Header

Livet händer och jag står still. Hur ska jag kunna göra beslut som avgör min framtid när jag bara är tom och inte vill något alls. Hur kan jag låta min vardag gå ut på att ligga i sängen? Varför gör jag inget? Varför går jag inte klart skolan? Varför måste jag gråta? Varför kan jag inte bara vara glad och kämpa på? Varför döljer jag mina känslor på automatik för min familj och vänner? För att jag orkar bara inte. Jag vet fan inte svaren och har ingen aning hur jag ska få reda på dom heller.

Det är inte ångesten som är det värsta. Det värsta är att inse att man inte vill något alls. Det värsta är att vara en tickande bomb som när som helst kan explodera. Det värsta är inte att explodera, då känslorna kommer på plats och när man bryter ihop. Där vill jag vara, det vill jag känna. Att inte veta när bomben ska explodera är det värsta, du har tappat bort klockan som visar tiden. Det kan vara timmar, eller bara sekunder ifrån. Och allt du vill är att få ut dina känslor. Allt du vill är att dö. Inte bildligt, men bomben exploderar och när du väl har dött så är du fri. Du känner dig flera kilo lättare, du kan skratta, du kan andas. Du kan sova.

Godnatt.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Att komma ut på en promenad i skogen med min syster är som terapi. Älskar det!

Idag gick vi runt en sjö i närheten av där vi bor, mötte inte en människa på vägen vilket var skönt.

Likes

Comments

Denna har nu hållt hela 5 tvättar för mig och kommer säkert hålla lika många tvättar till.

Men jag trivs inte så bra i att ha så "lite" blått hår, typ dip dye. Hade hellre haft typ hela håret tror jag, men tror inte jag kommer färga igen ändå.

Likes

Comments

Eftersom jag valt att vara helt öppen med mitt mående här i bloggen så kan jag tala om att de senaste dagarna har varit ett helvete. Jag har bara legat i sängen, inte duschat på flera dagar, äter typ en måltid per dag och vill bara isolera mig. Känner mig tom för det mesta men ibland kan jag få extremt konstiga tankar. Som att göra slut med pojkvännen, inte flytta med honom hem till hans familj. Men jag vill inte dö, orkar bara inte leva. Och att sitta och skriva ner sina tankar så vem som helst kan läsa dom känns konstigt, men en befrielse. Har alltid skämts över mitt mående, velat dölja och låtsas som att allt är bra. Samtidigt har jag alltid varit öppen om att jag ibland mår dåligt och har inget emot att prata om det.

Alltså jag vill leva men jag har ingen lust eller vilja, känner mig vissa dagar likgiltig till allt och är väldigt osäker på vad jag ens vill just nu. Och så hade det varit skönt med någon slags diagnos eller liknande, på vad det är som händer med mig nu. För jag tror att jag har utmattningssyndrom, men vet inte. För utan någon diagnos så är det så svårt att acceptera min situation. Jag känner att jag är i en depression men varken min läkare eller arbetsterapeut har sagt något om det.

Ta hand om er!



Likes

Comments

Jag är förälskad i mina läppar!! Nu har svullnaden lagt sig helt, har fortfarande lite blåmärken kvar men syns knappt.

Frågan är ju om jag ska göra dom större? Nej! Inte som jag känner nu, jag är nöjd med storleken och gillar att det är mina läppar men bättre. Dessutom så måste jag spara så mycket pengar som möjligt inför Spanien

Likes

Comments

Ikväll har jag storstädat hela övervåningen, så skönt! Det är en sån sak som jag verkligen mår bra av att göra. Bästa känslan är ju när man är helt klar!

Nu kom precis älskling hem så nu ska vi kolla PH!

Likes

Comments

Jag skrev ju igår att jag skulle till salongen och fylla på läpparna men det blev idag istället. Jag blev såå nöjd! Dock är jag fortfarande svullen och därav är det inte helt jämnt.

Jag fyllde 1 ml Dermavisc!

Likes

Comments