Omg är sååå taggad för på fredag! Då ska jag på cup med bästa laget. Vi ska till Skövde och ska vara där fredag-söndag. Är däremot inte speciellt taggad på att sitta i bil i 2 timmar men va*an kul blir det iallafall. Och en kompis ska åka med i bilen så har ju iallafall någon och prata med hahaha. Dock ska vi spela våran första match fett sent på fredag, vi spelar halv tio på kvällen, och fråga inte hur man kommer orka det men jag tror att man är så taggad så att man orkar;). På lördagen har vi två matcher och sen på söndag är det slutspel. Jag hoppas ju såklart att vi vinner för att vi nu i början av den här säsongen slog ihop 2 lag och har nu då blivit ett mycket starkare lag. Vi vann inte speciellt många matcher den har säsongen men det är ganska förståerligt eftersom vi nyss blev ett nytt lag. Men dom sista matcherna vi spelade hade vi blivit ett väldigt starkt lag tycker jag, och säkert alla dom andra oxå. Men som sagt asså är fett taggad för cup för älskar just att man är tillsammans, skrattar och hittar på saker emellan matcherna och nog en av dom bästa sakerna är nog att man sover över. Det är så mysigt att gå och lägga sig tillsammans och vakna upp tillsammans, äta frukost och tagga upp inför match.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hej och Omg vart ska man börja!? 2k17 är över. Nu är det 2k18 och nya möjligheter. Det här året har varit en väldig bergodalbana för mig. Mycket jobbigt har hänt, har förlorat vänner pga falskhet osv men som tur var hade jag massa fina vänner som hjälpte mig genom det här och stöttade mig, dom pushade mig när jag mådde som sämst, när jag nästan var längst ner på botten kom dom som små hjältar och stöttade mig. Från 6-7 gick jag på en skola som heter Skälltorpskolan, asså den var bra och så men det blev så stökigt osv, så jag och några andra bytte till Fenestra S:t Jörgen i maj i slutet av sjuan. Alla kom in i samma plats och fick en bra start. Tiden gick och det var inte alls långt kvar tills vi fick sommarlov, tack och lov;). Den sommarn var nog den sämsta sommarn jag haft, ungefär i slutet på juli och början av augusti så gick min morfar bort i en sjukdom som kallas demens, det var väldigt jobbigt då min mamma hade tappat all kontakt med dom efter en resa vi gjorde tsm 2009 när vi var i Riga. Min mamma fick veta att morfar mådde dåligt och låg inne på ålderdomshem några veckor strax innan han dog. Vi hann hälsa på honom ungefär 5 ggr innan han somna in;(. På begravningen var det extra jobbigt för mig då morfar stod mig så nära, han och jag brukade alltid leka på somrarna när vi var på landet, så för mig var det extra jobbigt och jag mådde väldigt dåligt i flera veckor. Sen kom skolan och jag skulle börja 8:an. Det gick typ 1-2 månader när mina så kallade ”kompisar” som jag bytte skola med började bete sig som skit. Det var en fredag morgon, mitt larm ringde och jag skulle till skolan. Jag kände direkt och hade även kännt det dagen innan att jag inte mådde bra. Så jag stannade hemma på fredagen. Sen på måndagen det var då allt började. Jag kom till skolan, hängde av mig min jacka osv, sen skulle jag krama dom andra, som vi alltid gjorde. Men istället varken tittade dom på mig, pratade med mig eller väntade på mig. Det var som jag inte fanns? Jag tänkte ju direkt att det var nåt som var fel, men jag visste ju inte vad? Det gick nån vecka och det fortsatte på samma sätt, inte ens ett ”hej” fick jag, ingenting. Det ända jag fick var blickar, skratt och viskningar bakom min rygg. Då slutade det med att jag gick hem mycket och grät, det ända jag ibland dög till var om dom bad mig hämta något eller göra något inte dom orkade. För att sedan kunna springa iväg. Under den perioden tillbringade jag den mesta tiden på toa, för jag kunde ju inte vara i korridoren utan att bli nerskrattad eller att dom prata om något och tittade på mig. Jag hade ingen och prata med för jag vågade inte säga/lita på nån. Inte ens mina föräldrar vågade jag säga till. Men det var en dag då jag fick nog, jag sprang hem gråtandes samtidigt som jag smsade min mamma. Jag berättade ALLT som dom hade höllt på med, och hon kunde ju inte fatta att det var sant hon ringde direkt till skolan och till rektorn, hon försökte fixa allt så att jag skulle kunna byta klass så snabbt som möjligt. Det var så skönt att kunna berätta allt som man höllt inom sig så länge, som har tryckt ner en så mycket. Hon sa att jag skulle stanna hemma tills allt hade löst sig. Jag berättade för några andra av mina kompisar, dom flesta av dom var dom som gick i mitt lag. När dom fick veta allt som hänt kunde dom inte fatta att det var sant. Dom ville göra allt så att jag skulle må bra, dom ville till och med gå rakt fram till dom och gå rakt på sak och fråga ”Va*an håller ni på med?!” ”Hur f*n kan ni behandla någon på det sättet?!” Men dom gjorde inte det pga av att dom inte ville göra något utan att kolla med mig först, så att det inte skulle bli värre. Men det är sånna vänner man ska ha, inte sånna jag hade förut eller Aa om man ens kan kalla sånna idioter för ”vänner”. Man ska ha sånna som ställer upp för varandra oavsett vad.

Efter det att min mamma mejlat och ringt skolan angående det som hände så var jag hemma i över en vecka från skolan pga av att dom skulle hjälpa mig att byta klass. Efter en vecka hade jag bytt till 8A ( gick i 8C förut ) hade en kompis där som oxå hade bytt från skälltorp som jag var bästis med innan jag började vara med idioterna. Hon hjälpte mig i början då jag var väldigt rädd för att gå tillbaka till skolan efter allt som hänt då jag inte ville stöta på idioterna. Men då, varje lektion vi hade så stod dom alltid utanför klassrummet och stirrade på mig, vilket jag tyckte var väldigt obehagligt.

Men ju mer tiden gick desto mer bara sket jag i dom, och behandlade dom istället på nästan samma sätt som dom gjorde mot mig. Jag bara låtsades som dom inte fanns helt enkelt, trots att dom hela tiden stirrade och alltid stod där jag var så bara sket jag i det. Jag skaffade nya och helt fantastiska vänner som jag bara helt har ignorerat pga att jag var med dom idiotera. Jag har blivit såå mycket starkare pga allt som hänt, egentligen borde jag tacka idiotera för vad dom gjorde för att det har stärkt mig så mycket att jag fullständigt skiter i allt som har med dom och göra.

Sen i november hade vi innebandy dm med skolan, det var nog en av den roligaste dagen jag haft på väldigt länge. Det var jag och 4 från min klass, sen var det 4 från B klassen och 6 stycken från C klassen. Sen var det även med 6 från 9:an. Vi hade världens grymmaste dag trots att vi inte gick vidare, men vi slapp en dag i skola iaf;)). Tiden gick och strax en månad efter hade vi julavslutning vilket var det skönaste som hänt just då.

Den 23:dje åkte jag med min pappa ner till Skåne och firade jul, jag fick typ allt jag önskade mig ( Hahaha glad;)) ). Sen på tisdagen åkte vi hem och strax efter det var det då nyår. Som sagt ett väldigt händelserikt år med mycket motgångar men även bra saker. Men nu siktar jag på ett bättre år 2018. Ni får ha det så bra, puss♡

Likes

Comments