Här kommer mitt första inlägg. Ett första inlägg i en blogg som jag hoppas kommer bli ett minne för mig, och mina barn senare i livet. Jag är väldigt rädd om livet, förstår ni. Och dessutom väldigt rädd för att dö. Därför tycker jag det är viktigt att skriva. Att ventilera. Att minnas. Men främst - bevara minnen. Man vet aldrig vad som händer imorgon, och även om det kan vara svårt att leva varje dag som om den vore den sista, så kan man i alla fall försöka att skapa något som finns kvar, när man själv inte längre gör det.

Med den här bloggen vill jag också bjuda in er, läsare. Bjuda in er till mitt innersta rum, till min vardag och till det liv jag lever tillsammans med man och två döttrar - och så hunden såklart. Här vill jag berätta om stort som smått, om allt som intresserar mig och som också gör ont eller glädjer mig. Här är ett kriterie att det ska vara högt i tak, för det är sådan jag är och så jag vill ha det.

Här är det också okej att falla fritt.

Kort och gott - känn er som hemma. Kom hit och dela livet med mig!


Likes

Comments