View tracker

​Och just nu lyssnar jag på Linus Jonkmans "Introvert - den tysta revolutionen" och kan verkligen rekommendera den. Det är ju inte precis om HSP men det berör ändå ämnet och handlar om just hur olika vi är som personer - introvert, extrovert eller ambivert. Jag är hemma från jobb med min dåliga rygg och ska börja på Ryggrehab på Aleris om exakt 2 veckor idag, så får vi se vad det kan ge mig. Har ju gått ganska så exakt ett år nu med diskbråck, diskbuktning samt förslitningar mm så börjar bli less på det. Det fungerar att gå och stå men sitta är ett rent helvete. Att bara gå hemma och inte kunna städa, tömma diskmaskinen eller tvätta är såååå frustrerande. MEN det finns dom som har det värre, mycket värre så ha en fin dag i det underbara vädret så hörs vi fortare än ni anar :-)


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Jag är verkligen inte bra på det här med att blogga, jag kan läsa och skumma igenom andras lite då och då men det är nytt i mitt liv att blogga och är därför väldigt ovan och jag hoppas ni har överseende med det :-)

Jag berättar ju på min blogg om att vara förälder till ett barn som är Annorlunda, för det är precis så hon beskriver, och har alltid gjort, sig själv. Att inte riktigt passa in, att inte riktigt förstå andra och BLI förstådd. Det är inte lätt i dagens tuffa samhälle för barn där det ständigt är skola, aktiviteter och just sociala medier överallt. 

Sen vi förstod att det är just HSP - högkänslig person - som hon "har" (det är varken en sjukdom eller diagnos men så nära en diagnos man nu kan komma utan att bli just "diagnostiserad" av en läkare) har allt klarnat väldigt mycket för oss och vi känner oss "redo" på ett annat sätt än tidigare, samtidigt har det också blivit jobbigare. Om det är just för att hon är mitt uppe i tonåren eller för att det är mycket som snurrar i huvudet och funderingar/frågor, det vet jag inte. Antar att det är lite av båda.

Idag åker alltså Hedda iväg med klassen till lägerskola i Tåssjö och hon såg mycket fram emot detta även om det sätter igång kaos i henne också. Det blir ju en förändring! Inte skola som vanligt, inte samma vanliga klassrum, inte de vanliga lektionerna mm men ändå blev det väldigt positivt när hon packade sin väska och förberedde sig igår kväll. Jag räknade med det värsta, och visst var hon utmattad och fick lite utbrott innan sängdags, men över lag gick det bra.

Om jag skulle bli mamma igen, vilket jag verkligen inte ska, hade jag haft så mycket mer med mig i bagaget och skulle gjort så mycket annorlunda men nu är det inte så och jag måste göra det bästa från de förutsättningar jag/vi har just NU.


Likes

Comments

View tracker

Trots att hon haft influensan och varit hemma ifrån skolan i 1 1/2 vecka gick hon till skolan med hosta och ont i öronen och gjorde Nationellt Prov i Matte. Hon var jättestressad och ledsen igår kväll eftersom hon inte varit i skolan på länge och därför missat en hel del. Detta är extra jobbigt för henne då HSP ofta vill göra allt korrekt och perfekt vilket blir en ond cirkel även här då de kräver lite "sjukdagar" från skolan då och då för att vila upp sig och pausa från alla intryck och måsten.

Hon kom hem glad och nöjd och nu är det vila som gäller efter alla intryck och ansträngningar från NP i matte.

Själv är jag då hemma i influensan och har läst boken om Högkänsliga barn typ hela dagen med lite småpauser. Jag blir mer och mer taggad att få dela med mig av allt jag läser och all min kunskap om dessa högkänsliga barn, som jag nu äntligen har förstått att jag har och allt hamnar "på rätt plats". Jag får mycket ångest när jag läser boken och ser tillbaka på saker som vi gjort då vi inte har förstått bättre och vetat om den personlighet. Tänk om vi hade vetat allt detta tidigare, hur hade hon varit/mått idag? De tankarna måste jag slå bort för det går inte att "göra om" och det viktigaste av allt är ändå NUET och framtiden. Vad kan vi göra som påverkar henne - och hela familjen - på ett positivt sätt.

Likes

Comments

​Jag ligger hemma i influensa så vad passar inte bättre än att läsa "Det högkänsliga barnet" av Elaine N. Aron och försöka få ner lite mer om vår underbara tjej med HSP. Det är bara så mycket jag vill få sagt att allt fastnar på vägen. Får se om jag lyckas få ner det i ord så småningom. 

Ha en bra dag där ute och som sagt, vill gärna ha kontakt med andra som har HSP eller känner någon som har. 

Likes

Comments

I snart 13 år har vi levt och älskat detta underbara flickebarn men egentligen utan att förstå henne alls i vissa sammanhang. Vi har kämpat enda sen det blev dags för dagis och lämning på morgonen till skola och tuffa, långa dagar. Varför var det så svårt att lämna över henne till fröken på dagis, varför fastnade hon ofta för EN och ingen annan funkade? Varför satt hon ofta för sig själv, var lite tyst och fundersam och iakttog mycket runt omkring sig istället för att hänga med alla andra barnen?

Ja många frågor har kommit och gått under årens lopp men nu när jag läser den UNDERBART FANTASTISKA boken av Elaine Aron, Det Högkänsliga Barnet, så ramlar allt på plats och det är en sån SKÖN KÄNSLA som inte kan beskrivas.

Min dotter var också väldigt trött när hon varit på dagis en hel dag, men det är väl alla barn kan man tycka. Hon började även bita de andra barnen när hon var drygt ett år och vi förstod inte varför. Fröknarna på dagis försökte lugna oss och säga att de ofta tar till det när de har svårt att kommunicera eller göra sig förstådda när de då blir lite äldre, men Hedda började ta för sig tidigt, pratade tidigt och la blöjan väldigt tidigt. Även en dag med kalas eller utfärd eller något annorlunda gjorde henne fullständigt slut men detta märktes först när hon började i skolan och hon skulle koncentrera sig. Det har aldrig varit några problem för Hedda i skolan att lyssna, sitta stilla o s v men när hon kom hem var hon HELT SLUT och orkade ingenting. Hon behövde ofta vila/sova eller bara vara för sig själv i timmar på sitt rum och gick in i sin "egen lilla värld". Hon fick ofta utbrott och började så småningom att slåss och även kasta saker omkring sig. Varför undrade vi? Vad gör vi som är fel? Varför gjorde aldrig hennes 3,5 år äldre storasyster så här. Tankarna flög fram och tillbaka i huvudet och vi blev mer och mer slitna och allt blev värre ju argare och mer vi skällde på henne. Det blev en riktigt OND CIRKEL.

Vad är det som händer, vad ska vi göra? Hon hade ofta ont nånstans, var det inte magen så var det huvudet eller nåt annat, och hon var borta mycket ifrån skolan. Vi blev givetvis oroliga när hon hade ont i magen under lång period och gick till läkare och gjorde massa tester som till sist visade att hon var allergisk mot soja och SUPERALLERGISK mot jordnötter som även är luftburet. Hon får alltid bära spruta med sig vart hon än går och det blev specialkost i skolan och mycket som följde med detta. Inte minst hennes egen oro men det blev bättre med magen och så småningom lite mindre frånvaro från skolan, tack och lov. Nu när vi vet att hon tillhör de 15-20% som är högkänsliga, vet vi även att de är mottagligare för allergier, har oftare magont och huvudvärk och plötsligt blir allt så självklart! 

Hennes hjärna är påkopplad ca 60 ggr mer än vi "normala" är och då kan man förstå att de är trötta efter en dag på dagis, skola eller olika aktiviteter. De tar in dofter, smaker, lukter, känslor mycket mer än oss ("normalkänsliga") och därför kräver de pauser och vila för att kunna smälta alla intryck och känslor.

Det är så mycket jag vill säga och berätta här i bloggen nu när jag äntligen har förstått vad allt handlar om och det bästa av allt är att min dotter är så glad över att äntligen veta och förstå varför hon är så annorlunda vilket hon har påstått i hela sitt liv (snart 13 år). Hon bloggar själv om detta - att vara en högkänslig person - och tror att vi båda kan lära oss mycket om detta men framför allt - få andra att upptäcka denna FANTASTISKA EGENSKAP som det faktiskt är på ett tidigt plan för att kunna hjälpa och stötta sitt barn istället som för oss, göra det ännu värre och krångligare.

Detta är vad jag kommer att blogga om - tankar, frågor, känslor och framför allt - försöka få ett kontaktnät med andra föräldrar och barn så hör gärna av Dig om du vill fråga något.

Likes

Comments