Jag är inte särskilt bra på att skriva, och jag vet egentligen inte varför jag ens försöker. För jag vet att det bara kommer bli en massa ord som inte hänger ihop. Jag försöker inte dra till mig uppmärksamhet eller be någon att tycka synd om mig. Allt jag försöker är att få någon till att förstå. Förstå den kamp jag fightas med varje dag, och att varje val jag gör handlar om att försöka överleva.

Det syns inte på mig, och om jag inte skrivit detta nu hade du förmodligen aldrig fått veta. För jag skäms, äcklas och hatar tanken på mig själv som "sjuk" därför har jag gjort valet att hålla det hemligt, hemligt fram tills nu.

Det hela började hösten 2013, jag hade precis börjat gymnasiet och trivdes varken i klassen eller i skolan. Tyckte lärarna var dåliga och jag förstod inget av vad som sades under lektionerna. Jag var aldrig ensam men ändå märkte ingen hur jag grät inne på toaletterna. Just då trodde jag det handlade om att jag inte trivdes i skolan och att mitt dåvarande förhållande höll på att gå åt helvete. Men smärtan i bröstet, tomheten och känslan av att aldrig vara tillräcklig försvann inte även om jag började trivas i skolan och förhållandet blev stabilt. Jag började tro att jag var dömd till att må dåligt, att det var så mitt liv skulle se ut. Skolkuratorn var inte till så stor hjälp men hon hjälpte mig till att inse att jag var mycket starkare än jag trodde och att jag skulle klara mig, även om det inte kändes som det då.

Många tror att det är mamma och pappas skilsmässa och att det faktum att jag och Otto till sist gjorde slut att jag blev såhär. Men helt ärligt påverkade inget av det mitt mående särskilt mycket, för jag var redan på botten när allt det hände.

Det var inte förrän i somras jag insåg att det är psykisk ohälsa jag lider av. Att de stunder jag knappt kunnat andas och hyperventilerat varit ångestattacker.. Jag har alltid varit en person som överanalyserat väldigt mycket och ångesten har under åren gjort det värre. Rädslan för att bli lämnad är så extrem att jag trycker iväg människor för att de senare inte ska kunna lämna mig. Jag står alltid ensam men har vägrat släppa in någon. För det enda scenario jag ser är hur personen kommer inse att jag är ett vrak för att senare lämna mig i sticket. Jag är så rädd för att bli avisad för det enda jag verkligen vill är att ha någon. Ångesten gör att jag ständigt oroar mig över saker jag inte kan göra något åt. Ångesten gör att jag inte kan kontrollera mina tankar. Ångesten gör att jag ibland mår dåligt. Men ibland mår så jävla bra också!

Råkade förra veckan berätta för en person att jag led av psykisk ohälsa och direkt efter började jag stänga inne mig igen. Rädd för att han nu ska tycka att jag är dum i huvudet. Ångesten gör att jag ständigt oroar mig över saker jag inte kan göra något åt. Ångesten gör att jag inte kan kontrollera mina tankar. Ångesten gör att jag ibland mår dåligt. Ångesten gör att jag ibland inte kan vara bland människor. Men ibland mår så jävla bra och jag vet att jag kommer klara detta. Jag vet att detta bara är ett hinder på vägen. För en dag kommer jag vara på toppen och starkare än någonsin👊

Psykisk ohälsa är en sjukdom, precis som diabetes eller cancer. Jag kanske inte dör av den, och den smittar inte. Så snälla lämna mig inte för den. För jag är inte min sjukdom, jag är fortfarande jag. Jag är samma person som jag var innan du började läsa detta.


Och snälla ni, om ni har frågor så ställ dem



Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Jag har fortfarande inte slutat tycka om dig och jag saknar dig fortfarande. Men jag är så arg på dig och mitt hat för dig går inte att beskriva. Du lät mig gå månader med tankarna om att det var du och jag när allt egentligen bara handlade om dig och att du bokstavligt inte ville sova själv. Du utnyttjade mig och jag var för kär för att inse det. Du skällde på mig när jag sa att jag tyckte om dig och du ignorerade mig i dagar om jag hade en annan åsikt än din. Du hade dina problem och jag mina men det var bara dig vi brydde oss om. Om jag behövde prata eller bara ens behövde en kram fick jag gå till någon annan för du hade inte tid eller "orkade inte". Jag var kär och valde att titta bort, du kunde ju vara helt underbar och fantastisk, fram tills en dag då du bestämde dig för att berätta att du tänkte lämna mig den dag vi sluta skolan. Du ville ha mig, men bara en månad till. Du krossa mig, förstörde mig och där satt jag, i Spanien med mina vänner och grät floder. För JAG ville ju ha dig?! Så jag lämnade dig och jag har nog aldrig känt mig så vilse som jag gjorde då.

Mitt hat för dig går inte att beskriva och jag ser inte hur jag någonsin kommer kunna lita på någon igen. Tack för att du förstörde mig och tack för att du sänkte mig och mitt självförtroende, men ännu mer tack för att du lärt mig att jag är värd så jävla mycket mer

Likes

Comments

Hej på er! 

Jag gör ett samarbete med jfr.se och nu får ni 15% rabatt på på allt på jfr.se med koden collab15. Koden är giltig t.o.m 15juli

Likes

Comments

​Syftet med mitt gymnasiearbete var att avsexualisera kvinnokroppen då den ständigt anses vara ett sexobjekt. Jag tröttnade på detta och valde därför att stå upp för kvinnors kroppar. 

Likes

Comments

Här är kläderna jag köpte på emporia förra veckan. Dock inte min mössa 

Likes

Comments

Likes

Comments

Hej på er!

Vaknade för några timmar sedan men orkade inte blogga. Erica och Emma var ju här igår så somnade rätt sent. MEN jag har sovit hela natten utan några drömmar eller nånting! Så nu hoppas jag att jag äntligen ska få sova! Idag händer det inte så mycket, jag ska måla en hylla, plugga samt ta bilder på vad jag köpte på Emporia i onsdags! Annars blir det bara till att ta det lugnt hela dagen

Hoppas ni har en superbra lördag så hörs vi sen! 

.

Likes

Comments

Likes

Comments

Godmorgon!

Inatt har jag sovit hela natten, dock lite oroligt men gud vad skönt att äntligen fått sova! Vaknade dock klockan sju vilket var mindre kul. Somnade nog vid halv två inatt efter att ha sett The notebook. Har sett den hur många gånger som helst men den är bara så bra! Börjar alltid gråta, älskar verkligen den! Ni som inte sett den MÅSTE verkligen se den!

Om en timme ska jag till tandläkaren vilket suger, hatar det så sjukt mycket. Så måste gå och duscha nu innan pappa kommer och hämtar mig. Ikväll kommer mina babes hit på fredagsmys! Kommer bli sjukt mysigt! Annars händer det inte så mycket i helgen, måste ta tag i pluggandet! haha, jag har skjutit upp det hela lovet men nu är det bara två dagar kvar så får ta tag i det imorgon!

Nu måste jag gå och duscha! Hoppas ni alla får en bra dag!


Likes

Comments