View tracker

Även om vi av någon anledning inte föll handlöst för Thailand måste vi medge att det har sin charm för vad man än söker.

Vid detta tillfälle befinner vi oss på ön Koh Lanta. Efter Kambodja åkte vi direkt till Patong, där stannade vi i fyra dagar. Därefter Koh Phi Phi i fyra dagar och nu på Koh Lanta. På alla dessa ställen har vi upplevt underbart god mat, fantastiska vyer och underbart väder.

Om man söker lugnet är Koh Lanta ett paradis med långa vita stränder. Atmosfären är lugn och harmonisk. Vi har nog hamnat på en familjen resort. Vi bor i en fräsh bungalow och poolen ligger precis vid strandkanten så vi klagar inte!

Om man är ute efter fest är Koh Phi Phi svaret. Det har allt från live musik till eldshower. Det är mer fart och liv på Phi Phi men vi trivdes bra! Vår bungalow där var dock inte lika fräsh som här och vi var ganska glada att vi lämna det rummet efter fyra dagar. Utsikten från poolen där var dock inget man klaga på. På Phi Phi finns det även en utsiktsplats som är helt fantastisk. Vi bestämde oss för att gå upp och kolla solnedgången där. Det är oerhört många trappsteg till denna plats. Vi stånka och svettade oss upp för alla trappor iaf. Väl framme ser vi att det kostar 30 baht för att komma in.. Vi som inte ville bära på några saker hade endast mobilen och vatten med oss insåg snabbt att vi inte kommer in... Det var helt enkelt bara att gå tillbaka för att hämta pengarna. Linnéa gick då ner igen för alla trappor bort till bungalown och hämtade pengar för att sedan gå upp för dessa trappor igen. Det var varm... Det går inte riktigt att beskriva hur svettig Linnéa blev av detta.. Det var dock värt det och vi såg hela solnedgångens förlopp med hundra andra turister. Solnedgång har blivit något av vad vi dragit oss till har vi märkt under denna resan. Det är uppslukande att se dagen bli till natt. En varm, magnifik känsla att få bevittna.

I Patong bodde vi på hotell och vårt rum var stort och skönt! Det negativa och samtidigt positiva med detta rum var att vi inte hade några fönster. Det positiva var att det var alltid svalt och man sov oerhört mycket bättre i mörker än i ljuset som annars alltid letar sig in tidigt på morgonen. Det negativa är att man känner sig lite instängd. Det känns nästan som man är i rum 1408 i filmen med samma namn. Utan all skräck som tur var. I Patong finns det bra shopping samt fest eller lugn vad man nu är ute efter.

Alla ställen har det fantastiska havet med klart vatten och stora långa stränder.

Så även om vi inte föll handlöst för Thailand kan vi inte heller neka dess charm och paradis öarna.

Vi trivs som fisken i havet och blir konstant chockade av hur mycket en person kan svettas!! Vi har det bra.

Stay tuned
//idaolinnea
börjarblibruna resenärer

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

****Försenat inlägg****

Jag har läst någonstans att det finns under i varje dag. En av dem är soluppgången och en annan är solnedgången. så varje dag har man minst två möjligheter att uppleva dessa under och det är upp till än själv att välja dem eller inte.

Igår (28/2) hade vi ställt alarm på 4.30 och 5.00 var vi på våra cyklar påväg mot Angkor Wat i total mörker för att se soluppgången. Vi var trötta, men ändå exalterade. Väl framme stod man och trängdes med flera hundra andra trötta och exalterade turister. Det var som tur var värt det. Det är en magnifik avbild man får bevittna och ljussättningen som ändras i början för varje minut är vi glada att vi inte gick miste om. Efter en timma gick vi och satte oss och avnjöt vår frukost samt kollade när solen steg högre och högre på himlen. Där blev vi dock avbrutna av apor som börja springa längs markerna i jakt på mat. Vi valde att inte bli offer så vi packade ihop och började utforska.

Vi börja tempelvandringarna med Angkor Wat. För oss är det obegripligt hur de byggde sådana ställen på 1100 talet vilket gör det ännu mer fantastiskt.

I vår guidebok som vi hade stod det ett roligt påstående, nämligen att européerna tror sig att det var en av de som återfan Angkor Wat, men att det bara är européernas egoism som kan komma på en sådan idé, då khemerfolket aldrig glömt templets existens utan bara inte använt det. Och om det inte glömts bort kan det inte hittas för det är redan funnet. Vilket självklart är sant.

Efter att ha förundrats av Angkor Wat i några timmar satte vi oss i den stekande solen och tog varsin iskaffe. Vi behövde verkligen fylla på energin för därefter cyklade vi mot Angkor Thom och till templet Bayon. Där han vi ävrn kolla på Elefant terrassen innan vi tyckte det var dags för lunch.

Efter en förvånansvärt god lunch och återställning av energi fortsatte vi mot Ta Prohm. Detta tempel är mest känt efter filmen Tomb Rider. Det som var lite synd var att iom att populariteten för detta templet är ganska nytt håller de fortfarande på med återbyggnaden av den och det var inte mycket man kunde se utav templet. Vi stannade även vid templet Ta Keo som kändes väldigt äkta på något sätt. På något sätt mer på riktigt. Det var återuppbyggt men inte lika mycket turister. Absolut värt ett besök!

Vårt sista stopp blev samma som början, Angkor Wat. Där såg vi solnedgången, det tyckte vi var ett ganska charmigt sätt att avsluta dagen på.

Så vi cyklade nästan 4 mil och gick nästan 2 mil så våra ben var trötta och ömma, men vi var glada. Dagen blev mycket lyckad enligt oss!

Stay Tuned
//idaolinnea
cyklande resenärer

Likes

Comments

View tracker

Idag har vi åkt till en annan strand för sol och bad. Lite variation kände vi! Så vi har spenderat dagen på Otres Beach och bara njutit. Ikväll blir det en ganska lugn kväll. Blir mat och sen ska vi träffa ett gäng skåningar och säga hejdå till dem då de ska vidare.

Underbart att träffa så många goa, mindre kul att ta farväl!

så slänger vi upp lite bilder från dagens strand!

Stay Tuned
//idaolinnea
soltorkade resenärer

Likes

Comments

Får börja med att berätta att Kambodja är ett underbart land! God mat, trevligt folk, fantastiskt klimat och underbar atmosfär.

Vi anlände här i Sihanoukville på kvällen den 19:e februari. Efter att rest riktigt långa sträckor de senaste dagarna kände vi oss trötta och tog en lugn kväll. Det beslutet var vi väldigt nöjda med när vi vaknade utvilade dagen efter till strålande solsken!

Vi åt en riktigt lyxig frukost, för denna dagen var inte vilken dag som helst utan det var Linneas födelsedag! Därefter spenderade vi dagen på stranden, vilket inte alls var så pjåkigt, snarare fantastiskt. När vi solat och badat i några timmar gick vi för att göra oss redo för kvällens aktiviteter.

Kvällen började med en tvårätters kvällsmat (vi var inställda på trerätters men det gick bara inte), som var riktigt god. Där kom ägaren av restaurangen fram och rekommendera vad man kunde göra en kväll som denne, samt för att erbjuda oss att använda restaurangens privata pool någon dag. Det tänker vi dra nytta av kan jag lova! Efter vi var mycket mätta och belåtna hittade vi en väldigt mysig bar där det var live musik och gud vilka röster de hade! Vi skulle kunna lyssna på deras röster hur länge som helst, tyvärr tog sångmaterialet slut..  Därefter bar det av mot festligheterna. Vi träffade många nya vänner och var minst sagt nöjda. En mer än lyckad födelsedag skulle vi beskriva det.

Resten av dagarna här har bestått mycket av sol och bad och vi trivs som fisken i vattnet.

Allt är tyvärr inte bara rosor och dans utan vi har trampat på några taggar under tiden med... Då vi råkade ut för bed bugs... Det är ingen rolig historia, men tydligen hör det till backpacker delen. Vi hade självklart inte klagat på att få gå miste om den öpplevelsen, men man får tänka positivt att vi är en erfarenhet rikare. Alla kläder och väskor är nu tvättade och vi har får en smörja så det ska sluta klia, samt bytt rum. Nu är då allt frid och fröjd.

Planen var att stanna här till den 24:e och sedan åka vidare mot Siem Reap, men vi kände oss inte riktigt redo att lämna än, så blir att vi stannar några extra dagar och njuter av detta ställe!

Hoppas allt är bra hemma i Sverige och att våren sakta men säkert kommer innan vi hinner hem!

Stay Tuned
//idaolinnea
bitna resenärer.

Likes

Comments

Godmorgon från Ho Chi Minh-city!

Vi är nu nästan klara med Vietnam och vi vill be om ursäkt för bristen av inlägg. Vi skyller på David och Lindsay som vi rest med under en tid nu och de är väldigt krävande och tar mycket tid... skämt åt sido.

Vi vill börja med att säga att det är riktigt kul att det är så många som kollar in på bloggen. Nu med närmare 400 läsare på de flesta inlägg känner vi att vi får bli bättre på att blogga! Så tack till alla er som läser!

Då så, Vietnam.
Våra känslor för upplevelserna vi fått vara med om i detta landet är en häftig berg-o-dal-bana.

Vi tar det från början.
Vårat flyg landar väldigt sent på kvällen. Därav hade vi beställt en taxi från hotellet som skulle möta oss på flygplatsen, men efter en timmes väntan inser vi att denna taxi inte kommer komma. Då vi ringer och frågar boendet säger det att i.o.m att det är dagen före nyårsafton har de för mycket att göra så vi får ta en taxi. Okej, lugnt, tänker vi. Vi går ut för att ta en taxi, vilket går fort och smärtfritt. Problem uppstår dock redan igen när vi ska betala taxin. Han börjar påstå att han inte har växel och vill kolla igenom våra sedlar ifall vi har något mindre. Om detta händer dig, lämna Aldrig ifrån dig pengarna. Vi sa emot ett tag, men hans engelska var begränsad och tillslut fick han kolla att vi inte hade mindre valörer och under tiden han kollar igenom dem passar han även på att sno 400 000 dong (vilket i sig inte är en smärtsam summa i sek. Däremot ett surt öd). Sedan ger han även tillbaka en 10 000 lapp istället för en 100 000 lapp så var uppmärksamma. Trötta och irriterade får vi vårt rum och vi somnar ganska snart.

Dagen efter blev mycket bättre som tur var. Vi gick vilse på dagen, vilket var första gången för Ida, som har ett enastående lokalsinne. Dock vardag för Linnéa då hon lyckas gå vilse på många olika ställen. Vi lyckades dock hitta en turistbyrå som vi köpte bussbiljetter av till resten av resan i Vietnam och vädret var bra så vårt humör var på en bra nivå. Denna dagen var även nyårsafton enligt den kinesiska kalendern och David och Lindsay skulle komma och möta oss. På kvällen kom de fram och det var riktigt roligt. Vi gick ut och åt och sedan gick vi runt och blev ett med tusentals människor för att fira in det nya året. Resten av dagarna fortsatte i samma härliga humör. Vi kollade på ett fängelse, ett museum, president palatset, besökte även Halong Bay och massa andra saker och vi gick en hel del. Höjdpunkten var dock självklart att få träffa David och Lindsay.

Angående maten i Vietnam så blev vi alla besvikna. Vi har alla hört att maten här skulle vara så god. Enligt oss var dock maten i Hanoi ganska smaklös. Den blev som tur var bättre desto längre söderut man kom.

Den 11:e februari sa vi hejdå, för tillfället, till David och Lindsay. Vi skulle ta bussen, först till Hue och sedan vidare till Nha Trang. Dock var det inte helt problem fritt det heller.

Det börjar med att bussen som ska hämta oss är 30 min försenat. Vilket man alltid får räkna med här i Asien. Denna buss kör oss till en sovbuss som ska köra oss till Hue. Denna bussturen går som planerat och är ganska behaglig. Vi anländer till Hue kl. 06.00 den 12:e februari. Vi går till ett hotell och slocknar i några timmar. Sedan går vi roll busskontoret för att verifiera våra biljetter som ska ta oss till Nha Trang. Här nlir det dock kaos, då kvinnan som skulle bokat in oss på dessa bussarna helt enkelt struntade i att göra det. Till råga på allt var alla bussar fulla nu, tack vare högtiden som rådde i hela landet. Efter flera timmar på detta kontoret, med mycket argument och irriterade samtal till chefen för företaget lyckades vi få tillbaka en summa av det vi betalat. Frustrerade går vi mot tågstationen för att kolla om det finns några tåg kvar, men även de var fulla. Vi som bokat hotell den 14:e i Nha Trang och skulle möta de andra där igen var väldigt angelägna om att hitta något som kunde ta oss till Nha Trang i tid. Vid tåg stationen var det en man som hjälpte oss och han är vi enligt tacksamt mot, då han tillslut ordna plats för oss på en sittbuss som skulle ta oss till vår destination. Överlyckliga gick vi sedan och kolla på den gamla fästningen som fanns där och humöret blev bara vatten och bättre. Dagen efter när vi sitter på bussen han ordnat förstår vi att vi fått platser som inte fanns på denna buss. Det var även inte en turist buss utan för de lokala. De fixade dock plats åt oss och resan var lång men gick väldigt bra. Det jobbigaste var att inte en enda på denna buss talade engelska eller förstod ett ord med engelska. Däremot kommer man långt med kroppsspråk. Stoppen vi gjorde med denna bussen var lite utöver det vanliga med då vi fick se vår första pissoar för tjejer, samt att alla var så chockade av att se två turister där att flera stannade och stirrade med öppen mun. För chockade för att ta bild som många andra här gör. Den resan var en resa i sig kan man säga.

Vi kommer fram oskadda och nöjda till Nha Trang efter 16 timmar i bussen. Vi sommar ganska snabbt denna kväll och dagen efter mötte vi upp David och Lindsay igen. 

Nha Trang är ett fantastiskt ställen. Med det underbara vädret blev det några soldagar här. En dag hyrde vi cyklar och cykla till en padoga, vilket var kul att få va en del av den galna trafiken i detta land. Även maten här var godare och mer smakrik. Vi var helt tillfreds med tillvaron dessa underbara dagar. David och Lindsay överraskade även Linnéa med tårta för att fira hennes födelsedag lite i förväg då den snart infaller. De bjöd även på mat på en koreansk bbq restaurang som verkligen var förträffligt! De är för underbara människor de två! 

Igårkväll, 17:e februari, tog vi avsked och återigen befann vi oss på en lång bussresa mot Ho Chi Minh-city/Saigon. Det är som alltid tråkigt att säga hejdå och denna gången var verkigen inget undantag. Det kommer kännas tomt nu utan dem ett tag.. Vi båda håller tummarna och hoppas dock att de inom en snar framtid kommer flytta tillbaka till Sverige så man får se mer utav dem.

I skrivande stund sitter vi på Starbucks i Ho Chi Minh-city/Saigon. Vi kom fram 05.30 imorse, men inte kunnat checka in på vårt rum. Vi har under morgonen gått i parken "Central Park", och strosat runt i staden tills något café öppnade så vi kunde avnjuta en lång frukost. Efter vi checkat in är planen att besöka Krigs museet som vi hört mycket positiv respons om.

Imorgon, efter förhoppningsvis en god natts sömn, sätter vi oss på bussen igen. Denna gång mot Kambodja, Shinokville.

Stay Tuned
//Idaolinnea
Bussresande resenärer

Likes

Comments

Nu var det ett tag sen vi skrev igen! Så det finns massor att berätta och detta kan bli ett långt inlägg.

Börjar att berätta om resten av våra dagar i Luang Prabang. Kylan och regnet höll i sig i fyra dagar. Graderna sjönk under 10 och vi var konstant nedkylda. De är inte vana vid sådant väder eller sådan kyla, det var nämligen mer än 60 år sedan det var så kallt i Laos och även första gången det har registrerats att det har fallit snö i landet. Så såklart var ingen utrustad för detta väder. Laos som är ett väldigt fattigt land och väldigt outvecklat  (faktiskt ett av de minst utvecklade länderna i världen), tog inte detta så bra. Som tur var hade vi riktiga väggar och relativt bra täcken i vår rum, men många utav husen vi sett har bara vävda väggar av gräs. Och även om det var kallt i vårat oisolerade rum så blir man mörkrädd av att tänka på vad de som bodde i dessa hus fick genomlida.

En annan positiv sak var att de två australienska tjejerna vi delade rum med var hur underbara som helst! Vi spendera dessa fyra kalla dagar med dem, spelade bullshit, skratta, drack mycket varm choklad och försökte hålla värmen. De gjorde så hela upplevelsen kommer bli ett bra minne istället för pest och pina. Därför var detta tunga hjärtan vi sa hej då till dem när de reste vidare till Kambodja och vi blev kvar i nu lite varmare Luang Prabang. Dock slapp vi oroa oss för nya rumskamrat utan fick ett eget rum sista natten!

Efter att ha tagit farväl till tjejerna åkte vi till kuang si falls. Det var helt magiskt vackert där och temperaturen steg över 20. Till råge på allt var det sol! Vår glädje var från djupet av våra frusna kroppar.

Dagen efter åkte vi mot Vang Vieng. Vägen dit tog bara 4 timmar, men det märks på vägarna att det är ett fattigt land med och inte bara husen. Det var mins sagt en "Bumpy Ride".

Vang Vieng visade sig vara en mysig liten stad. Vi hade hört att många restauranger även visade F.R.I.E.N.D.S och det passade perfekt att ta frukosten eller kvällsmaten där när man ville ha en lugnare kväll. I Vang Vieng testade vi även att åka Zipline vilket var väldigt rolig upplevelse. När vi sitter och väntar på att bli upphämtade till Zipline hör vi en svensk röst och den tillhörde en tjej som vi träffade på första bussresan i Australien. Det visade sig även att de skulle på samma Zipline. Världen är verkligen mindre än vad man tror! Ett annat bevis på det är att när vi senare sitter vid en blå lagoon och njuter av solen träffar vi två killar som vi träffade i Byron Bay och sedan dess träffat på lite över allt i världen.

Efter några dagar i Vang Vieng satte vi kursen mot Laos huvudstad Vientiane, där vi nu befinner oss. Det är en liten stad med mysig. Även fast landet är fattigt ser man även att de är påväg upp med massa nya projekt överallt vi har varit och det är väldigt kul att se.

Idag har vi gått runt och vart riktiga turister. Vi har kollat på president palatset, en sorts triumfbåge som fransmännen började bygga när de styrde över Laos vi har sett flera tempel och That Dam. Vi såg fler ställen men vi är lite osäkra på vad det var. Det är inte alltid att det står med våra bokstäver och gör det lite svårare att veta vad vi sett, men fint var det iaf.

Nu ska vi snart bege oss ut och äta, även kolla in nattmarknaden som verkar ganska massiv här.

Hoppas ni alla har det bra!

Stay Tuned
turistande resenärer

Likes

Comments

Oj, mycket har hänt sen vi sist skrev att vi var i Chiang Mai. Kan ju börja med att vi lämnade aldrig Chiang Mai den dagen, utan istället blev det ens massa krångel och det visade sig att vi missat bussen vidare mot Chiang Khlong. Allt började med att vi fick informationen att där vi blir avsläppta med bussen, var där vi skulle bli hämtade av nästa buss. Stod inget annat på våra papper och ingen hade sagt något annat, så vi stod där snällt i två timmar och väntade på att klockan skulle bli tio. Men när klockan började närma sig halv elva och ingen hade kommit började vi ringa runt. Och då kom det fram att vi skulle blivit upp plockade på helt annat ställe, och att vi nu missat bussen. Snacka om att vi blev arga! Så vi ringer han som hjälpt oss att boka resan, så han fick fixat att vi kunde åka nästa dag istället. Som tur var stod vi utanför ett hostel och väntade, så där fick vi bokat in oss en natt.

Dagen efter blev vi upp plockade som bestämt, och vi fick sätta oss i en full mini buss som nu skulle ta oss till Chiang Khlong. Resan dit tog ca fem timmar, med två pauser påvägen. Väl framme i Chiang Khlong, blev vi avsläppta utanför vårt hotell som vi skulle tillbringa natten på innan vi morgonen därpå skulle börja ta oss till Laos. Detta hotellet ingick i det vi redan betalat, och så gjorde även kvällsmaten den kvällen och frukost och lunch dagen därpå.

På morgonen när det var dax att ta sig mot Laos, fick först en massa information om hur allt skulle gå till när kom till gränserna. Fick ta lite hemska kort på oss för att ha till visumet för att komma in i Laos och fick växlat lite pengar, både till dollar för att betala visumet och sen till Kip som är valutan i Laos. Sen blev vi körda till första gränsen, sen efter det visade det sig att vi dom kommande timmarna fick ägna oss att stå i kö... Det var något av det värsta vi kort på resan, att stå och trängas med hur många andra turister som helst som skulle göra samma resa som oss till Luang Prabang och pricken över i:et var vår packning som väger några kilon för mycket. Men efter att ha korsat båda gränserna, blev vi körda till båten. Båten var en slow boat, båten fylldes snabbt med folk. Och många hade svårt att få en sitt plats, vi hade tur att komma på hyfsat i början så att vi fick en plats. Sen hade vi sex långa timmar framför oss, med att få ont i rumpan och bli väldigt rastlösa och uttråkade. Som tur var gjordes inte hela resan till Luang Prabang en och samma gång, för några timmar till på den båten och vi hade blivit smått galna. Utan vi gjorde ett stopp i Pak Beng över natten, där vi lyckats boka in oss på ett hotell som långt i från var fräscht och som var så lyhört att vi hörde det mesta som pågick runt omkring oss. Och tack vare att vi sov på varsin tegelsten till kudde, så hade ingen av oss en direkt bra nattsömn. Men dagen efter gick vi upp och fick vår frukost och vår lunch, vi beställde kvällen innan. Och sen tog vi beslutet att gå ner till båten istället för att vänta på bilen som skulle köra oss dit, och det är vi väldigt glada över att vi gjorde. För vi kom i såpass bra tid att vi hittade två sätten vi kunde fälla bak lite och vi hade även bra benplats, så vi kände oss nöjda. Sen blev båtarna, var två båtar till Luang Prabang snabbt fulla. Och de som kom sist hade väldigt svårt att få sittplatser. Även idag, åkte vi båt i sex timmar! Vi har verkligen kommit fram till att vänta i kö och sen att sitta still inte är vår grej!

Framme i Luang Prabang blev vi körda till vårt hostel med tuktuk, bor ett fyrabäddsrum med två väldigt Goa tjejer från Australien. Själva Luang Prabang och omgivningarna har vi inte riktigt hunnit undersöka än. För med vår vanliga tur, vaknade vi upp efter vår första natt där av att det ös regnade och sen resten av dagen hade vi tolv grader ute.... Så vi spenderade den dagen med att frysa, då vi inte riktigt har bra kläder för detta. Det vi än så länge har märkt som finns här, är hystat stor och mysig nattmatknad. Med god mat och massa fina hemmagjorda grejer. Våra planer här var att se lite olika vattenfall och så. Men så länge det är kallt är vi inte jätte sugna på att gå ut, men det verkar som om vädret ska bli bättre om någon dag! Så stannar nog är någon dag extra för att hinna se det vi vill innan vi åker neråt till Vang Vieng.

Nu ska vi snart lämna våra kokonger av varma täcken och ta oss ner för att äta frukost, sen tar vi oss nog till ett café och sätter oss där med något varmt att dricka. Då det är kallt och grått idag med. Det här med att ha tur med vädret asså, det har vi verkligen inte! Just nu drömmer vi oss bort till en strand med strålande sol och varsin drink i handen!

Stay Tuned
//idaolinnea
Väldigt kalla resenärer


Likes

Comments

Det blev ett snabb stopp i Bangkok med god mat och lite shopping. Vi var här endast fyra dagar, men kände att det var ganska lagom. Förutom att gått längs Khao San och shoppat har vi varit på floating market och på en city tour. Så nu när vi åker känner vi att vi är nöjda med Bangkok.

Vi har nu påbörjat vår långa resa mot Luang Prabang, Laos. Vi har valt att ta oss hit via buss och slow boat. Då det ska vara väldigt fin natur påvägen. I skrivande stund är vi i Chiang Mai. Här har vi ätit frukost nu och inväntar nästa reseettap.

Hur internet kommer vara under dessa dagarna vi reser, samt i Laos har vi ingen aning om. Vi kommer såklart uppdatera där det finns möjlighet!

Stay Tuned
//idaolinnea
resande resenärer

Likes

Comments

Det var med tungt hjärta vi lämnade Nya Zeeland bakom oss idag. Vi tyckte det var väldigt jobbigt att åka från Australien för vi sa hejdå till så många vänner och det var riktigt kämpigt att åka ifrån dem.  Det var en helt annan sorts tyngd som fyllde oss idag när timmarna till avgång blev färre och färre.  För här är det inga personer som satt sig på hjärtat det är hela landet. Det är den fantastiska naturen, de magnifika upplevelserna, folket och känslan med hela detta landet som kommit in i djupet av vårt hjärta. De dryga två veckorna vi var här är svåra att beskriva, men vi kommer aldrig glömma. Det var även tråkigt att ta farväl av vår bil, Dino, som agerat som vårt hem under denna tid. Även fast det inte var riktigt bekvämt att sova i den och vi kan inte säga att det inte kommer bli skönt att sova i en riktig säng efter 14 nätter i en bil, men det är verkligen en speciell upplevelse. Både att vakna av att det ösregnar, allt är blött och den lilla ån som låg vid campingen håller på att överta allt den kommer åt, samt att köra i de krokiga vägarna med utsikter som lätt kan få en att tappa andan.
Så ja detta land har verkligen tagit en bit av våra hjärtan i förvar.
(och då har vi inte ens nämnt Hobbiton!!)

Hobbiton i sig var bara helt magiskt. Vi var som trollbundna redan efter första skymten av skylten. Med gigantiska leenden tog vi frenetiskt kort. Det var vi två och en äldre man som var som barn igen och många gav oss flera blickar. Vilket vi inte kunde bry oss mindre om, vi hade en fantastisk dag!

I skrivande stund sitter vi på flygplatsen i Manila. Vi börja flyga 19.30 den 15/1 (nz tid) och nu är klockan 9.30 den 16/1 (nz tid). Här i Manila/Filippinerna är klockan 4.34 och vårt nästa flyg lyfter 9.40..
Denna flygplatsen är även under all kritik! Verkligen den äckligaste flygplatsen vi någonsin varit på.. För 10 minuters sprang det fram en mus vid fötterna!  Stolarna man kan sitta på är för det första väldigt smutsiga och för det andra väldigt ostadiga. Så bäst att gå runt och kolla på alla stängda affärer och hoppas att tiden går fort!

Nästa stopp är Bangkok och vid tillfället önskar vi båda att vi redan var där.

Stay tuned
//idaolinnea
rastlösa resenärer

Likes

Comments