Utställning, Hund, Resa

Oj oj oj, säger jag bara vilken hund jag har! Men för att ni ska hänga med så tar vi det från början :)

Tidigt på fredags morgonen så lastade vi in oss alla fyra i bilen för att möta upp mina hundars uppfödare i Jönköping. Där skulle vi byta hundar innan vi styrde bilen mot Poznan i Polen. Cola som fortfarande är obekväm i allt som berör utställningsvärlden fick följa med uppfödaren hem och mysa med alla hundarna där medan vi lånade med oss Casino till Polen.

Andra och sista stoppet i Sverige blev i Malmö där vi stannade och rastade hundarna och åt en tidig lunch. Nästa stopp blev vid färjan i Rödby, Danmark där vi rastade hundarna innan vi fick köra ombord på färjan som skulle ta ca 1h över till Tyskland. Väl framme i Tyskland var klockan runt fyra på eftermiddagen och då vi hade gjort en beställning på Calles innan vi åkte så började vi med en liten avstickare för att plocka upp vår lilla beställning. Efter 1-2h så började det regna något fruktansvärt, vi såg inte många meter framför bilen, det var lite obehagligt. Men det hindrade inte vissa galningar från att köra alldeles för fort ändå.

Många korta pauser blev det men när vi hade cirka 1h kvar till utställningsplatsen så bestämde vi oss för att hitta något bra ställe att stanna och sova på innan vi skulle tillbringa en hel dag på Poznans internationella hundutställning. Det blev en jättestor lastbilsparkering med mack och toalett tillslut. Efter ett par timmars sömn så rastade vi hundarna gav de frukost och körde den sista biten till utställningsplatsen. Strax innan vi var framme köpte vi varsin stor frukost på donken och ja det smakade gudomligt med varm mat och kaffe efter många timmar i bilen och obekväma sovställningar.

Utställningsplatsen var väl organiserad och kontrollen av vaccinationer och pass var stenhård, vilket jag tycker var jättebra. Parkeringsvakterna kunde dock inte engelska så med mycket gester kunde vi tillslut betala och få vägvisning om vart vi skulle. Utställningsområdet var jättestort och indelat i flera olika byggnader. väl på plats inne i hallen fräschade vi till oss och satte oss för att vänta och vänta. Ja vi väntade i säkert 4-5h innan det var dags för springer att entra ringen.

Fhilip vann öppenklassen med CK vilket betyder att han nu kan titulera sig som Polsk, Svensk och Norsk utställnings champion!! I bästa hane så blev Fhilip 2:a bästa hane med res-cacib. De var lite tråkigt då vi hoppats på en BIM eller BIR placering men man kan inte få allt här i världen. Efter det blev det en kort väntan innan Casino skulle in i ringen, det var inte många tikar anmälda alls speciellt om man jämför med våra höga anmälningssiffror hemma i Sverige. Casino blev bästa champion tik med CK och 2:a bästa tik med res-cacib.

Efter det packade vi ihop oss och började leta oss till vår lägenhet vi hade hyrt över natten. Lägenheten var jättefin, den låg i en gammal byggnad men var nyrenoverad invändigt. Vi och hundarna passade på att ta en powernapp innan vi gick ut på stan och inhandlade frukost för morgon dagen och middag.

Allt vi orkade göra den kvällen var att äta, rasta hundar ta en dusch för att sen somna som sten. Vi tog sovmorgon till klockan åtta och tog god tid på oss att rasta hundar, äta frukost och göra oss iordning och ladda för en ny dag i utställningsringen och en lång resa hem.

Söndagens resultat blev inget att skryta med, då dagens domare var en väldigt strikt och otrevlig rysk domare (tror jag att hon var) som sket fullständigt i om du höll på att ställa upp hunden eller inte innan hon började känna igenom dem. Fhilip som va mer avslappnad och taggad idag efter lite sovmorgon i en riktig säng rörde sig jättefint om något lite busig för att vara fem år men han var glad och hade roligt vilket är väldigt viktigt för mig. Dock hittade domaren bara negativa saker att säga om min lakrisprins. Han var hade för mycket färg, var för svart (hon ville ha brun/vita) också fortsatte kritiken... inte så roligt när man kört 150mil enkelt för att få det bemötandet. Aja, näst på tur var Casino som hon slutade som 2:a bästa championtik.

Skit resultat helt enkelt förde söndagen med sig, men vi var inte bitter för de. Vi gick en sväng och tittade på stånd innan vi till slut hittade ett ställe som sålde pokaler och medaljer. För nått litet minne av Fhilips championat ville vi ha med oss hem. De delar nämligen inte ut några fina rosetter eller så som vi gör här hemma utan de enda man fick var en liten "peng". Ja det såg ut som en godispeng om du vet hur en sån ser ut. Med datum och plats av utställningen. Alla som fick CK fick en sådan. Iaf så köpte jag en av de största pokalerna jag kunde hitta för de skulle jag bara ha ;)

Hemresan bjöd även den på massor av regn och vägarbeten och trött som tusan var vi. Men när vi kom till Malmö vi två tiden på morgonen så sov vi i bilen i ett par timmar innan vi fortsatte vår resa till jönköping där vi bytte hundar igen innan vi körde den sista biten hem.


Nu såhär när vi kommit hem och landat kan jag knappt förstå att det är sant att min fina kille nu kan titulera sin som champion! Jag är så glad och trött att de kan ta ett par dagar innan man är som folk igen :)


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hund, Spår, Viltspår, Fotografering, Utställning

Blev en tidig start på dagen då det var dags att bege sig ut i spårskogen innan jag skulle iväg med Cola på en inofficiell utställning i Forshaga. Tur var väl att jag hade bokat in spåret i Edsvalla så det var inte så långt att ta sig dit och hem.

Jag var lite tidigare än domaren så jag hann tänka både en-, två och tre gånger att jag missförstått vägbeskrivningen och åkt fel men strax efter de så dök dagens domare upp. För att ta sig till spåret så var vi tvungna att ta oss förbi en hel fälttävlansbana för hästar så det blev en rask promenad innan vi var framme vid spårstarten som låg i mellan en liten dal (eller snarare två kullar) eller vad jag ska kalla det för. När domaren visade skottplatsen så stod vi på högsta punkten i rutan och i mitten var lägsta punkten.

Vi zick-zackade oss fram genom hela rutan innan vi i det bortersta hörnet av rutan hittade spårstarten. Efter de så klättrade vi oss upp för "berget" i lagomt tempo. Bit vist var det ganska brant och halt av regnet som varit de senaste dagarna men Fhilip visste precis vad han skulle göra och det tog inte lång tid förens domaren bad oss stanna för att avfyra skottet. Fhilip blev lite väl het av skottet så han höll nästan på att missa klöven, haha busen min! Och gissa vad, det blev ett första pris!! Min fina kille kan nu titulera sig som svenskviltspårs champion!

Men ingen tid att förlora här, vi tackade domaren och firade Fhilips utomordentliga spårande med lite köttbullar innan vi hoppade in i bilen och skyndade oss hem för att hämta Cola som fått sovmorgon med husse. Hann bara springa in, meddela den roliga nyheten för att hoppa in i bilen igen.

På plats på Forshaga brukshundklubb så mötte vi Therese som också skulle visa hennes fina springer valp bland annat också firade vi resultatet med lite fika innan vi skulle in i ringen med våra skruttungar.

Cola gillade inte alls att domaren hade planer på att ta i henne och kastade sig bakom mig så fort hon närmade sig, vilket kändes lite sådär med tanke på att hon har gjort så stora framsteg med allt annat. Men med en liten muta så fick domaren tillslut stryka henne över ryggen och titta på hennes huvud. Hon rörde sig desso bättre men vinnare för dagen blev Therese med hennes tik som dessutom slutade som BIS-2 av många deltagare! Super kul tycker vi!

Men nu är vi trött och slut alla tre efter en intensiv och lång söndag i skogen och i utställningsringen.

Likes

Comments

Hund, Spår, Viltspår

Ja exakt så som rubriken lyder var dagens känsla inför det tredje öppenklass provet som kunde ha resulterat i ett viltspårs championat men då jag strulade till det i skogen så blev det inte riktigt så. Dagen spår skulle ägarum i en skog vi brukar vara och promenera mycket i så det kändes skönt att vara lite bekant med terrängen och skogen i sig. Jag gick dessutom en viltspårskurs i en annan del av den skogen med Fhilip och domaren hade vi gjort anlagsprovet för så det kändes riktigt bra innan vi gav oss ut i skogen.

När domaren hade visat oss skottplatsen så bar det iväg i en ruskig fart, då Fhilip förmodligen redan fått upp spåret då vi gick efter vägen. Starten var lite klurig då den snabbt gick upp för en liten bergsvägg men efter Fhilip funderat lite så hittade han en väg upp utan min hjälp. Efter vi tagit oss upp på bergskrönet så kom vi snart fram till en skogsväg och där snurrade Fhilip en hel del och vi trasslade oss igenom en hel del snår och buskar innan Fhilip gick tillbaka där vi kommit ifrån och innan vi gick över vägen. Då hittade han snabbt spåret igen och spårade som en gud <3 Jag älskar att få se Fhilip jobba sådär superglad, intensivt och fokuserat då vet man att han trivs med den uppgiften han har blivit tilldelad.

Efter vi tagit oss ut på en myrr och upp igen så strulade jag till det med linan och den fastnade rätt rejält i lite småsnår och skit, så då trodde Fhilip att jag stannat för att jag var osäker på om han var på rätt väg. När jag väl fått lös linan så snurrade, snurrade och snurrade han runt i vad som kändes som en evighet. Så vi tog en liten vatten paus och efter de gick han raka vägen till klöven och om han var nöjd min lilla prins! Så som han hade jobbat på bra.

Men på grund av två lite längre tapp som jag tar på mig helt och hållet så blev det ett andra pris för dagen, vilket kändes lite surt just då men jag fick jättefina lovord från domaren och hennes aspirant. Vi fick även en del tips att ta med oss hem och träna på och tänka på i fortsättningen och sånt uppskattar jag till tusen!

Nu blir det ett par dagars vila ifrån spårandet också får vi helt enkelt boka in oss på ett nytt prov snart igen.

Likes

Comments

Hund, Viltspår, Spår
Idag blev det en annorlunda start på dagen då jag hade bokat in ett viltspårsprov kl. 8 i Forshaga för Yvonne. Så efter den sedvanliga morgon promenaden med hundarna så blev det frukost för oss alla tre följt av att jag packade ihop mina arbetskläder, jobbdatorn m.m. för att snabbt bara kunna byta om på jobbet efter att jag varit hem och lämnat Fhilip efter spåret.

Fhilip blev överlycklig då man märkte att "spår" kläderna åkte på och att hans sele och spårlina plockades fram, kunde han så skulle han säkert tagit på sig selen själv öppnat dörren och sprungit ned till bilen. Men som tur är så har han inte ovanan av att öppna ytterdörrar, det har dock Cola. Det var en morgon då sambon jobbat natt och jag skulle iväg och jobba ett förmiddags pass så vi hann bara säga "hej" i dörren innan jag skulle iväg, då hade vi haft Cola i 2-2½ vecka kanske så hon hade inte varit här så länge då.

I vilket fall som helst så går sambon och gör iordning sig för att lägga sig och sova och då har han väl dåsat till i sängen så hör han att det är en hund som skäller i trapphuset och det tar ett tag innan han förstår att det är vår lilla tjej som har öppnat dörren smygit ut och står längst ned vid entre dörren (vi bor på tredjevåningen) och skäller... ja man kan väl säga att sambon inte var jätteglad då han fick springa ner i kallingarna och hämta Cola som stod och var jättestolt som lyckas väcka husse och som dessutom kom och hämtade henne vid entren. Så sen dess har vi fått vara noga med att låsa ytterdörren så fort någon, speciellt jag går iväg, det gäller även de gångerna man bara ska springer ner med soporna eller ska till tvättstugan. Vi är bortskämd med att Fhilip aldrig har hittat på några större bus under sina fem år, det värsta han har gjort är väl då han var runt 6månader och provtuggade på dosan till husses nya ljudsystem, då var sambon inte särskillt glad heller men med lite tjep så funkade dosan fin fint igen ;)

Men som sagt så packade vi in oss i bilen och hittade utan större problem till mötesplatsen, jag är alltid så orolig för att jag inte ska hitta ute på skogsvägarna efter den beskrivningen man har fått av domarna. Ofta så är det inte så bra mottagning ute i skogen heller men denna gången gick det väldigt smidigt :)

Fhilip hittade även denna gången spåret snabbt och skuttade iväg i bra fart, ett tag blev jag lite oroligt då han bara försvann framför mig, spåret gick nämligen i en ganska så ordentlig nerförsbacke också hade han hoppat ner i vad jag trodde var ett stup från där jag befann mig men det visade sig bara vara en liten klippkant. Fhilip spårade superbra, tills vi kom i återgången då blev han lite osäker och tog ordentligt med tid på sig, han ringade åh ringade och gick tillbaka en bit i spåret, snurrade och hade sig. Så ett tapp fick vi i den vinkeln i bedömningen. Men efter att han fått bökat på där ett tag så tog han ett skutt åt sidan som om att jag men det var ju det här jag skulle leta efter! Också spårade han superbra hela vägen till skottplatsen, där han om än något ivirig och motvilligt stannade och väntade på skottet som han även denna gången fixade utan problem för att sedan på mitt kommande springa iväg som skjuten ur en kanon för att slutligen hitta sin klöv :)

Fhilip hade även idag spårat till sig ett 1:a pris! Vilket gör att vi bara behöver ett till 1:a pris för att han ska kunna titulera sig som svensk viltspårschampion!

Bättre start på dagen kunde vi inte ha fått :)

Likes

Comments

Tjoho!! Vilken start det blev, ett 1:a pris! 😃 Fhilip hittade spåret väldigt snabbt i rutan och fortsatte sedan i sakta mak ut i spåret. Ner för en slänt och upp igen, väldigt långsamt gick det för att vara Fhilip och kanske berodde det på vad vi snart skulle få träffa. På håll fick vi nämligen syn på två stora älgar och glad är jag att de var på håll för jag kände inte för att bråka med någon arg älg. Strax därefter så markerade Fhilip deras sovplats vilket syntes väldigt tydligt i det höga gräset var de hade legat Efter det så gick Fhilip motigt tillbaka till spåret och spårade lite först osäkert men la sedan i sin normala växel. Vid skottet så satt han lugnt och stilla tills jag sa "sök" då flög han iväg och hittade snabbt klöven som satt upphängd i ett träd för att inte bli attackerat av myror som bodde i en enorm stack inte allt för långt ifrån klöven.

Lite snopen blev allt Fhilip då han hittade en "flygande" klöv 😉

Men trotts ett långsamt spårande med lite osäkerhet så tog vi oss runt spåret i god tid vilket resulterade i ett första pris! Jag är jättenöjd och Fhilip är jättenöjd som hittade sin klöv ❤ Nu laddar vi för nästa prov !

Likes

Comments

Träning, Hund
Juli har varit en väldigt lugn månad med mycket socialträning för båda vildingarna här hemma, vi har varit i mariebergsskogen som är en stadspark här i Karlstad med massa kossor, grisar, får, getter, kaniner, hästar och massa andra små och stora djur så hundarna har fullt upp med att spana in allt. De är lagom trött när man kommer hem efter en promenad genom parken. Vi har även promenerat inne i stan och myst ätit glass och tittat på folk, varit och spelat minigolf, badat och busat i skogen.

Förutom miljöträningen så har jag tagit upp viltspårs träningen med Fhilip på riktigt och bokat in vårt första prov i öppenklass den 25/8 så nu få vi hålla tummarna för att allt går vägen 😊

Fhilip var väldigt osäker i spårandet ett tag och hade väldigt bråttom men nu har han funnit sig till rätta och spårar riktigt bra. Han ringar fortfarande väldigt stort och mycket i återgången och ibland i den oblodade vinkeln vilket tar en del tid men med mer träning så kommer han bli allt mer säkrare och inte dubbelkolla sig själv så mycket.

Likes

Comments

Cola är äntligen här, som jag har längtat efter att få hämta hem denna lilla tjej. Hon är en pigg och glad tjej men som är väldigt osäker i nya miljöer. Vi hoppas att med hjälp av oss och Fhilip att hon ska finna sig till rätta och inse att världen inte är så farlig som hon tror.

Här en bild från vår första morgonpromenad ❤

Likes

Comments

Allmänt

Åh, vi är så otroligt glada och spända för i Augusti så kommer vi få utökning i familjen 😍❤

Och nej jag pratar inte om barn, jag pratar såklart om en voffsing. En liten tjej på ca 1år kommer vi att ha på prov ett tag framöver och funkar det bra så kommer hon få stanna kvar. Det blir en till springer, jag som sa att nej nu blir det ingen till springer efter jag förlorade Ozzy men det är svårt att byta när man är så förtjust i något. Springern är som sagt en väldigt trevligt och mysig ras så vi får se när det blir rasbyte men det blir inte än på ett tag.

Vidare presentation och bilder kommer framöver ❤

Likes

Comments

Utställning, Tävling, Resa

Fredagen började med att väckaren ringde 04:30 för ett förmiddags pass på jobbet innan det var dags för en tupplur, lite mat, bada Fhilip och packa in oss i bilen.

Vid klockan fem på eftermiddagen satte vi oss i bilen med slutdestination Trondheim. Jag som så vanligt inte lyckas få någon power napp när vi kom hem fick börja med att köra vilket passar mig väldigt bra, då jag inte är någon nattmänniska. Så när klockan började närma sig efter klockan tolv så började jag känna mig ganska sleten så då bytte vi så sambon fick köra. Vilket visade sig vara väldigt bra då det blev mer och mer kurvigt och bergigt desto längre in i Norge vi kom. Sambon är åksjuk och har alltid varit jämfört med mig som inte ens blir berörd av en flaska wiskey...

Lördagens utställning arrangerades av norska spaniel klubben och höll till vid ett av deras universitet, så vi var lite osäker när vi kom fram om vi kommit rätt eller inte så vi parkerade på en stor grusparkering vilket även blev vår sovplats för natten. Då hade vi nämligen bra koll på infarten och kunde se vart alla som var anmälda tog vägen. Vilket visade sig vara ett smart drag.

På lördags morgonen så ställde vi upp tältet vid vår ring i god tid vilket gav oss en superbra plats som gav både skugga och svalka under hela dagen då Norge visade sig från sin bästa sida och bjöd på 29 grader och strålande sol! ☀

Det var väldigt många springare anmälda, fler än vad vi hade trott att det skulle vara men det visade sig inte vara någon match för Fhilip, som vann en STOR öppenklass med CK och som därefter blev bästa hane med CERT!! Oj oj oj säger jag bara! Jag kunde inte fatta att det var sant! Min lakrits prins bästa hane med norskt cert!

Men det stoppade oss inte utan Fhilip gick och blev BIM, slagen av en supersöt tik som även blev BIR i jaktklassen.

Efter en heldag i solen med fantastiska resultat och helt fantastisk respons från norrmännen, kramar, lyckoönskningar och hurro-rop så var var det skönt att packa in oss i bilen fira de fina resultaten med en god glass och en tupplur på hotell rummet.

Efter glass, en tupplur och en dusch så gjorde vi Trondheim. God mat, goda drinkar och trevligt sällskap innan vi tog oss tillbaka till hotellet och total däckade. 9½h sömn blev det men det kändes som 2. Frukosten på hotellet var helt fanstastisk, det fanns verkligen hur mycket som helst att välja mellan och så lite tid...då bedömningen började kl nio i ringen och frukosten kl åtta så blev det ganska ont om tid för att njuta av en god frukost men men med lite mat i magen så var vi laddade för en ny dag i utställningsringen.

Söndagens utställning höll till på Trondheims travbana och ja vädret visade inte sig från sin bästa sida. Det hade regnat en hel del under natten och det duggade fortfarande under morgonen vilket medförde att ustställningsområdet bestod av vattenpölar och lerpölar... I vanliga fall får Fhilip som bäst i skit väder men inte idag.

Det var ungefär lika många hundar anmälda på söndagen som det var på lördagen, men på söndagen var det hela 33 tikar!! Helt galet många i min mening. Bara med tanke på hur liten och avlång ringen var förstod jag inte hur alla tikar skulle få plats i ringen. Men på något sätt så lyckades de antar jag.

Fhilip gick inte hem hos söndagen domare då han inte kunde ta ut sina rörelser ordentligt i den lilla plutteplutt ringen, hur tänkte de egentlige? Aja, han slutade som fjärde bästa öppenklass hane utan CK, vilket kändes lite tungt med tanke på lördagens fina placeringar men men smaken är som baken. Fhilip är iaf. världens finaste i våra ögon. Hade ringen varit större så hade det varit till vår fördel då den var helt omöjlig att springa i på något vettigt sätt. Man hann liksom inte upp i fart innan man var tvungen att sakta ner för att inte springa in i framför varande hund eller fortsätta ut ur ringen.

Men nog om det, vi fick komma iväg tidigit iaf vilket gjorde att vi var hemma redan runt klockan sju på kvällen så vi hann både handla, laga mat och slänga in lite saker i tvättet som blivit blött och skitigt under dagen så något positivt kommer alltid ur något negativt. Men nu blir det lugnt ett bra tag framöver med tävlingar, ska väl försöka våga mig ut i spårskogen och gå liten öppenklass prov så vi får väl se hur det går med det 😊

Likes

Comments

Utställning, Resa

Ja precis som titeln lyder så har vi gjort ännu en galen resa, vi drog till Vännäs norr om Umeå på hundutställning i helgen. Ja det blev inte bara hundutställning, vi passade på att träffa sambons äldsta bror som precis fått sitt andra barn en liten flicka som ska heta Tyra. Samt att vi tog en omväg till Stockholm och hämtade ut våran nya bil ❤

Men för att få lite sammanhang i det hela så tar vi det från början.

På lördagen så hade sambon ett förmiddags pass så jag fick packa bil, väskor, ordna med färdkost och bada Fhilip själv och när klockan slagit tre så satte vi oss i bilen med Umeå som slutdestination. Resan började bra allt flöt på det var nästan ingen trafik och vi var pigg och glada.
Men när vi närmade oss Sundsvall så började bilen ge ifrån sig ett väldigt oroväckande ljud så vi ringde till sambons föräldrar som bor i Docksta vilket inte så så långt ifrån Sundsvall samt att det ligger på vägen till Umeå. Vi knaglade oss fram i 70-80km/h och det kändes som om vi aldrig skulle komma fram till Docksta.

När klockan till slut slagit tolv så var vi framme i Docksta och då rev "Fam. Lundgrens Bilmeck" (Sambon, svärfar och lillebror) ner drivknuten och fixade någon skruv eller vad det var som hade gått av och det ena med det tredje. Så klockan halv två så var de äntligen klar och då tog vi oss en nattmacka innan vi fortsatte vår resa mot Ume. Så Vi fyra tiden på morgonen så var vi framme vis utställningsområdet och hade satt upp tält och burar, innan vi däckade i bilen. Tur var väl ändå att vi tagit med oss täcke och kudde så sov hyfsat bra i några få timmar innan det var dags att försöka vakna till liv och ladda inför en heldag i utställningsringen.

Vid sju så ringde Andrea en kompis till oss och väckte oss, hon skulle också ställa ut sin springer hane samt två andra superfina tikar från Fhilips uppfödare. Och vid halv åtta så hade vi gått igenom veterinärbesiktningen och satt och åt frukost i tältet i väntan på att bedömningen i ringen skulle börja.

Först ut i ringen var Andrea med sin super fina unghundshane Tyson, de fick excellent med CK och blev tredje bästa unghundshane. Strax därefter var det min och Fhilips tur att gå in i ringen och vi slutade med ett excellent, CK, fjärde bästa hane. Därefter blev det en stunds väntan innan det var dags för tikarna de blev andra bästa tik och fjärde bästa tik. Vi gick även in med en uppfödargrupp som blev BIR och BIS-4!

Ja vad säger man det var lite pyssel för att få ordning på vår liga med glada och tokiga spaniels, men oj vad roligt det är att se att de har lika roligt som vi har det 😍❤

Efter en heldag i Vännäs så packade vi ihop oss och riktade in oss på Ö-vik där vi skulle få sova hos sambons storebror m. familj. Tur var väl att dagens körstäcka inte var så lång då vi båda var väldigt trötta efter resan upp.

Framme i Ö-vik blev vi bjuden på en riktig brakmiddag! Grillat, med potatis, halloumi och massa annat gottigt tillbehör det var fruktansvärt gott med lite riktig och varm mat efter att ha ätit mackor och sallad vi haft med oss från Karlstad. Efter maten så var det läggdags av barnen och då passade vi på att plocka undan efter middagen i köket och städade undan lite, det var de minsta vi kunde göra tyckte vi efter att ha blivit bjudna på middag och för att vi fick sova hos dem.

När småbarnen somnat så fikade vi lite blåbärsbollar, så gott! Recept på de kommer framöver 😊 Så efter att ha diskuteras deras stoora dag, hår, kläder också vidare så rundade vi av dagen med en dusch och de tog säkert 30 sekunder för oss att somna när vi tillslut fick krypa ned i sängen.

Efter en mycket välbehövlig nattssömn så rastade vi Fhilip, åt frukost, sa hejdå för nu och styder Caddy mot Stockholm där vi skulle hämta ut vår nya pärla.

Jag började köra då sambon fortfarande var väldigt trött och tur var väl det då han somnat innan vi ens hann lämna Ö-vik. Strax före stockholm så stannade vi och åt på Max och bytte chafför och började sakta sakta leta oss fram i rusningstrafiken. Att hitta till KD var inga problem och bilen var allt och lite till av vad vi hade förväntat oss vilket kändes väldigt bra! Efter vi hämtat bilen så skulle vi förbi Fhilips uppfödare och lämna en bur vi haft med oss till deras hundar som Andrea visat och det var mindre kul för nu hade trafiken tättnat ytterligare och vi kröp verkligen fram. Men men fram kom vi och på vägen ut ur Stockholm igen så fastnade vi i en kö då det precis varit en bilolycka.

Och jag som körde Caddyn kan säga att jag höll på att dö av värmeslag då AC/n inte fungerar i den, tur var väl att vi flyttat hundburen till passaten innan vi åkte ifrån Kenneln så Fhilip fick åka i den svala sköna bilen med husse.

Men hem kom vi och trött var vi, så det var bara till att tömma bilen på det viktigaste som skulle med in och ta en ordentlig promenad med FHilip och ladda för en ny arbetsvecka.

Efter en lång helg med många timmar i bilen så var det riktigt skönt att få komma hem och sova i sin egna säng. Nu blir det till att ladda om för den 1-2 juli så ska vi till Trondheim.

Likes

Comments

  • Instagram
  • Blogkeen
  • Nouw