Gårdagens pannkaksmiddag, både laktos- och glutenfria, med blåbär och banan som tillbehör🙌🏻😍

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Både igår och idag har jag arbetat hemifrån. Det är både lyxigt och skönt att ha den möjligheten. Den här gången var det inte för att jag behövde lugn och ro utan för att min kropp totalstrejkat. Strejken började redan i helgen, huvudvärk och nackont, en sån där jobbig huvudvärk som gör så man måste typ gå och lägga sig och sova för att man faktiskt inte orkar göra någonting annat. Så i söndags däckade jag kl 16.00 och sov i två timmar, åt middag och sedan somnade jag vid 22 och sov fram till 8 nästa dag. Idag börjar jag äntligen få tillbaka energin, yey! Men det jag tänkte berätta var att jag i måndags, mitt i allt jobbande, hade på Nyhetsmorgon i bakgrunden, därefter började Malou efter tio och det ena ämnet som skulle diskuteras var IBS. Jag blir så glad att det pratas och informeras mer om detta ämne, det är ju trots allt 10-12% av vår befolkning som har IBS. Vissa mer känsliga än andra såklart, men ändå, det är många individer! Det som sades var inget nytt för mig, men under programmet fick jag bekräftat hur långt i min process jag kommit, med både mat och träning. Ja, jag kände mig faktiskt både stolt och nöjd över mig själv som orkat kämpa. Att jag nu kommit till det stadie där jag ser vad allt kämpande gett för resultat, en bättre livskvalitet och kontroll, att det är värt att fortsätta med denna livsstil. Som sagt inte så mycket nytt för min del, men jag tycker det är så otroligt bra och viktigt att detta ämne lyfts fram mer och mer. Gillas jättemycket!

Likes

Comments

Jag klarade den spanska tapasen galant. Efter ett par dagar går dock min mage bananas, magknip med akuta toabesök hela förmiddagen. Just i den stunden förstod jag inte alls vad som var felet. Tapasen hade ju gått bra och däremellan hade jag fått i mig ibsvänliga råvaror, trodde jag. För nyfikenhetens skull studerade jag kakpaketet som vi köpt hem och mumsat på dagen innan...den innehöll visst sojamjöl och skummjölkspulver, vilket är rödmarkerade enligt FODMAP. Inte konstigt att jag mådde så dåligt!

Jag brukar vanligtvis vara noga med att läsa innehållsförteckningen på en ny produkt, men eftersom det var ett märke jag ätit av förut som då var okej så struntade jag i det denna gång. Attans! Däremot var det skönt att veta vad som faktiskt orsakade kaoset denna gång och samtidigt fick jag en påminnelse om hur viktigt det är att alltid läsa innehållsförteckningen.



Likes

Comments

Det här med att leva med ibs är inte helt enkelt. Ena dagen kan vara tipptopp och nästa dag rent sagt åt helvete. Det är som en berg-och-dal-bana. Jag har varit nere i en dal under ett par veckor, det känns jobbigt. Jag fick nog i helgen och beslöt mig för att endast lyssna på vad kroppen vill. Det blev mycket vila, träning och fokus på bra mat. Dessutom var min sambo iväg på konferens så det blev per automatik full fokus på mig, inte för att han är speciellt krävande men jag fick egentid helt enkelt. Har även börjat äta inolaxol, ett slags bulkmedel som kan hjälpa en del med ibs. Jag åt det i början av min utredning, vad det var som fick mig att sluta minns jag inte riktigt men tror jag var trött på att stoppa i mig tabletter och pulver. Jag ville vara helt clean så att säga. Jag har hur som helst börjar äta inolaxol igen och det känns faktiskt lite stabilare igen. Var dock ute igår och åt middag med min bästa vän, firade min födelsedag i efterskott, så får se hur jag mår idag efter min spanska tapas... 


Likes

Comments

Jag och min andra hälft åkte upp till Värmland i fredags. Hälsar på hos svärföräldrarna som tar hand om oss väl, mat i mängder och allmänt mys. En av dem är både laktos och glutenintolerant vilket gör det hela lite lättare med min fodmap-kost.
Imorse fick vi den här goda frukosten serverad. Havregurt toppat med kokoskuber, pumpafrön, solrosfrön, chiafrön och mandel. Och kaffe, såklart! 😍

Likes

Comments

Tänkte dela med mig lite av min IBS-historia. Hade detta varit för några års sedan hade jag nog skämts ihjäl, men nu är det som om jag har accepterat min defekt, lärt mig mer om området och mår betydligt mycket bättre nu än vad jag gjorde då. Självklart, finns det fortfarande dagar då jag har en orolig mage som till följd påverkar mitt sociala liv. Absolut, men jag upplever att det inte är på samma nivå som tidigare, då kunde magen vara kass i flera dagar i rad, vecka efter vecka. Idag kanske det handlar om 5 dagar på en månad och det känns mer acceptabelt och hanterbart. Dessutom har jag lärt mig så otroligt mycket om vad som påverkar min mage och inte. Sköter jag inte det, ja då vet jag vad som komma skall. Det blir så mycket enklare att acceptera min IBS när jag kan sätta fingret på vad det faktiskt är som orsakar besvären.

Hur börjar då min historia? När upptäckte jag att allt inte riktigt stod rätt till?
Jag var 20 år när jag märkte att min tarmflora hade förändrats och inte var som vanligt. Innan dess har jag väl alltid haft lite småproblem med magen, men inget som tagit över min vardag. Under min bebistid spydde jag ganska ofta, det kunde uppstå i samband med måltiden men också uppstå flera timmar efter en måltid. På dagis minns jag att jag till och från fick något starkt upp i halsen, dvs halsbränna. Mina tarmar har alltid jobbat snabbt, men toabesöken har aldrig varit ett problem för mig, nästan tvärtom, det gick alltid snabbt och jag kände mig alltid "tömd". Här hemma blev jag till och med, på skämt, kallad för fiskmåsen.

Hur som helst, jag var 20 år, bott hemifrån i ett år då jag börjat studera på annan ort. Mina matvanor var väl inte dem bästa, jag hade koll på vad som var nyttigt och onyttigt men eftersom jag aldrig pendlat i vikt förstod jag inte vitsen med hälsosam mat. Jag är uppvuxen med regelbunden träning vilket också har lett till att jag alltid kunnat äta vad jag vill utan att gå upp i vikt och speciellt i tonåren då man växer som mest.

Jag led av acne under min tonårstid och även vid 20-års ålder hade jag problem med detta. Jag fick tillsist antibiotika utskriven som skulle motverka acnen, vilket fungerade periodvis. Jag åt antibiotika i två olika omgångar, ett halvår i taget, 19 år gammal. Antibiotika är ju en fantastisk upptäckt som slår ut sjukdomsrelaterade bakterier, men tyvärr kan den även skapa obalans i tarmfloran. Idag är jag helt säker att det stora intaget av antibiotika la grunden till min IBS. Självklart har stressen, kosten och alkoholintaget under min studietid också haft en inverkan på detta. Men jag skulle nog ändå vilja hävda att antibiotikan la grunden till det hela och att min dåvarande livsstil inte gjorde det hela bättre, snarare tvärtom.

Så vad hade jag för symptom?
Jag hade diarré dagligen i flera veckor till och från i ett par år. Speciellt vid stressiga perioder under min studietid. Min mage bullra och lät så fort jag hade ätit någonting, toabesöken var många, upptill 7 st per dag. Det var verkligen ingen dans på rosor. Det gick så långt att jag i slutet av min studietid hoppade över föreläsningar samt undvek tysta miljöer eftersom jag var rädd att min mage skulle börja bullra, vilket jag tyckte var extremt pinsamt.. Jag talade heller inte om för någon om mina besvär utan jag körde på som vanligt. Tillslut tog jag examen, 22 år, och därefter började jag arbeta direkt. Arbetsplatsen hade en ganska hög ljudnivå, tillräckligt hög så att det överröstade mina magbesvär. Det var även under den här tiden som jag upptäckte att jag mådde som bäst av att inte äta eftersom mina besvär oftast kom i samband med måltider. Detta ledde till att jag gick ner i vikt, inte jättemycket men ändå tillräckligt för att min dåvarande pojkvän skulle reagera.

Efter något år började jag på en ny arbetsplats, arbetsmiljön där var mycket tystare än vad jag var van vid och mina besvär blev ett större problem för mig, mer påtagliga så att säga. Att gå på toa 5-6 gånger på en dag samt ha högt bullrande magljud kändes inte optimalt på ett tyst kontor. Jag skämdes helt enkelt och kände mig också väldigt ensam om mina besvär. Jag börja googla och läsa runt om olika magbesvär och i samband med detta började jag äta enligt FODMAP eftersom jag tyckte att alla symptom på IBS passade in på mig. Jag upptäckte att jag åt många olämpliga råvaror som är "röda" enligt FODMAP, dvs att man ska undvika dessa. I mitt fall var det citronpeppar, lök, grillkrydda, avokado, rödbetor, knäckebröd, svamp osv. Jag la om kosten totalt och följde FODMAP till punkt och pricka och mådde mycket bättre, men inte tillräckligt bra. Jag upplevde fortfarande besvär direkt efter måltider, främst obehag eller smärta och hade fortfarande ett flertal kämpiga toalettbesök per dag.

Efter 4 månader med FODMAP-kosten sökte mig till vården för vidare utredning och har fått testat på ett flertal tabletter mot olika magbesvär, men som tyvärr inte har hjälpt på mig. Vilket jag nu i efterhand kan ifrågasätta då jag anser att man i första hand borde ha gjort riktiga undersökningar, dvs göra en gastroskopi och koloskopi för att utesluta farliga sjukdomar, istället för att ge ut en rad olika tabletter. Hur som helst, utredningen har pågått i ett år och jag har fått genomgå en gastro- och koloskopi och fått bekräftat att allt ser normalt ut.

Idag har jag diagnosen IBS. Det känns såklart jättebra att veta jag inte har någon tarmsjukdom eller annan sjukdom. Däremot känns det ibland lite frustrerande att ha diagnosen IBS just för att forskningen inte är fulländad, man vet inte om sjukdomen är kronisk eller inte och ibland gör magen lite som den vill trots att man varit "snäll" mot den.

Jag kan i alla fall konstatera att min mage är mycket stabilare idag än för 1 år sedan då jag sökte mig till vården och det är med all säkerhet min koständring som bidragit till det. Jag går även på yoga, vilket sägs ge en lugnande effekt, vilket jag också märkt av. Helt perfekt är det såklart inte, jag kan fortfarande känna obehag, smärta och besvär efter en måltid men idag går det snabbare över. Jag vill våga tro att ju mer "rätt" och sunt jag äter desto friskare kommer min tarmflora att bli och på sikt kan min mage klara av föda som jag idag undviker.





Likes

Comments

Tanken med den här bloggen är att informera och inspirera om IBS, Irritable Bowel Syndrome, som det så fint heter egentligen. En sjukdom som jag anser att vi behöver upplysa mer om eftersom den berör så otroligt många individer där ute. Jag är en av dem.

Vad är då IBS för någonting? Jag skulle beskriva det som att man har en extremt känslig mage som påverkas av stress. På en mer detaljerad nivå handlar det om att man har en störd tarmmotorik, antingen jobbar tjocktarmen för fort eller för långsamt eller en kombination av dessa, vilket leder till problem med gaser, avföring och en känsla av obehag i magen. Tyvärr är det oklart om sjukdomen IBS är kronisk eller om man faktiskt kan tillfriskna på sikt. Jag vet i alla fall att med rätt kost och träning både fysiskt och psykiskt så kan man lindra de värsta besvären. Såklart, det säger ju sunt förnuft, men det är vägen dit som är den tuffa biten, som så mycket annat. Det handlar ju faktiskt om att ändra sin livsstil.

Jag äter enligt FODMAP som står för Fermentable, Oligo-, Di, Mono-saccharides And Polyols, och har gjort detta i snart 2 år. Kort sagt så handlar det om att utesluta kolhydrater som jäser i tarmen. Vilka är då dessa kolhydrater? Jo, det är fuktos, laktos, sockeralkoholer och oligosackarider. Det handlar alltså inte om att utesluta kolhydrater helt utan att välja lämpade kolhydrater för en känslig mage.

Återigen, är tanken med denna blogg att informera och inspirera om IBS, detta genom matbilder, recept, personliga erfarenheter och allmän fakta. Jag nöjer mig här så länge, så hörs vi snart igen!


/J



Likes

Comments