Här ligger jag och myser i mitt lilla hörn! Eller myser? Gör man det när man sover, vilar och lever med ett utmattningssyndrom som gör att du aldrig blir utvilad hur länge du än sover? Den där jävla kroppen. Men jag försöker såklart göra det bästa av situationen och lära mig acceptera läget istället för att bara känna misslyckade! Försöker den tiden jag orkar att underhålla mig med att pyssla lite och kolla på serier. Vissa dagar är värre och vissa dagar är bättre. En dag i taget, varje dag. Just nu är det girlboss för mig, Philip och jag har börjat kolla på prison break igen, såååå bra!!! Om 2 veckor är det dessutom semester för Philip och eftersom han jobbar i Norge på veckor är dessa 5 veckor hemma så efterlängtade!

/ Ida

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Godmorgon!

Här ligger jag, med 4 h sömn i kroppen. Mensveckan är igång och smärtorna är påväg! Förberedd med smärtis och har börjat grunda med kodein änsålänge och inatt kommer Philip. Antar den värsta dagen blir imorgon och då är det skönt han är hemma när oxycontinet börjar intas och risken till kaskadspyor är som vanligast. Mitt låga blodtryck tar stryk då och risken att jag svimmar blir stor. Tänk allt detta för mens? Galet. Men men. Den rinner baklänges, och blir en jävulsk inflammation.

Känner ändå att ju tidigare desto bättre denna vecka för då kanske jag får chansen att fira midsommar ändå.

Hade varit kul om jag inte vore allt för dålig ikväll då det är sommarfest på äldreboendet där min älskade mormor bor! Vill så gärna vara där med henne.

Hoppas ni får en fin dag!

/ Ida, xoxo

Likes

Comments

Lång stillsam vecka och helg. Inte för Philip som rivit bort stora gamla buskar, och mattställningar som var gjutna en meter ner i backen, han har slitit som ett djur. Det finns att göra när man har hus sa dom. Jag däremot har varit väldigt stilla då jag är lite ur balans. Har däremot ordnat med fika, VARJE DAG, haha. Hjälpte Philip i 1 minut med att hålla emot denna ställningen och fick som tack för hjälpen ett sågblad rakt i benet som gick av, såg bladet alltså, inte benet. Håller mig undan i framtiden.

Älskar vår altan, den är gammal och ska rivas i framtiden men att få ligga i vår loungesoffa och vila istället för inne i sängen eller soffa är guld värt!

/ Ida

Likes

Comments

Alltid, den 3 juni. Vilken dag det var. Bröllopet mellan Martina och Tim. På Berga Gård i Lysvik. En helt magisk dag jag aldrig någonsin kommer glömma.

Detta blev min ord till Martina, men också Tim! 

Där kom det över mig, i talen när nära och kära pratade om alla dessa minnen när du var liten. Dessa minnen känns som igår. Du var pricken över min barndom. Jag som sladdis och du som ensambarn, med 7 veckors åldersskillnad, gjorde att jag kände mig mera som en syster än en faster. Idag är vi stora, vuxna, starka och livet har getts oss både glädje och sorg. Men för mig som upplevt lite extra jobbiga traumatiska minnen är det de bra underbara minnena från vår barndom när vi leker i äppelträden jag vänder mig till när jag behöver kraft och när jag känner att jorden under mig behöver få rötter igen. Du är och kommer alltid vara pricken på mitt i. Jag älskar dig Martina, och jag som verkligen vet vad äkta kärlek är blir lycklig i att se det i dig och Tim! Tack för en helt fantastiskt dag! Jag kommer från och med nu, until death do us part vara er bådas tärna och finnas där för er båda två, vart i världen ni än med vinden vänder!

/ I


Likes

Comments

När jag bara vill vara ensam, eller bara känner mig ledsen kommer all sorg jag har för allt som hänt de senaste åren. All tragik med mig, men också med våran familj. Det kändes som typ allt, hela ens närhet bara revs upp över en natt. Vi förlorade 2 väldigt nära anhöriga på samma vecka, mamma jag och mormor blev så sjuka att vi höll på att dö, en efter en, barndomshem bara försvann, det blev kris efter kris efter kris och nej det finns inte ord eller en förklaring på allt som hänt de senaste åren. Jag går ALLTID och väntar på vad nästa drag ska bli, och den kom för mig häromdagen. Jag ska opereras igen. Jag har alltid någonstans aldrig mått bra, jag kommer aldrig kunna må helt bra. Men den dödsångesten som jag kände i helgen gjorde mig helt knäckt. Det var längesen jag hade en sån svår panikångest. Jag hamnade på kyrkogården hos moster idag. Längtade efter henne mer än någonsin. Ville bara bege mig upp mot kyrkogården där morbror ligger också. Jag finner liksom lite tröst hos dem och jag kan inte sluta undra vart de är. Hur kan så nära människor, som man fortfarande minns röster, skratt, andetag med bara försvinna. Hur skulle jag klara mig, om mamma eller Philip bara försvann? Eller om jag försvann, som jag flera gånger nästa gjort. Jag vill inte vara utan dem. Alla ska vi ju dö och det är det som skrämmer mig mest. Jag kampas med de tankar, varje dag. Varje minut. Kan inte släppa dem. De sliter och sliter och sliter. Men istället för att besöka morbrors grav hamnade jag hos mormor med min bror och min mamma. Där blev jag påfylld. Av kärlek och den starka familj som finns kvar!



Vid graven där moster ligger, är det så fridfullt, det är så vacker och det känns som att besöka ett sagoland. Där jag får vara med henne, med mig själv och med de andra som vi förlorat en stund. Jag får ro för en sekund!

/ I

Likes

Comments

Här står jag och posar i mina nya dr denim jeans, och vad vore Svante utan höga boyfriend jeans? Eller, vad vore jag utan Svante? Inte längre vid liv!! Det är en mycket ångestladdad framtid för mig och Svante framöver nu och den enda jag aldrig får är lugn och ro. Men något jag aldrig slutar drömma om är ändå lite lugn och ro.

/

Likes

Comments

Borta bra, hemma bäst! Alltid hemma bäst! Detta lilla hem och vad vi äger är inte det viktigaste. Med det får oss att fokusera på annat än allt det andra vi kämpar med i vårat liv. Och för de är jag sjukt tacksam!

Vilket sjukt underbart väder det är dessutom. Märks att jag gått i ljusterapi under hela hösten och vintern eftersom jag kan vara ute när solen lyser utan att det kryper på ångest. Låter kanske konstigt men vissa känsliga människor får ångest av just solen, våren. Har dessutom maxat d-vitamin under vintern. Däremot är det mensvecka och jag äter kodein och oxynorm vilket gör mig inretts dålig skick. Förra menshelgen var det värsta jag NÅGONSIN upplevt men denna gång har smärtstillandet ändå uppnått syfte. Fick ut mig i solen en stund iallafall igår och mamma gjorde mig sällskap. Jag kan säga att även om jag smörjde mig konstant och inte var alls länge i solen brände jag mig! Jag är extra känslig i huden pga min bleka hy, alla mina mediciner men tror jag blev ännu känsligare av morfinet! Så tips: skipp det när ni är i den sitsen. Detta glömmer man när en stund i solen tittar fram. Har sån ångest av att bränna mig, är så jävla rädd om min hud och det borde vi alla vara. VÅGA VÄGRA HUDCANCER säger jag bara.

Nu ska jag vila och vila och vila mig igenom denna dag. Hoppas ni andra får ut och njuta av detta underbar väder!

Likes

Comments

Goaste gladaste underbaraste gudssonen Victor fyllde 1 år igår och idag firade vi honom. Kan inte fatta att tiden gått så fort sen han föddes. Kommer aldrig glömma den dagen. När jag vaknade i Norge efter en Mumford and sons konster av ett samtal från hans mamma där hon sa: nu är han här!!! Sån jäkla lycka. Kärlek kärlek kärlek!

Underbar dag! Hoppas ni haft detsamma!

Likes

Comments


Ett favoritrum i huset är sovrummet!!!

Likes

Comments

Wiii! Soffan är på plats, mattan är på plats och soffborden är på plats. Sen ett malsjöskåp att fylla med alla våra fina glas vi fått av nära och kära i presenter satt väldigt bra här hemma! Älskar det. Jag som kommer från ett hem där mat för dagen var det vi kämpade för är så otroligt tacksam över att jag ens har möjligheten att få skapa ett mysigt hem, en oas där jag kan hitta ett lugn i allt det som är olungt i mitt liv. Bästa med allt är han jag delar det med!

Likes

Comments