View tracker

Hej!

Jag antar att ni alla väntar på den utlovade resumén och att det är därför ni fortsätter klicka er in här. Jag har lyckats att sjuka ner mig det första jag gör, vilket är så typiskt när man bara vill träffa alla och komma igång med bl.a träningen igen... Jaja, det är väl egentligen inte så konstigt att kroppen protesterar efter en sådan behandling så länge, haha. Hur som helst så tänkte jag därför passa på att skriva ihop ett litet inlägg med tankar, och sedan ett annat med en liten sammanfattning av resan. Bra va? :)


Jag menar absolut inte att låta överlägsen eller anklagande - men det har känts som att resa tillbaka till det förflutna (vilket vi förvisso gjorde, men endast ett par timmar hehe). Det känns som att tiden har stått helt stilla här hemma sedan vi åkte. Ingenting har hänt. Mitt rum ser ut likadant, samtalsämnena på jobbet lyder likadant och alla ser ut precis likadant. En och annan har väl varit hos frisören. Om man frågar vad som har hänt sedan sist så får man höra en del historier om någon weekend här och där eller någon som har bytt jobb. Återigen, I don't blame this, jag hade inte gjort ett dugg mer än någon annan om jag hade varit hemma. Men det känns så himla konstigt. Det känns som att tiden har stått stilla här hemma, just för att allt har varit precis som vanligt. För oss har det hänt saker varenda dag. Nya upplevelser och intryck varenda dag. Här hemma rullar ju livet på precis som vanligt och det är det som känns så himla konstigt. Folk nere på fotbollsträningen, familjen och vännerna har redan sagt till oss att det känns som att vi inte ens varit iväg - just för att man kommer in i vardagen och rutinerna så fort igen. På ett sätt känner jag så också, för allt känns så välbekant, men så fort jag tänker tillbaka på allt vi faktiskt har varit med om så inser jag att, nej, det känns absolut inte som att vi varit hemma hela tiden. Det känns snarare som att vi har satt det riktiga livet på paus och sedan levt ett fantasiliv i tre månader.


Jag hade fotovisning för familjen igår. Min bror höll på att tuppa av när han såg vart vi sov stundtals. Vi är så lika min bror och jag vad gäller sådant - kalla oss fina i kanten haha men vi är inte mycket för att sova i tält eller i äckliga sängar. Jag kommer aldrig glömma hur jag kände allra första veckan, i Sydney... Jag skickade sms efter sms till min mamma om att "backpackerlivet är inget för mig", "jag tror vi kommer hem inom två månader" och "det här är så sjukt äckligt". Jag älskade Sydney, jag hade superkul och jag var förväntansfull på vad som komma skulle, men jag avskydde hostellivet. Jag sov dåligt och tyckte det var superäckligt. Om jag bara visste vad som väntade, hahaha. Bara faktumet att vi, när vi flög från Bali till Vietnam och hade en superlång mellanlandning i Singapore mitt i natten, påpekade att golvet faktiskt hade en väldigt skön heltäckninsmatta och la oss platta för att sova då det inte fanns några bänkar lediga. Eller att jag faktiskt har sovit i en stuga med 5 kackerlackor(!) i, att jag har spenderat två nätter i tält utan varken kudde eller täcke, att jag har klarat av att sova i både buss och flyg och bara en sådan grej - att jag faktiskt har klarat av att dela sovrum med nio främlingar. Ni som känner mig väl borde vara extremt stolta över mig med tanke på mina normala sovvanor haha. Ja, man vänjer sig. Detsamma gäller det gemensamma köket och de gemensamma toaletterna. Det var så jobbigt i början. Jag trodde verkligen aldrig att jag skulle klara det. Men vet ni vad? Uppe i Cairns, efter c.a en och en halv månad, då var det faktiskt riktigt kul.

Hemma är jag ett kontrollfreak utan dess like. Det är troligtvis därför jag inte tycker om att sova över med folk - jag har inte full kontroll när jag vet att det ligger massa personer runt omkring mig när jag sover, även om de är mina bästa vänner haha. Jag har också väldigt lätt för att stressa upp mig när jag är hemma. Jag tänker på vad jag ska göra dagen efter, skriver upp det på lappar och vill inte låta någon tid gå till spillo. Jag måste ha full koll på allt och alla hela tiden. Dessa känslor släppte jag totalt under resan och jag kände mig som en helt annan människa. Det var också en av anledningarna till att jag tyckte det var extra jobbigt första veckan - jag var fortfarande kvar i mitt kontroll- och planeringsbehov. Moa tyckte jag var såå jobbig när jag började varje morgon med "Jaha, vad är planerna för dagen?" och slutade varje kväll med "Hur lägger vi upp morgondagen och resten av veckan?". Efter ett tag insåg jag att man faktiskt inte kan bete sig så när man är ute och backpackar. Till och med jag fick gå efter uttrycket att spontant är bäst, och ni anar inte hur skönt det var. Att släppa allt. Jag tror det är en av anledningarna till att jag faktiskt älskade att vara iväg. Jag kunde slappna av och släppa alla mina jobbiga tankar. Det var nästan lite läskigt att så fort jag kom hem igen började jag skriva listor. Jag skulle hinna med så mycket som möjligt och sov ingenting för jag var så stressad över allting. Jag tror det är en av anledningarna till att jag faktiskt tycker det har varit ganska jobbigt att komma hem igen. Givetvis är jag samma person när jag är iväg som när jag är hemma, men en del av min personlighet ändras faktiskt, eller lägger sig och vilar ett tag. Och det var faktiskt så himla skönt.

Något mer jag tänker på såhär efter resan är hur tråkigt det är att vara inskränkt, att träffa samma människor hela tiden och att vara ensam så mycket. Jag menar absolut inte att det är tråkigt att träffa mina vänner, de hade jag ju gärna varit med 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan! Jag menar dessa spontanmötena med nya människor, på stan, på bussen, eller som oftast i Australien, på hostels. Därför inser jag att Gislaved kanske inte är stället jag ska bo på - kanske senare i livet igen, men inte nu i ungdomen. Här träffar man samma personer överallt, om man ens träffar någon person över huvudtaget haha. Det är så kul och intressant att träffa människor från hela världen och höra lite om deras åsikter och tankar om livet och allt vad det innebär.

När jag gick i skolan tänkte jag hela tiden att jag skulle börja plugga direkt efter studenten. Jag har alltid varit väldigt studiemotiverad och velat bli jurist och pluggat som en dåre. När Moa började prata om att resa var jag väldigt tveksam till en början, för vadå, jag tänkte ju börja plugga... Moa förklarade för mig att ett år hit eller dit inte gör någon som helst skillnad i det stora loppet och det har hon så himla rätt i. Mina tankar var då att nästa år (läs till hösten), då ska jag börja plugga. Nu har jag börjat tveka på det också. Jag inser att det finns så mycket mer i livet som jag vill hinna med innan jag bestämmer mig för vad jag vill göra för resten av mitt liv. Jag har verkligen fått blodad tand för att resa och har redan börjat googla på vart jag vill åka i vinter...

Något annat jag var väldigt orolig över innan jag åkte var relationen mellan mig och Moa. Jag tror att risken är väldigt stor att man tröttnar på varandra, att man stör sig på varandra och att man ser sidor som man aldrig sett av varandra, sidor som man inte tycker om. Jag var rädd att vi skulle vara så trötta på varandra efter resan att vi inte skulle vilja umgås veckor efter att vi kom hem. Till min stora lättnad blev det precis tvärtom. Vi har träffats i stort sett varje dag den här första veckan och de få dagar vi inte har setts har vi ringt varandra på lunchen haha. Vi var väldigt tighta redan innan vi åkte men det vi har nu är faktiskt något alldeles speciellt. Hon är som en syster, på riktigt. Man kan tro att det är skönt att vara utan varandra efter så lång tid tillsammans, men det är snarare tvärtom. Det känns konstigt att inte vakna bredvid henne och att inte dela allt tillsammans med henne. Jag är så otroligt tacksam att jag fick dela allt det här med henne, inte minst nu i efterhand. Jag hade tyckt det var så himla jobbigt att komma hem och inte ha någon att prata med om allt vi varit med om. Många reser själva vilket jag tycker är väldigt coolt, men jag hade tyckt det var jobbigt att inte kunna dela minnena med någon. Då hade det nog känts ännu mer som att tiden hade stått på paus här hemma medan man själv hade levt sitt egna liv...

Det här var lite av mina tankar såhär i efterhand och det var otroligt skönt att få skriva av sig lite. Som ni märker känner jag mig lite vilsen just nu, vilket säkert är ganska vanligt efter en sådan här långresa. Men jag tror att denna resan har gjort mig så gott och jag har insett så mycket om livet och mig själv.

/ Alicia.

,

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Sverige. Gislaved. Hej!

Det känns faktiskt himla konstigt att vara hemma igen. Overkligt nästan. Vi blev allt lite sentimentala igår när vi satt på flyget. Är allt över nu? Ska vardagen köra igång igen? Ska vi sova utan varandra inatt?! Moa frågade till och med vad vi skulle hitta på imorgon (läs idag) men jag gjorde klart för henne att jag faktiskt inte ville vara med henne idag hahaha. Vi konstaterade också att vi har haft den absolut bästa tänkbara resan. Så lyckliga och tacksamma för allt! Ett gemensamt inlägg om det kommer så småningom :-)

När vi landade på Landvetter igår var det första vi såg två gråtfärdiga mammor. Det var underbart att få krama om dem! Precis när vi släppte dem så blev vi dock attackerade av ett par nya armar. Vad fasen, tänkte vi. Då stod Emmie, Ida och Lina där. Ryser nu när jag bara tänker på det. Vilka UNDERBARA vänner. Vi blev sååå glada, och som vi har saknat dem!

Väl hemma i huset kom även världens bästa Fanny förbi. Henne har jag inte träffat sedan januari, så det var ett bra tag sedan. Tror aldrig vi har varit utan varandra så länge, och vi har känt varandra sedan förskolan haha. Pappa hade grillat och gjort klyftpotatis och sedan satt vi uppe hela kvällen och pratade. Vad jag har saknat min familj ❤️

Att sova i sin egen säng inatt var underbart. Den har aldrig varit så skön förut. Och mina kuddar. No words. Nu har jag precis ätit en svensk frukost som jag längtat så mycket efter! Jag, som har gluten, har inte ätit något annat än omelett de senaste 6 veckorna, i Asien. Har tjatat om min efterlängtade frukost så länge hahah, sååå gott.

Nu ligger jag faktiskt ute och solar, som att jag inte fått nog av den stora gula jäveln... Man får ju passa på när Sverige bjuder på ett sådant här väder! Snart ska jag äta lunch hos farmor och farfar, packa upp min väska och beställa massa bilder! Ikväll är det catch up med en bunt tjejer 😍 fullt upp i ett par dagar, verkligen inte mig emot, så man slipper få ångest...

Världens bästa Sverige, vad jag har saknat dig!
/ A

Likes

Comments

View tracker

Vilken sista kväll vi fick... Wow! Vi bad taxichauffören köra oss till en restaurang med bra utsikt, så han körde oss till en av de högsta byggnaderna i Bangkok. Väl där så åkte vi upp till våning 81 med hissen innan vi fick åtnjuta en alldeles magisk buffé. Där fanns allt ifrån sushi, ostron och hummersoppa till mongoliskt, spaghetti bolognese och potatismos med massa olika röror. Ett berg av efterrätter på det också! Det var helt gudomligt gott och vi hade verkligen den bästa tänkbara utsikten. Där satt vi i flera timmar och pratade igenom hela resan...

Likes

Comments

Nu har vi vinkat hejdå till Phuket och hamnat på vår sista destination - Bangkok. Vi har bara hunnit se en bråkdel av staden men vi ångrar redan att vi inte bokade fler nätter här. Vi har ju nämligen bara en natt, för imorgon bitti går planet tillbaka till Sverige(!). Bangkok är verkligen en storstad som man tänker sig - modern, bra shopping och mycket höghus. Det var mer än vi förväntade oss då de enda storstäderna vi sett i Asien är Vietnams Saigon och Hanoi - och det var inget som föll oss i smaken. Massa marknadsstånd, tutande och kaos överallt. Det har väl sin charm, men vi föredrar Bangkok alla dagar i veckan! (lol erfarna tjejerna har varit här i hela 10 timmar!!!!)

Vad vi har gjort idag är att spendera alla de pengar som finns kvar på kontot...nästan i alla fall. Vilket köpcentrum! Det var underbart att få gå in i lite riktiga affärer och köpa långärmade kläder, smink, jackor och annat som vi inte har kunnat släpa på i 3 månader... Vi är båda så sjukt trötta på våra kläder så att vi egentligen bara vill kasta allting. Bara det faktum att vi har fått gå runt och shoppa i flipflop idag säger en del. Något av det vi längtar mest till nu är därför våra garderober där hemma. Jag hoppas att värmen väntar liiiite hemma så att man åtminstone får ha jeans på sig ett tag haha. Moa minns inte ens hur hennes nya, som hon köpte innan resan, ser ut...

Ikväll, vår allra sista kväll (det är så sjukt, sjukt och sjukt) ska vi klä upp oss och gå ut och äta på en fin restaurang. Låter bra, va?

VI SES IMORGON! / A

  • Asien
  • 1329 readers

Likes

Comments

Nu har vi ÄNTLIGEN något att berätta för er! Har faktiskt haft två händelserika dagar trots att våra kroppar helst hade tackat nej till alla aktiviteter förutom att blunda i sängen. Men kroppen får säga vad den vill till våra rastlösa hjärnor!

Igår tog det 10 minuter från det att vi hade stigit ut från resturangen så befann vi oss helt plötsligt i phukets thaiboxningsarena! Vi undrade faktiskt vad vi hade gett oss in på när det kom upp två 10-åriga pojkar som skulle slåss mot varandra samtidigt som deras föräldrar stod och gormade om poäng och hur de skulle utföra matchen! Men åldrarna blev högre desto längre in på turneringen som vi tittade, vi fick till och med bevittna en knock-out! I vanliga fall hade man ju blivit rasande, men nu var det förvånansvärt roligt att se haha! Nöjda och glada gick vi till sängs för att förbereda oss för vad som komma skulle....

Bungy jump... De flesta vet väl vid detta laget att min kära vän köpte bungy jump till mig i födelsedagspresent TROTS att hon vet att jag är livrädd för höjder.. Sadist! Så idag va det dags att binda fast fötterna och hoppa. Jag vet inte hur jag gjorde det eller varför jag faktiskt inte bara vände om och åkte ner? För jag är fullständigt allvarlig när jag säger att jag aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Var till och med så nervös att när de bad mig ta av mig skorna så tog jag av mig skorna och fortsatte sedan med byxorna av någon anledning jag inte kan förklara haha! Benen skakade, mina händer vägrade släppa räckena man höll fast sig vid, och jag skrek ett antal gånger till lizzi som väntade nere på marken att "nepp jag skiter i detta". Men jag gjorde det! Med ett "hjärtaskärande skrik" som Alicia beskriver det, men jag gjorde det iallafall!

Alicia tyckte det var fruktansvärt läskigt också men roligt när man väl hade hoppat. "Jag vill hoppa högre så man hinner njuta lite". Betalar Mammsen en resa till mig till nya Zeeland så kan jag göra det, annars är det ganska så uteslutet... Om ni vill se liveversionen av hoppen så finns de på våra instagram.

Nu ska vi njuta av allra sista dagen här Phuket... Vemodigt. Ha det gött, haj!

/M

Likes

Comments

Hej och förlåt för den dåliga uppdateringen. Sanningen är att vi har absolut inget att uppdatera om, då det enda vi gör är att sola, bada, äta och sova. Folk har frågat oss om har varit ute på Phi Phi-öarna, om vi har dykt eller snorklat, om vi har gått på något av alla event eller om vi har hoppat vårt efterlängtade bungyjump. Svaret är kort och gott: eh, näää. Vi har inte rört oss ur solstolarna. Faktum är att vi båda två har blivit lite sjuka här under slutspurten. Vi är trötta 24/7 - även om vi går och lägger oss vid 22 så vaknar vi inte förrän 11 ändå. Vi orkar ingenting. Vi pratar knappt med varandra när vi äter hahaha, bortsett från några ynka "fan vad pigg man är". Det är som att hela resan bara slår en i ansiktet. Det är första gången på tre månader som vi verkligen andas och slår oss till ro. Som ni alla vet har vi ju levt efter uttrycket att sova kan vi göra när vi dör och det är något vi får äta upp nu. Kanske är det för att hemresan är så nära också så att alla spänningar i kroppen bara släpper. Jag är glad att vi slutade med en sådan här lugn vecka, så att inte allt det här hade kommit när man kommer hem med tanke på jobb och fotboll (för att inte tala om alla catch up's). Men jag tror jag talar för oss båda när jag säger att det faktiskt ska bli väldigt skönt att komma hem snart. Nu längtas det rejält efter våra mammors mat, våra egna sängar och våra underbara vänner. Men vilken jävla resa vi har haft. Mer resumé på hela den kommer givetvis. Vi ses snart ❤️

Och PS: bungyjump kommer givetvis ske innan veckan är slut. Vi måste bara välja den dag då vi är som mest pigga. Eller, som minst trötta. Haha!

  • 1534 readers

Likes

Comments

Gårdagen i bilder!

Efter första dagen kan vi konstatera att vädergudarna inte har en aning om vad de talar om. Kanonväder i stort sett hela dagen!...vilket, givetvis, ledde till att våra ansikten brann framåt kvällen. Jag undrar hur många gånger vi nynnat på Dannys "det brinner i bröstet" men bytt ut det mot ställena vi bränt oss på... "Det brinner i pannaaaaan". Men äsch, är det sista veckan, så är det! Vi lyxade till det rejält på matfronten igår då vi drack goda smoothies, åt lax till middag och klippte varsin gudomlig efterrätt på det. Mums! Vi hann även med ett pass på gymmet, vilket var superskönt (annat tyckte våra muskler, som inte har fått jobba på ett par månader).

Den här dagen kommer antagligen bli snarlik gårdagen - inte oss emot 😄

  • Asien
  • 1707 readers

Likes

Comments

Titta på det här. Titta på det här! Här bor vi i en vecka!!!! Vårt hotell har egen pool + poolbar, restaurang, spa, gym, bubbelpool samt de skönaste sängarna vi har legat i. Vi har bestämt oss för att verkligen avsluta med en veckas semester efter allt farande och flängande, efter alla äckliga hostel och stenhårda kuddar. Nu ska här lyxas! Våra planer är alltså att ligga och sola varenda dag ledig minut här nere och inte röra oss ut fläcken (förutom att givetvis ta del av gymmet!)... men dessvärre visar prognosen på regn varenda dag hahaha... Vi håller varenda tumme och tå vi har för att det inte stämmer! Just nu ser det nämligen ut som att vi inte varit utanför Sveriges gränser...

Efter att vi hade anlänt till hotellet så gick vi ut till bargatan här och...wow. Strippor ÖVERALLT. Kvinnosynen här nere är inget annat än vidrig. Jag spyr inombords när jag ser 80-åriga europeiska gubbar sitta och hångla med 20-åriga thailändska brudar. Det är så vidrigt att se och jag tycker så otroligt synd om tjejerna. Just därför känner man sig fruktansvärd som på sätt och vis stödjer detta när man faktiskt går in på klubbarna - för vad ska man göra? They are everywhere 😳 vi försöker bidra med det lilla vi kan genom att fråga efter de manliga stripporna när alla försöker locka in en på klubbarna...tyvärr utan resultat, haha. Vi tog hur som helst ett par drinkar och sjöng med i livemusiken ikväll, lagom och trevligt.

Nu ska vi lägga oss i våra skööööna sängar och sova som queens. Yas! Godnatt och glad Valborg på er där hemma!
/ A

  • Asien
  • 1802 readers

Likes

Comments

Just i detta nu sitter vi med varsin latte på flygplatsen i väntan på att få ta oss till vår sista destination - Thailand. Vi behöver semester nu i en vecka innan vi känner oss redo att komma tillbaka till Sverige igen... Har det redan gått 3 månader? Knäppt.

Sista dagarna här i Vietnam har vi spenderat på en av de vackraste platserna på jorden, Halong Bay! Det kändes som att bli kastad in i naturen i filmen jurassicpark när vi åkte bland skogsfyllda berg i havet. Trots det disiga vädret kunde vi inte få nog av alla intryck, så himla vackert och sådan harmoni att få bo på en båt i två dagar med inga måsten.

Självklart hade vi vissa aktiviteter som båten arrangerade. Vi fick besöka en gammal grotta där människor levde för flera tusen år sedan, kajaka med delfiner, och göra våra egna vårrullar! Så himla roligt och intressant. Vi har även ätit för 3 år framåt känns det som. Vi satte oss vid bordet för att få lunch och servitriserna kom in med en jättefin rätt med vårrullar och tacoliknande sallad som vi åt oss hyfsat mätta på, men en dessert kan vi allt få ner efter detta tänkte vi. Vi hade fel. Det kom in en till rätt... Och en till... Och en till... SEN kom desserten! 5 rätters bara till lunch.. Då kan ni tänka er hur middagen var! Under lunch, middag och frukost hann vi få i oss 16 rätter.. 16.. Vi åt och åt och åt, kändes nästan som att det var det ända vi gjorde! Hur blev det såhär lyxigt undrade ju självklart vi då? Vi hade tydligen blivit uppgraderade till en 4-stjärnig båt då vår båt hade varit full! Ibland, inte ofta, men ibland ska ju till och med vi ha lite tur!

5/5 rishattar fick den turen helt klart! Men nu är vi färdiga med allt som heter upptäcka och vara kulturella, dax att dega på en strand med en drink i handen! Som vi har förtjänat en semester, vi ses snart och då andas vi samma luft igen!

Ha de gött, haj!
/M

Vackra Halong Bay!

Den uråldriga gruvan vi besökte!

En bråkdel av all mat vi åt - inklusive en egengjord vårrulle!

Likes

Comments