma sagt hejdå innan skolan började på Karl- Johan, det var Olivia. Ja har fått bita ihop vid såna tillfällen och göra det bästa av situationen, vilket ja har fått göra ofta. När ja mår dåligt kommer Olivia och Rebecca och lägger sig på mig och om någon skulle behandla mig dåligt skulle de vända upp och ner på hela Göteborg.

Att bli ignorerad och inte få prata när man har så mycket inom sig har ja känt på mycket. När jag började Öckerö mådde ja jätte dåligt och det var nästan som att ja släppte det som ja kämpat med under alla år. Ja trivdes inte hemma, inte med de jag var med och från att ha varit så säker på allt blev ja genast så osäker. Från att vara så att alla får vara med för ja hatade om man kände sig utanför började ja genast kategorisera folk och kolla vilka som festade och inte, vilka som va coola eller inte. Det baserade jag nog mest på erfarenhet men ja släppte på min egna för en sekund. Jag jagade personer och slutade ganska ensam. Jag tappade bort mig själv och har nog inte fullt hittat tillbaks till mig själv igen. Och ingen förstår, inte ens psykologen, för min trygghet har varit min familj och nu är ja så långt ifrån dem. Ja har rest och sett saker, men hela min världsbild har gått runt min familj och hur ja ser saker. Hela mitt känsloliv ligger hos dem under många många år och från att ha varit lugn kan ingen av dem närma sig utan att ja får ett utbrott. Ja får meddelanden från de jag älskar mest om hur de vill att ja ska må bättre men tyvärr går de inte in, för ja kan inte ta in dem. De e ganska sjukt hur man kan vara så nära varandra hela livet, som vägg i vägg, och ändå glida isär varandra.

När man mår dåligt kan man inte ta in personer och som Olivia säger har ja nog tappat respekten för alla tjejer och ja ser knappt något gott hos någon. Ja e trött på att försöka, anpassa mig och höra på hur folk tycker och tänker. Jag är helt slutkörd, har ätit antidepressiva och tänkt negativa tankar om mig själv. Inte vetat vart jag ska ta vägen och funderat på att ta livet av mig. Allt de som gick så bra.

Oavsett allt är min familj bäst och det finns ingenting som kan mäta sig med dem. Jag har fått hjälp av underbara fina människor omkring mig och kommer vara på rätt väg igen.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I Fredags var jag och såg på Dada life. Innan så mötte jag upp Olivia och pratade innan vi mötte upp Olle, Leo, Michan, William, Carl och Emil. Väl inne på Trädgårn träffade jag även Lisa. Jag tog verkligen inga bilder så laddar upp några videoklipp istället. Såna lappar med glada leenden på som de har på sig i videon längst ner delade dem även ut.

Idag tittade jag förbi Novi hotels för det var en föreläsning där om Jeunesse som Michan bjöd in mig till. Kom vid lunch och stannade ett tag därefter.


Likes

Comments

View tracker

Sålt newbody för skidresan till Hemsedal som jag ska göra med 21 andra från klassen den 30/4. Jag har sålt 10 paket och det blir nog inte så många fler så jag får nöja mig med det. New body är för övrigt ett väldigt bra sätt att tjäna pengar på till exempelvis klassen, klubben eller laget så det rekommenderar jag starkt!

Likes

Comments

Tog igen lite tid med Lisa igår efter att jag hade jobbat. Vi satt och pratade jätte länge, på moon såklart, och sedan drog vi hem till henne och kollade Gossip Girl. Så mysigt<3 jag sov även över där.

Likes

Comments

I förrgår åt jag på moon med Klara och Filippa. Vi satt där länge och pratade och sedan när vi skulle hem så ringde Anna och undrade om jag ville gå ut med henne. En kvart senare var hon framme och vi satte oss på ett ställe som heter det italienska skafferiet mio har jag för mig, där Anna och Karins kompis Paow jobbar, och och pratade lite innan vi mötte upp Signes kompisar, Anna och Elin. I slutet insisterade Anna på att betala mitt inträde in till Excet så jag följde med in dit också. Det var en väldigt lyckad kväll helt enkelt!

Likes

Comments

 
 
Gick på stan med Signe och kollade ut höga stövlar, vinterjacka, raybans och lite andra roliga saker till val thorens som jag ska till vecka 7. Tagga!! Efteråt åt vi på Moon och sedan såg vi Sune i fjällen på bio:) vi garva ihjäl oss haha. Väldigt mysigt va det<>

Likes

Comments

Festen hos Michan i lördags var väldigt lyckad. Åkte dock fel först och hamnade på en annan fest tillsammans med några andra tjejer men lyckades sedan ta mig till Michan och var så skönt för där kände jag i princip alla. Några nya ansikten var det som jag fick lärt känna men annars var det mest prat med de gamla. Vi dansade och det var en bra stämning. Synd att Michaelas fåtölj eller var det nu var gick sönder däremot. Innan festen sminkade jag mig hos min moster Karin och fick till stor del hjälp utav henne och en annan tjej som både har jobbat som make-up artists. Blev så stressigt där ett tag och jag fick inte i mina linser. Stod säkert i en 20 minuter för att få i en lins. Det var första gången och jag hade bara sett Rebecca ta i sina linser dagen innan då jag hjälpte henne sätta i dem. Sånt där kräver ju viss träning och erfarenhet. Ändå säljs dem på Buttericks vilket synoptik-affärerna inte rekommenderar, men jag ville ha dem i alla fall och det gick bra. Jag hade först bestämt mig att jag skulle vara en katt, en tyckte att det kändes lite torftigt och som att folk skulle snegla lite på mig om jag sa att jag var en katt, så bestämde mig för varulv istället. Man kan däremot säga att det blev en blandning av båda. Den första som gissade sa varulv så jag lyckades ju. När jag skulle ta ut linserna på natten så kändes det som att jag höll tag om hela mitt öga. Var en konstig känsla men gick mycket smidigare än vad jag hade förväntat mig. /ida

Likes

Comments

I tisdags åkte jag och Rebecca upp till Stockholm för att träffa Nadja. Vi åt middag hos farmor och farfar och sedan åkte vi till Nadjas mammas lägenhet för att sova där. De håller på att flytta liksom Nadja och vi blåste upp stora luftmadrasser och sov på dem i ett rum. På nätterna såg vi på film på Nadjas Ipad och hennes kattunge Uma lekte rövare med våra fötter under täcket. Dagen därpå åt jag och Nadja frukost på ett hotell. Det var väldigt exklusivt och de hade allt från våfflor till frukt och bär. Vi satt där i timmar och pratade. Jag fick berättat om min resa och visade bilder m.m. Uppe i Stockholm gick vi även runt i stan, till det stora shoppingcentret Mood bland annat, tittade på Nadjas kampsport och letade badrumsmöbler till Nadjas nya lägenhet söder om söder. Lyckligtvis hann jag och Rebecca med flyget hem igen efter en intensiv taxitur.

Likes

Comments

Under höstlovet har jag för det mesta umgåtts med familjen och släkten. Det var 18-års firande för Oliver och han fick en resa tillsammans med Henrik till USA samt en flaska vin som hette "Prins Oliver". Klockan 2 på natten cyklade jag och Olivia sedan och köpte godis vid Preem macken. Väl där kom Olivia på att hon inte hade några pengar på kortet och han som stod i kassan erbjöd oss att få det priset som vi hade på kortet. Priset sjönk plötsligt från 63 kronor till 20 men inte ens det fanns på kortet. Tillslut löste vi det i alla fall, fast utan rabatt då. Glada cyklade vi upp för den låååånga backen i motvind i regnet och när vi sedan skulle bära upp godiset för att lägga oss i sängen och se på Love Actually så gick påsen sönder och godiset hamnade på rännstenen utanför trappuppgången. Kunde det bli värre. Vi plockade upp allt och la det i en skål. Var så skönt när vi sedan låg nedbäddade i sängen och hade datorn och godiset redo. Dagen därefter åt vi middag på Moon efter att ha virrat runt på stan.

Likes

Comments

I förra veckan var jag på stan med Olivia. Det kändes som att jag hittade hur mycket som helst men köpte en jacka i konstläder från Zara som jag har spanat in tidigare samt ett svart basic linne därifrån. Jag fyndade även ett par acnejeans ifrån miss ragtime. Jag var även i Stockholm med Rebecca där vi hittade saker till halloweenfesten hos Mickan på lördag. Jag ska vara en svart katt som ger otur och vi hittade en mask och en strassklänning ifrån hm, okej Rebecca hittade det om jag ska vara ärlig. Klänningen var egentligen inte menad till halloween för jag tycker om den i allmänhet när man klär upp sig. Jag hade även tänkt köpa linser och sminka mig. Funderar på att ha mina höga glittriga skor och lösögonfransar också. Ni får se resultatet sedan när jag är färdig.
 

Likes

Comments