View tracker

Postad i: Sjukdom, Vanilla Cottage, Vinter 2016

Hej hej. Jag tar en paus från städandet. Jag har nyss käkat lätt middag och innan precis klar med att skura badkaret och skura kaklet, tvätta och elda i kaminen. Jag är trött i skallen och det luktar klor i badrummet så jag vädrar badrummet för fullt. Jag skulle tagit på mig munskydd men det tänkte jag inte på så det sticker i nosen på mig. Jag stängde dörren och så det inte skulle dofta ut i resten av huset pga djuren. Jag skall ta och fixa disken, städa köket, dammsuga och skura och hänga tvätt innan jag är klar. Effektiv dag minst sagt!

Dock är inte mina fingrar så välfungerande idag. Jag har inflammationer i ungefär varannat finger så de lyder inte mig riktigt. Tappar saker och fingrarna låser sig osv. Skulle jag lägga mig nu skulle jag kunna somna, men det kan jag inte.

Jag har också pratat med min reumatolog i morse men goda nyheter, men det får bli ett annat inlägg kanske senare idag? Djuren sover på soffan och mår prima och jag mår illa som fasen. Jag skall ta och fortsätta nu med allt för imorgon vill jag ta en slappardag och bara göra roliga saker. Vi hörs sen, gullnosar!

Likes

Comments

Postad i: Sjukdom, Vanilla Cottage, Vinter 2016, Djuren, Familj

Men god kväll, hörrni! Eller ja, god natt snarare. Detta ständiga hattande mellan olika dygnsrytmer är ju inte min grej direkt. Sedan Pinnen opererades så har min dygnsrytm verkligen varit alla möjliga och inte en enda dag lik den andra. Det är jättejobbigt, men jag är glad att jag står ut och att min kropp ändå är härdad till hundra så jag kan vara den bästa sköterskan och mamman till min lilla korvunge. Det går bra för henne. Hon hade ju morfinplåster på den rakade, goa magen sin och allt såg jättefint ut... tills...

igår. Då hade hon kliat satan där plåstret satt. Så det var knallrött och blodigt. Så jag fick hjärtsnörpen och tog fram natriumklorid och tvättade försiktigt rent och så åkte bodyn på igen. Jag är sååå tacksam att sambon åkte till djursjukhuset och köpte bodyn vi hade bestämt oss för att köpa. Hon skall ju ha parabolantennen i fyra veckor! Det är helt sjukt. Men utomordentligt bra! Men hon har svårt att sova och röra sig i den och hon slickar inte och kliar inte på ärret vilket är väldigt förvånande för oss då hon är väldigt "skötsam" och ren av sig. Så för att underlätta och få av tratten och göra så att hon inte kliar och kommer åt plåsterområdet så får hon sova i sin söta bodys varje natt och så switchar vi mellan bodyn och tratten eller båda samtidigt. Hon skall ju heller inte utsättas för snabbt bytande temperaturer pga infektions och förkylningsrisker, så bodyn hjälper ju henne att hålla tempen normalt och stabilt. Jätteskönt är det!

Men hon sover bredvid mitt huvud varje natt och hon mår mycket bättre. Idag var plåstersåret fint, har rengjort det idag också såklart. Hon är intresserad av området men bodyn hindrar henne att komma åt och även ärret. Ärret ser jäääättefint ut! Hon vill ju tvätta sig i ompan men når inte så ibland får mamman tvätta henne med handduk efter Vettens inrådan. Hon börjar må mycket bättre och det märker vi på hennes psyke främst. Hon har börjat småpipa när katterna busar och när något djur är utanför farstun... Hon är ju en liten vakthund denna donnan och efter op så har hon varit knäpptyst och inte pratat, pipt eller gnällt alls vilket har gjort mig så jäkla nervös och orolig. Nu sover hon efter att jag gett henne Metadonen som hon fick istället för den jäkligt starka Metacamen. Jösses, jag fick ju en chock när jag såg dosen plus morfinplåstret på det. Inte konstigt att hon inte pratat med mig, hon har ju varit tokhög i en vecka 😝. Men det är skönt att veta då jag har oroat mig som mest för att hon har haft ont. Så jag har ju varit på veterinärerna som fan och korsförhört de, haha. Det är ju det som är det jobbiga med att ha djur... man vet inte exakt hur ont de har eller hurdåligt de mår för de kan inte prata. Man vet ju att de mår dåligt eller har ont, men inte hur medicinerna fungerar och om det verkligen räcker med doserna. Så vettarna har fått förklara sig för mig flera gånger och försäkrat att hon inte har ont alls. Hehe... Jobbig mamma jag är, men min lilltjej... Mmh. Hon skall INTE ha ont och må dåligt! Därmed bada bastu!

Idag har jag gått lite smått omkring tomten med Chinne. Hennes mage har äntligen kommit igång och nu har jag börjat introducerat knackisar igen till henne vilket hon älskade! Magen har blivit bättre och bättre med knackisarna så jag tror väl det att hon vill ha de. Vidare har jag kollat på serier och tagit det lugnt idag. Jag har väl tvättat och städat litegrann och så, men inget speciellt. Jag och sambon fick fnatt idag i köket och fulade oss och fick ett tokryck av gapskratt. De stunderna älskar jag nog honom som mest, att vi kan vara så avslappnade i varandras sällskap, bjuda på oss själva och fula oss och bara skratta och skoja och vara kompletta puckon ihop.

Jag är dock liite ledsen för en grej. Jag bloggar inte så mycket längre och ofta och de tiderna när de flesta läser min blogg. På nätterna när jag är vaken och alla andra sover så får jag en stund för mig själv vilket jag som eremit behöver, och det är då jag oftast bloggar. Så jag mår rätt okej, kan inte säga att jag mår bra men det är som vanligt, haha. Jag har absolut ingenting att klaga och gnälla på för jag är enormt tacksam att allt har gått bra men mina nära och kära, men jag mår ännu inte bra i både kropp och knopp. Det tär på en att vara sjuk, gå på över tio mediciner, kortison och kemo terapi inblandat, att min älskling är sjuk och rehabiliterar och att jag ständigt måste vara på vakt plus ta hand om alla andra i vårat älskliga hem och städa, tvätta och göra vardagssysslor. Jag hade satt som nyårslöfte att 2017 skall jag på formex mässan ÄNTLIGEN. Men icke sade Nicke. Den pågår ju nu för fullt, men jag måste vara hemma med Pinnen. Jag är ledsen för det men jag hade aldrig valt att åka pga Pinnen ändå. Gud nej. Jag får gå på de andra mässorna med tjejkompisen istället som vi pratat om länge.

Nu skall jag göra oboy, gå ut med hundarna en pyttesnabbis och sedan lägga mig i soffan med mina gosetäcken och läsa. Hundarna fick faktiskt inte gå ut nu innan jag började skriva det här inlägget för det är några rävjävlar som bestämt sig för att vandalisera min trädgård och gallskrika och skrämma skiten ur mig. Åh, landet <3 . Vad är väl en rävjävel på farstun när man går utanför dörren mitt i mörka natten?

Likes

Comments