Header

Allmänt

Den är lite stor, men jag tror jag gillar den ändå! Denna kom hem imorse då jag i snöstormen traskade iväg mot centrum för att hämta den.
Blöt och iskall försökte jag på mig att gå ut i jackan på balkongen till en början - bra försök av mig men ärligt, det var fortfarande för kallt för att bära den.

Vero Moda är denna fina från! Till alla er som undrar varifrån den kommer eller funderar på att införskaffa en likadan.
Den är verkligen fin, det enda som lite stör mig är då att den är aningen stor. Men samtidigt vill en ju inte att den ska sitta tight? Så svårt detta.

Kommer fotografera bättre bilder så fort vädret tillåter tänker jag - så ni får en mer rättvis bild av hur den faktiskt ser ut!

Likes

Comments

Allmänt, MIND, Recept

Enkelt (om vi bortser från disk), snabbt och otroligt gott! Går att variera i all oändlighet och idag ska jag dela med mig av mitt favoritrecept - framtaget av mig (för alla kan göra på sitt eget sätt!).

DU BEHÖVER:
3 frysta bananer
2dl oatly chokladdryck
en sked kokosolja
Ev en halv skopa proteinpulver chokladsmak

Det enda du gör är att mixa samman allting, hälla ut i en skål och toppa med din favorit-topping! Jag tog kokosflakes, grobladstopping, hallon och granatäpple.
Blir den för hård, tillsätt mer chokladdryck!

Svårare än så är det inte!

Laddar nu inför en fullspäckad dag med psykiatribesök med utredning, radiosnack med MIND och samtal på söder. Jag känner på mig att det kommer bli en bra dag, trots ännu ett tidigt uppvaknande. Tror denna vecka är dömd att bli en vecka då jag vaknar tidigt helt enkelt...

Hoppas att ni ska få en riktigt bra dag, har ni också typ snöstorm utanför fönstret?! Förstår verkligen inte varför snön helt plötsligt valde att komma?! Aja, ska inte klaga!

Sänder massor med varma kramar till er alla!
PUSS

Likes

Comments

Allmänt, Behandling, Utmaningar

Att söka hjälp är ett stort steg. Ett steg jag tagit många gånger - och en stor del av gångerna tyvärr även blivit avfärdad. Visserligen har jag fått mycket riktigt bra hjälp och utan vården hade jag aldrig lyckats bli frisk. Men det jag är ledsen för idag är att jag i ett sådant pass stort omfång ofta blivit avfärdad, förminskad eller inte lyssnad på när jag vänt mig till dem.

Det är modigt att be om hjälp. Det är ett bevis på att jag som egen individ vill förändra min nuvarande situation till det bättre, få hjälp med hur jag skall ta mig ur det träsk som jag just då befinner mig i. Vänder mig till specialiserad och utbildad vårdpersonal i hopp om att få hjälp.

Den stora mängd mod som krävts för att jag själv ska våga skriva på egenanmälan eller säga att jag faktiskt vill förändra är en mängd mod som tagit stor kraft att samla energi till. Jag gick många gånger egentligen mycket hellre omkring med problemen för mig själv, hemlighetsfull utan att berätta.
Tills dess att jag kände hur jag ville fullkomligt explodera..!

Gick dag in och ut med en smärta så stor att det kändes som om hjärtat skulle dö. Överlevde livet precis sådär att det var möjligt och jag levde i ett konstant frågetecken kring om jag någonsin skulle få uppleva äkta glädje igen.

Jag skadade mig själv varje dag och tillät mig ingenting vid namn njutning. Jag orkade inte umgås med mina nära och kära - isolationen blev en trygghet.

Att ligga apatisk i sängen kändes som mitt enda alternativ och sjukskrivning från skola ett måste för att överleva. För att orka överleva*. Det var som att leva i ett stort mörker fyllt av hopplöshet utan mening - jag kände allt och ingenting på samma gång.

Tillslut vågade jag vända mig till psykiatrin, tragiskt nog verkade dem helt och hållet oförmögna att hjälpa till vid sådant som psykisk ohälsa. Skoningslösa och avfärdande - jag fick antingen veta att jag hade för låg vikt för terapisamtal eller så hade jag ett för påtagligt självskadebeteende för att få hjälp med min ätproblematik.
HAHAH Hur kunde jag ens tro att dem skulle kunna hjälpa mig?
Hopplösa som jag var.
Tror jag bliv sviken på ett ungefär åttahundrasjuttioelva gånger...

Jag tycker det är så otroligt synd att detta skall få förekomma. Jag menar, den otroliga mängden mod som jag samlat åt mig kanske kunde ha fått tas på större allvar? Kanske hade någon kunnat hjälpa mig att bli remitterad någon annan stans istället för att bli totalt avfärdad? Som om jag endast slösat en del av min tid. Jag ska inte behöva försöka ta mitt eget liv innan någon faktiskt bryr sig! Jag ska inte behöva förstöra hela mig själv innan någon tar mig på allvar. Jag ska inte behöva vara långt ner i skiten och inte bli erbjuden annan hjälp än akutvård. Det finns brister som är fullkomligt livsfarliga, som kostar liv...
Det är någonting som verkligen skämmer mig, mörkrädd.

För psykiatrin är många gånger bra - det finns resurser även om de är svåra att norpa åt sig av eller har extremt långa köer. Det är tillgången till vården som för mig kan tyckas kännas onödigt svår att få tag i. För jag tycker faktiskt att vi alla borde kunna erbjudas hjälp innan vi ligger i graven. Det är det faktum att det råder bristande kunskap och rädslor inom psykiatrin. Det är allt det där som jag mött som jag vill eliminera, få var och en av alla er som ber om hjälp att känna er viktiga, känna att ni tas på allvar och blir lyssnade på.
För ni alla förtjänar utan tvekan att få bli erbjuden precis den hjälp som ni skulle behöva!

Jag har så mycket negativa erfarenheter och även så många otroligt fantastiska erfarenheter. Jag har blivit både avfärdad, men sedan även blivit välkomnad när jag väl fått den där eftertraktade platsen inom psykiatrins väggar. Jag har mött fina behandlare som stöttat mig, jag har fått hjälp med utredning för autism och jag har haft en krycka i mitt tillfrisknande från anorexin.
Även om jag gjorde jobbet själv, precis som alla ni andra som tagit er ur!
Vi kan ju inte ta oss ur någon form av psykisk ohälsa utan att själva vilja - utan stöd gör vi det dock onödigt svårt för oss själva. Att ha tillgång till någon att prata med, behandling för speciell åkomma eller kanske få en viss medicinering skall inte behöva kräva ett halvår av väntetid, vilket det i princip faktiskt gör idag.
Det är svårt och det vet jag.
Vi kan inte tillfredsställa alla på denna jord.
Men ibland undrar jag faktiskt varför vi bygger nya busshållplatser istället för att förbättra psykiatrin.
Eller varför vi väljer att kirra en fancy stadstoalett som till och med pratar - när vi kan lägga snack pengarna från toaletten på en patient inom sjukvården? Om så psykvård som somatisk vård. Eller personalen så det blir ett mer attraktivt jobb.

Dåliga exempel. Men jag tror ni förstår poängen.
För ibland önskar jag att jag kunde få krama om alla ni som är så fruktansvärd modiga och söker hjälp. Berätta för er att det kommer att lösa sig. Ingenting varar för evigt och du är starkare än du själv anar. Att du är värdefull hur avfärdad eller bortprioriterad du känner dig.
Det finns inte tillräckligt med resurser jämfört med vad som borde finnas tillgängligt.
Jag tror på dig!
Jag tror på er alla!
Var och en av er!






Likes

Comments

Allmänt, Behandling

Började dagen på psyk där jag planerat att spendera min dag. Diagnoser hit och dit vet ni. Väl där hann jag med uppmärksamhetstest (som borde vara olagligt!) och intervju innan vi kommersen till att dela upp det på två dagar.
Gör resterande tester imorgon vid 11.00 innan jag, om jag hinner, drar vidare till MIND för radiosnack. Beror lite på när det slutar imorgon. Ska prata självmord denna gång, som vanligt ett allvarligt och mycket viktigt ämne att våga tala om.

Har ett samtal 15.45 på söder sedan som ska hinnas med. Mycket på en och samma dag när planer ändras och förfrågningar strömmar in i sista sekund. Så kan det gå - tur det inte är svintråkiga saker som sker under morgondagen hur som helst, för då hade jag varit död. Då hade jag blivit "sjuk" eller något.. höhö.

Har nyss hunnit med ett pass Pole som var givande då vi fick köra spinny! Det är ju helt klart det roligaste som finns om ni frågar mig - snurra tills jag nästan kräks, visst blir ni avis? (Okej nej för kräkas är vidrigt).

Efter dagens 20 minuters uppmärksamhetstest som gick ut på att sitta stilla på en stol, klicka på en knapp när två likadana symboler visades efter varandra på en datorskärm och fortsätta så.
Ja, ni kan tänka er mig.
Jag satt och nästan lipade de sista fem minutrarna. För det var sp tråkigt. Vem gillar att göra tråkiga saker? Kände mig som ett barn som var tvunget att bädda sängen - känner ni igen känslan?

Till alla er som gjort uppmärksamhetstest, ni förstår! Jag lider med er!

Nu peppar vi för en bättre kväll med plugg, en skön dusch och förhoppningvis ordentligt med sömn under kommande natt!

Puss på er!


Likes

Comments

Allmänt, Träning & Dans

Poledance! Idrotten som jag fullkomligt är totalt nerkärad i. Nu är jag anmäld till nivå 5 två gånger i veckan, Pole choreo en gång i veckan och kommer ha chansen att gå på gratis egenträning som vanligt. Det känns helt fantastiskt bra.

Detta innebär fyra stycken schemalagda träningar i veckan, har ju hiphop/street på torsdagarna också utöver pole. Söndagarna bjussar på en timme knattedans där jag är ledare dessutom - så mycket rörelse - så mycket glädje! Detta är vad som räddar mig när jag känner mig nere, detta är precis vad jag behöver!

Från att ha börjat dansa pole i slutet av april förra året till att idag gå i nivå 5 känns helt obeskrivligt. Det är avancerad nivå och den nästa högsta som går att anmäla sig till. Trodde aldrig någonsin att jag skulle ta mig så långt, om än mindre på denna korta tid, mindre än ett år har jag klättrat (höhö) alla dessa nivåer.
Dessutom pluggat ikapp hela tre år av gymnasiestudier (300% takt) och jobbat extra på två jobb. Inte konstigt jag fick en akut stressreaktion och höll på att gå in i väggen - men samtidigt - GALET vad härligt det idag känns!

Jag är stolt över vad jag åstadkommit och stolt över vad jag klarar. Förra året hade jag aldrig kunnat drömma om att befinna mig där jag befinner mig idag. Om tre veckor söker jag faktiskt in till psykologilinjen menar jag!


Jag är ikapp i livet hörni. Jag räknar inte med att komma in på högskola på första försöket, men jag håller ändå mina tummar och tår. Lyckas jag inte ta mig in på linjen planerar jag att satsa ännu hårdare på träningen en termin när jag då kommer att ha chansen och stå utan plugg. Då blir det hårdträning inför SM 2018! Kommer jag in, ja då kan jag inte köttå på med träningen på det sättet såklart.

Alla ständiga blåmärken i knävecken, alla brännmärken på insida lår. Alla stunder av känslan "nu-bröt-jag-min-näsa" och alla de vredesutbrott som tagit form när jag inte lyckats sätta ett trix.
Det har varit värt det och högre upp ska jag klättra!
Men först.
Så ska jag känna mig stolt.


Likes

Comments

Allmänt

Vilket på ett såt är skönt. Att vakna innan larmet är ju helt klart bättre än att knappt vakna när larmet tjuter och har sig. Nu råkade det vara så att ögonen var klarvakna vid klockan fem på morgonen... Det var inte alls så roligt som det kan verka i ovan beskrivning.

Steg upp strax innan sju efter två timmar av misslyckande av att somna om. Har haft en riktigt lugn morgon, svarat på jourmejl i SHEDO och lyssnat på musik. Sitter nu med en god frukost framför mig och njuter. Provade frögröten jag fick i min smakbox under gårdagen vilken var mycket god! Om en halvtimme avgår min buss mot psykiatrin där jag ska spendera hela min dag.Ikväll väntar Poledance och jag är troligtvis hemma runt kanske 20:00.

Det kanske inte är den roligaste dagen jag kunde önskat, men den skall jag ta mig igenom ska ni se!

Önskar er alla en riktigt fin dag idag!

Likes

Comments

Allmänt, Utmaningar, Traumarelaterat

Vem är du? Detta är jag. Alla dem är jag! ⬇

Jag har PTSD. Det är post traumatisk stress på svenska och engelska post traumat stress disorder på engelska, vilket PTSD är förkortningen för.
När jag utsätts för triggers, det kan vara en rörelse, doft, färg, ord, person, plats, tidpunkt eller vad som helst, så kan jag drabbas av flashbacks. Någonting som får mig att tänka att jag är tillbaka i den tid då övergreppen skedde.
Alla övergrepp kan triggas, såväl dem från skolan med slag som den sexuella utsattheten.
Även minnen från psyket där jag fått uppleva allt annat än trevliga situationer.

Ibland blir det för mycket. Så mycket tankar, minnen och känslor att jag inte klarar av att hantera dem. Jag börjar disossiera - lämnar mig själv själsligt för att överleva. Det är ett sätt för mitt huvud att trycka undan allt det jobbiga, slippa se, slippa uppleva och istället observera mig själv utifrån - precis på det sätt som jag gjorde när övergreppen skedde.
Jag lämnar min kropp mentalt.
Stänger av.
Det är ingenting jag styr över.

"Det hände då - det är numera min vardag"
Hjärnan kan inte lämna det som hände om så det var för 13 eller 2 år sedan. Det upprepas i huvudet, trycks undan av hjärnan och jag lämnar mig själv ibland när det blir riktigt mycket på samma gång.

Vissa dagar flyger jag tillbaka och blir till lilla Ida, ibland är jag den vuxna delen. Ibland så förvandlas jag till den riktigt feministiska och ibland försöker den destruktiva komma fram. Vem jag är - och min kropp - är två olika delar av mig. För jag känner inte att hela min kropp tillhör mig. En känsla jag inte riktigt kan beskriva.


En mycket bra beskrivande bild

Det är möjligt att spendera en livstid på att försöka komma över fem minuter av mitt liv. Ibland klarar inte hjärnan av att bearbeta allting på ett sådant sätt som den borde.
Hjärnan vill minnas men hjärtat vill det inte.
Känslomässigt vill jag inte uppleva, men hjärnan tvingar mig för att klara av att gå vidare.
Det blir kaos inuti.
Krig mellan alla olika delar.
Och jag lämnar sakta platsen för att istället observera. Möjliggör inte processen. Någonting jag som sagt inte styr över.

När jag disossierar försvinner jag.
"Numb" är ett ord jag inte kan på svenska.
Jag kan handla och komma hem med allt annat än det jag behövde, åka fel eller glömma bort. Det är som att leva i en verklig dröm, utan att veta om det.
För jag vet aldrig förs etterråt, även om jag i efterhand kan beskriva hur det var och kändes.
Att disossiera kommer jag kunna sluta med, när mina trauman är bearbetade.
Jag är inte dömd att leva såhär resten av mitt liv.
Inte dömd att leva med det.
Att det är såhär ni innebär inte att det varar i en evighet.
Aldrig ge upp!

Likes

Comments

Allmänt

En låda full med en himlens massa gott! Jag blev lyrisk när jag hankade ut paketet innehållandes allt detta, att öppna det och se vad som fanns i gjorde mig ännu mer lycklig.
Detta är den första box jag någonsin prenumererar på och den var över förväntan! Nu har jag käk att provsmaka för hela veckan jag kan säga och i helgen väntas tortillapizza!

Fick med två små förpackningar jordnötssmör dessutom jag jag tänkt prova litegrann av. Har varit allergisk mot jordnöt sedan jag var liten, men inte dödligt allergisk så hoppas på att den allergin vuxit bor, vilket den teknist sett kan ha gjortt. Jag har ju alltid adrenalinsprutor om någonting skulle ske (höhö).

Jag kommer sitta ikväll och typ smaka allt som går att smaka!
Frögröt, tortillapizza med tillhörande sås, Lindt choklad, nougatsås, linschips, grobladstopping, te, jordnötssmöret, FAST proteinshake banan, kikärtsbollar mix, tartex som gömmer sig, delicatobollar med mörk choklad, tikka masala sås, eat natural, powerade, knäcke glutenfritt.

Ser redan fram emot marsboxen!

Likes

Comments

Allmänt

7:30 ringde larmet, jag hade redan slagit upp ögonen tidigare dessförinnan och hade hunnit ligga och dra mig en stund.
Klev upp ur sängen och började för mig redo för jobb.

Jag ställer alltid larmet en timme innan jag behlver gå utanför dörren och idag vaknade jag ju tidigare vilket innebar en extra lugn morgon. Lugnare än vad jag brukar kunna ha det under min morgontimme.
Hann med att chilla och packa om väskan som ska till mamma. Gick upp till rummet en stund också där jag körde min utökade morgonrutin med snabb stretch + tåstyrka som är min läxa från min poledanceinstruktör.

Sedan var det dags att dra på sig jackan och ta plats i bilen min. Iväg mot jobbet vart det tar 7minuter att åka - och här har jag spenderat min tid hittills.

Idag mår jag faktiskt ovanligt bra. Kändes okej att ta mig till jobbet och jag kände mig inte som ett vrak redo att ramla ihop i en hög av tårar. Så otroligt skönt att känna så, om det ändå alltid kunde kännas så!
Må dåligt för att kunna må bra - kanske är det helt enkelt dags att må bra nu en stund! Förhoppningsvis!

Har jobbtid till klockan 18 och därefter kör jag min standard att svänga förbi livsmedelsbutiken innan middag. Har funnit en perfekt rutin såhär på måndagar, villet även det känns fint.
Tror inte det blir någon träning ikväll som det ser ut nu. Sysselsätter mig med plugg istället, vilket känns som om det just nu ska ha högre prioritet.

Hoppas ni får en fortsatt fin dag mina vänner!

Likes

Comments

Allmänt
Vecka 8:

MÅNDAG:
♥ 9:00-18:00 Jobb
♥ Handla
♥ Ev Aerial

TISDAG:
♥ 10:00-15:00 Psyk
♥ 17:00 Pole
♥ Utemiddag ensam!

ONSDAG:
♥ Får senast resultat på engelskaprovet!
♥ 16:00 Samtal
♥ Plugga historia

TORSDAG:
♥ Plugga religion
♥ 20:00 Team Advanced

FREDAG:
♥ Träffa en vän
♥ Plugga
♥ Öva tävlingsdans
♥ Fredagsmys!!

LÖRDAG:
♥ 14:00 Pole

SÖNDAG:
♥ Danskarusellen tävling!!

Ska även se till att hinna träffa Emelie en sväng såklart. Så trist att vi bor så långt ifrån varandra.. Många gånger behöver jag ju sätta ut 2 timmar för att ta mig till henne och lika lång tid hem, det gör att jag inte kan träffa henne i en lucka på fyra timmar i min kalender... Men en dejt ska vi få till, för det vill jag!

Är hur nervös som helst inför resultatet på min engelska och hoppas påa tt få det snart. Det är verkligen en ständig klump i min mage - vill ju verkligen bli godkänd!!
Annars ser jag fram emot denna vecka och tycker den ser balanserad och bra ut. Har mycket tid åt att bara vara och samtidigt är den proppad med planer. Det är så jag vill ha det - nästan - vill ju få plats med min älskade vän också!

Sedan står det på min to-do att införskaffa en kortare piercing till läppen, tror jag vill ha en guldig. Även att byta min skärm på mobilen då den är lite lagom krossad. Detta skall jag försöka se till att få gjort!

Hoppas ni ser fram emot denna vecka ni med! Har ni några spännande inplanerade planer? Någonting roligt ni tänkt hitta på?

Likes

Comments

Min instagram:@idiisens