Folk säger att det går över. Vart menar folk att det går någonstans? Det går inte över. Det svåra de:et kommer aldrig någonsin att gå över, man bär med sig det överallt. Man bär med sig det varje dag, varje timme, varje minut, varje sekund. Det brinner konstant i kroppen parallellt med allt annat. Parallellt med varje skratt och varje tår. Varje dag, men framförallt varje natt. Varje skoldag och varje lov. Varje bakslag och varje framsteg. Alltid, överallt, hela tiden. Parallellt hela tiden men intensivt då och då. Intensiteten är också parallell, med ensamheten, varenda gång. 

Jag önskar inte de:et till min värsta fiende.


Likes

Comments

Hej på er.

Här sitter jag i min soffa och lyssnar på en asdålig akustisk låt med nån snubbe som sjunger några stora ord till ett D-sus. Jag är på ganska dåligt humör och vill bara ligga under täcket hela dagen och sova. Men jag har två mål den här dagen, jag ska ta en till promenad, en längre en den jag tog med hunden imorse, och bara gå, gå, gå. Jag tycker inte om att gå egentligen utan jag brukar alltid springa men jag är ju tyvärr sjuk så idag får det bli en promenad. Som vanligt är vädret svindåligt och jag tänkte precis skriva "varför bor man i det här landet", men kom på att det var jättedumt tänkt. Jag sa det en gång på en familjemiddag har jag för mig och fick världens utskällning. Jag får iallafall migrän av att titta ut och jag tror det är själva ljuset, det är liksom kallt, jobbigt, intensivt och grått, usch.

Det andra är att jag ska öva, men det är kul, det kanske får mig att tänka på något kul, vem vet. Jag är verkligen inte en negativ människa, så det känns nästan lite intressant att ha fått vakna upp negativ för en gångs skull. Mina tankar är liksom bara negativa, så konstigt. Tur att jag inte ska träffa någon idag iallafall, jag klarar inte av negativitet i min omgivning.

Givetvis gick jag inte på Saras fest igår eftersom jag verkligen inte orkade. Jag har ingen lust att gå på fester längre, just idag har jag inte lust till någonting alls faktiskt. Förutom att åka utomlands typ, jag ska till London om en vecka men tills dess får jag stå ut. Igårkväll träffade jag istället Tobbe vilket var trevligt. Det har nog aldrig varit otrevligt att träffa honom.

Jag saknar när man kunde gå omkring utan jackor och halsdukar.

Likes

Comments

Jag har legat hemma i feber i några dagar och missat massa kul, tex Romme, och jag är inte ens frisk än. Jag har påbörjat säkert 10 blogginlägg men raderat alla eftersom jag och mina tankar blir så himla flummiga när jag är sjuk. Så tänkte mest säga hej nu utan att gå in på Universum och sånt.

Imorgon ska jag till skolan, eller iaf till min individuella lektion, jag är oerhört tveksam till om jag kommer orka upp till halv sju och till lektionerna innan min individuella. Jag har suttit och halvspelat hela dagen, vilket är jättekul men väldigt oproduktivt så jag får se hur det går. Efter den ska jag åka på begravning och sen hem och däcka.

På lördag jobbar jag i vanlig ordning och efter det ska jag åka raka vägen hem till Sara som har födelsedagsfest. På söndagen sa pappa att vi skulle iväg och käka med släkten, men utöver det antar jag att jag har massa plugg. Jag brukar ändå ha lite koll men har släppt allt dessa dagar jag varit sjuk vilket är skönt. Tror verkligen att jag behövde en paus från skolstressen.

Hoppas det är bättre med er!


Likes

Comments

Jag vaknade precis och drömde fan sjukaste drömmarna. Jag har gjort det nån månad tillbaka och det är så kul, man vet aldrig vad som väntar. Jag brukar uppskatta mardrömmar på något sätt också, eftersom att det är de som sätter störst avtryck och som känns allra verkligast. Samtidigt som dom ofta är sjukt hemska. Jag drömmer alltid om terrordåd och om hur alla runt omkring mig dör. Inatt drömde jag bara roliga grejer, men saker jag nog inte ska skriva ut på en blogg aiiieee.

Söndagar är ändå livet, iallafall om man är ledig på måndagen vilket jag är! Rättaresagt så är jag ledig måndag, tisdag och onsdag den här veckan eftersom symfan(symfoniorkestern) har hetsrep dessa dagar.

Igår jobbade jag i några timmar, förra helgen var jag hos Leo så det kändes som det var way back som jag jobbade. Appropå jobb ska jag skicka in min tidsrapportering för januari nu, så jag kan få lite pengar :)

Igår efter jobbet körde pappa mig till Andreas där vi firade Molly, min älskade Molly. Det blev lyckat, förutom att jag inte hann köpa födelsedagspresent så hon ska få en nästa gång vi ses!

Idag är planerna att öva, öva, öva. Och så ska jag titta på kläder! Behöver verkligen nya kläder så tänkte dra med mig några imorgon och köpa kläder, framförallt skor. Jag hatar ju skor och har alltid gjort, har sett det som att skor förstör hela outfiten men kommit fram till att det är tvärtom nu. Skor kan ju lyfta en outfit, men det blir svårt för mig som börjar på ruta noll att fylla upp min skogarderob så jag har skor som passar till varenda klädesplagg. Haha skriver med ironi när jag skriver seriöst om sånt här, vem fan vill läsa om skor som om det vore livets fråga liksom.



Likes

Comments

Hej finisar!

Idag vaknade jag tio minuter innan jag skulle till bussen, men jag hann!! Jag missade inte spanskan, tur! :) Nej fy, jag blev snarare besviken att jag hann eftersom att spanska är det jag ogillar mest av allt efter spyor.

Efter spanskan slutade vi iallafall, då åkte jag och Caroline hem till Schubert som bor på söder, nära min skola alltså. Vi hängde där och pratade om gubbar som stirrar på ens bröst på tunnelbanan, om åsikter folk i min gamla skola hade(dvs rasistiska och sexistiska) samt kommunism. Allt det där är jag så himla emot.

Vi vandrade tillbaka till skolan där jag sedan övade lite med Isak eftersom vi ska spela upp en grej på tisdag. Sedan kom mamma som följdemed mig på utvecklingssamtal, det gick bra, allt är lugnt. Najs.

Imorgon ska jag hålla ett argumenterande tal om varför religösa friskolor bör förbjudas, det kommer också gå fint <3 Men sen hörrni, så är det äntligen helg!!!!

Ha en fin kväll

Likes

Comments

Idag är första gången since forever jag är hemma i säng vid den här tiden och jag inser typ nu att det är pågrund av just stunder som dessa som jag uppskattar stress, stunderna jag kan andas ut. Jag älskar att sitta uppe och plugga natten innan ett prov, eller komma på ett nice lick innan en lektion. När min hjärna bara har en sak att fokusera på, stort eller litet, så fungerar den som bäst. Jag uppskattar faktiskt de veckor jag har tusentals prov och känner att jag precis lever på bristningsgränsen, jag hinner liksom inte tänka på något annat. Jag hinner varken sörja eller försöka lösa något jävla I-landsproblem, mitt ända fokus då(som i och för sig också är ett I-landsproblem) är endast nästa prov. Det är helt sjukt hur hooked jag har varit av betyg de senaste åren- och jag vill inte vara en sån- men jag är det, och efter långa stressiga nätter så älskar jag bekräftelsen. Alla människor behöver väl bekräftelse på något sätt. Jag kanske bara söker bekräftelse i något annat än människor? För det har jag aldrig i hela mitt liv gjort. Det kanske är bättre att söka bekräftelse i meriter? Och är betyg ens meriter, till vilket värde isåfall?

Struntprat dedär, nu ska jag göra ingenting ända tills jag somnar.

Theo och hans Rick Owens skor, visst är dom fina??

Likes

Comments

Hej!

I fredags efter skolan åkte jag somsagt till min vän Leos landställe där jag varit hela helgen. Vi åkte dit ett gäng kompisar och jag tycker verkligen om varenda än av dom! Vi hade det väldigt mysigt allihopa, med promenader, cyklar, spel, musik osv. Ni vet. Men istället för att skriva om själva vistelsen så tänkte jag skriva ned lite fina ord om människorna som följde med.

Först ut har vi Dante. Finaste, smartaste Dante som jag har klickat så bra med sen första dagen i skolan. Jag tycker verkligen om honom jättemycket och vill alltid hänga med honom. Jag är så glad att vi är kompisar och tror verkligen att vi kommer hålla ihop dessa tre år. Fun-fact han är svinbra på hockeyspel, svinbra.

Sen har vi Sara. Sara är det andra (eller första) tjejen som också går gitarr. Det tog lite tid för oss att klicka men nu är vi väldigt bra vänner vill jag påstå. Hon utmanar mig i diskussioner och får mig att tänka bredare. Samtidigt som vi är kontrasternas kontrast till varandra så har jag aldrig träffat någon som är så lik mig.


Erik och jag blev kompisar direkt. Eller min main som vi brukade kalla varandra. Han är verkligen världens mest empatiska människa som alltid bryr sig om. Förresten så kallas han "snygg-erik", eller Ken i skolan för den delen (jag fick äran att vara Barbrie). Erik skulle aldrig medvetet göra något dumt vilket känns så tryggt.

Efter Erik har vi KAROLINA. Det är lätt att blanda ihop men hon heter faktiskt Caroline med C. Vi umgås hela tiden erry day och jag har nog aldrig tröttnat. Hon är så jävla rolig men har också ett djup. Vi kompletterar varandra väldigt bra och hon vågar fråga och komma nära liksom. Sån är inte riktigt jag. Har aldrig klickat med en människa så bra, så snabbt.

Leo då. Eller Stenis. En intressantare människa får man leta efter. Jag vet inte om det som gör han intressant är att han visar intresse för allt och alla, eller för att han just därför har en jävla massa kunskap. Han är så himla fin han också. Och musikalisk. Min största dröm är att få spela med Leo, inte min största kanske, men det skulle vara kul haha.

Sen har vi ju Schubert. Han är den roligaste, och jag tycker synd om alla som inte förstår hans humor, eller jag skäms snarare för eran skull. Det händer liksom ofta att han lägger årets skämt, som är kopplat till något far away, och folk inte fattar. Då börjar vi skratta åt dom istället. Jag och Schubert är svinlika i personligheten, det är därför vi har klickat. Däremot är han mycket smartare än mig vilket jag tycker är jobbigt. Han är vidrigt bra på matte och teori. Jag längtar alltid efter dig Schubbe!!!

Fyfan vad jobbigt det var att ge komplimanger. Det tog mig tre timmar, helt seriöst alltså. Det är det värsta jag vet. Nu ska jag sova i min egna nybäddade säng <3 Imorgon har jag sovmorgon. Skönaste.



Likes

Comments

Hey you guys!
Det var ju rätt längesen, eller hur?
Igår kväll följde jag och Rebecka med Molly vars skolas eventförening hade en fest. Det var faktiskt roligt och jag dansade rätt mycket. Känns som jag inbillat mig att jag inte dansar på fester för det känns så långt ifrån Den stereotypa Ida men faktiskt så går det inte en fest utan att jag dansar i någon dryg timme. Mycket obehagligt, jag är ju världens stelaste människa på alla tänkbara sätt, både psykiskt och fysiskt haha. Jag älskar Molly och Rebecka väldigt mycket, behöver nog inte säga det till dom, de bara vet.
Nu är jag påväg till Mörby där jag ska möta Caroline och sedan åka gemensamt till la escuela, som vi gör precis varje morgon.
Ikväll åker jag till käraste Leos landställe med ett gäng, vi ska stanna där över helgen.
Skriver mer om allt snart, jag är oerhört tankespridd nu!!

Likes

Comments

Efter skolan åkte jag och Carro till Östermalm vilket egentligen är förbjudet område för folk på Södra Latin men jag var tvungen!! Skulle nämligen in på Zara och köpa en fin sak som tyvärr inte fanns, blev lite besviken.
Vi satte oss iallafall och studerade och jag betade av hela veckan? Asså va? Till och med spanskan är klar!!Sjukt bra känns det. Nu har jag en ledig kväll och imorgon börjar jag vid tolv och sen väntar en fin kväll med vänner. How bah dah?
Hejrå

Likes

Comments

Aiie det är måndag idag, härligt?? Kanske, för jag har sovmorgon och är på bra humör. Jag har aldrig sovmorgon, vårt schema är liksom skithårt 8-17 varje dag:(
Den här veckan är lugnare men inte lugn. Spelar ändå ingen roll för går inte en minut i skolan utan att jag skrattar.
Hejdå

Likes

Comments