Hej!
Jag har jobbat som sagt och veckorna bara springer iväg! Tänk att det snart är jul, och vinter. Mörkret har redan smygit sig på så nu kan man tända massa ljus och njuta utav det innan läggdags. Så mysigt!
Stefan har fått jobb, så nu är det också första gången som vi BÅDA har stadiga inkomster sen vi träffades, hallelujah för det, haha.
Framtidsplanerna verkar äntligen ha löst sig, så det kommande året kommer bli väldigt spännande ;)

Bebisfronten då? Går trögt. Vi fick ju två missfall efter My och båda var i samma vecka (7+3), men vi jobbar på det! Men man kan ju inte hjälpa att man känner sig (redan) misslyckad. Känner mig så hemsk att jag tänker så redan, då de finns såå många som inte ens får chansen till ett barn. Jag bör nog bara hålla käft om det egentligen men det är så jag känner mig.

En annan sak som har gnagt mig i hela mitt vuxna liv.. jag har ju trott att vissa saker verkligen har varit skitbra och att en vuxen person alltid haft rätt om allt och aldrig gör fel.. men nu med mina vuxna ögon och med min vuxna hjärna (om man kan kalla sig vuxen) så har jag förstått att så inte är fallet. Tänker inte gå in på detaljer här men ni som förstår ni förstår. Och pga det så har jag förlorar flera år utav min barndom, min kompiskrets, min syn på människor men det värsta utav allt så har jag förlorat flera år utav tid och närhet med min egna pappa.
Men nu! Äntligen så träffas vi, pratar, pratat ut och bara trivs i varandras umgänge. Så fantastiskt! Jag skäms för att jag har sårat honom då jag inte visste bättre och jag ångrar så fruktansvärt att han inte fick vara med My under hennes 2 första år. Jag är så glad att det äntligen blev ändring på det och att dom (vi) kan ta igen det vi förlorat.
Jag har nog aldrig mått så här bra!
Kanske verkar komplicerat, men som sagt ni som förstår, ni förstår verkligen hur mycket det här betyder för mig. Och jag vill verkligen be om ursäkt till alla i mina yngre dagar för allt och hur fel jag hade och hur rätt ni hade om allt som rör detta som fick mig att inse.

Pjhu... så skönt att äntligen få skriva ut det lite kort. Någon dag lär väl säkert hela historien komma fram.. men tills dess, sköt om er och var rädda om varandra! ❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hej!
Nu har vi bott i paradiset Jorm i 4 månader redan!
Om man trivs? Som fisken i vattnet, älgen i skogen, ripan på fjället! Så fantastiskt härligt att få uppleva denna möjlighet igen och denna livskvalité.
På dessa 4 månader har batterierna laddats, själen läkt och "jaget" har återfunnits.
Det har fjällvandrats lite smått, fiskat, plockat det norrländska guldet (kantareller och mylta) och bara funnits.
Jag tackade nej till de jobb som erbjöds just i starten när vi landade i paradiset. Jag kände att jag bara ville finnas till en stund och hitta mig själv igen efter all stress i Hammarstrand. Nu när jag gjort de, så sökte jag jobb (här i paradiset) i början på veckan och fick reda på igår att jag fick det! Så grattis till mig själv, nu börjar ännu ett nytt spännande kapitel.
Och här är vi nu!

Blir nog dåligt med uppdatering framöver då jag har noll mottagning i huset, men de löser sig ;)

Likes

Comments