View tracker

Nu har våren äntligen börjat visa sig här uppe i norr. Det såg mörkt ut på den fronten ett tag då ett litet snöoväder drog in över kusten och täckte allt i ett vit lager av snö igen, men nu äntligen kommer sommardäcken på bilen!

Och det är återigen en tid sedan jag uppdaterade bloggen,jag har gett upp på att vara regelbunden och kommer uppdatera när jag får tiden. I alla fall så har tiden verkligen flugit väg och jag definitivt inte hunnit med. Månki har hunnit bli hela åtta månader och om tre dagar på måndag så har jag haft henne i ett halvår. Känns som det var igår som jag hämtade henne hos Malin nere i Norrköping, samtidigt som det känns som jag alltid har haft henne. En sådan konstig känsla…

Månki har till och med hunnit börja löpa, min lilla flicka har blivit så stor. Hon har varit s duktig att hålla efter sig själv att jag knappt märkt av det. Det jag har märkt är att hon inte varit lika på när det gäller lek och träning utan hon har varit lite mer lågmäld och lugn. Nu har hon börjat komma in i höglöpet så farten har börjat återvända, lagom till eftertentaskrivningen idag så att jag kan fokusera hela min tid på henne en tid framåt.

Vi håller på att träna för fullt just nu för att planen är att i juli ska vi delta i våra första rallylydnads tävling nybörjarklass. Känns lite spänt, speciellt då jag aldrig tävlat i detta tidigare, eller ens tränat en hund i det. Så det ska bli spännande att se hur vi klarar av det. Än sitter inte riktigt fotgåendet, hon kommer och sätter sig jättefint vid sidan men tar lite tid på sig att komma igång och gå vid sidan så vi försöker träna pågåendet.

Förutom lydnad så har vi börjat träna lite trix, hoppa över benet, åttan (hon springer en åtta runt mina ben), shaping med klicker via handtecken och lite annat som är nyttigt att kunna inför den stundande agilitykarriären. Jag förundras verkligen över denna lilla hund, hon fattar saker så fort att det är otroligt. Bara några repeteringar så vet hon vad hon ska göra! Det är knappt så att jag hänger med.

Vi har anmält oss till den först utställningen för året, den 28 maj är det på riktigt. Det kommer verkligen bli en upplevelse. Månki och jag har fortfarande två inoff utställningar som vi ska gå på för träningens skull så där ska vi träna ordentligt. Den sista inoffen som är helgen innan den officiella kommer till och med en heeler specialist bedöma Månkis klass så där kommer vi ju få en liten hint om hur det skulle kunna gå. Månki har ju kvar att muskla på sig lite kroppsligt och få lite mer massa på sig, så det är mycket som kommer hända det närmaste året.

I slutet av februari var Månki på fotosession ute i naturen. Hon kunde ju inte stå eller sitta still så det blev mycket rörelse i alla otroligt snygga bilder, men vad kan man egentligen begära av fröken räser-råtta. Den duktiga fotografen är Gabriel Borg och ni kan besöka hans hemsida http://www.gabriel-foto.se/ och se mer av hans verk.

Ha en trevlig helg allihopa!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ja... Det här att hålla bloggen uppdaterad fick jag ju se mig i månen om... Att ha en liten valp var mer krävande än jag kom ihåg men otroligt givande. Det hela att få se en liten varelse växa upp och utveckla sin egen personlighet är så fascinerande och när man talar om att växa... Månki har vuxit som ogräs sedan hon kom till mig. Hon har fått lite mer näsa och har börjat fylla ut med en ordentlig bröstkorg. Det kommer nog bli ett ordentligt litet kraftpaket av henne när hon är färdig!

Vi har sedan sist hunnit åka på två inofficiella utställningar där hon blivit Bäst I Ras-valp och fått väldigt fin kritik. Dock har vi inte placerat oss i Bäst In Show än, inte så konstigt då Månki inte riktigt hajat det här med att gå och inte studsa i utställningskopplet. Vi får träna lite mer på det! Det har varit så roligt att ställa ut henne då Månki är en väldigt glad och trevlig liten tik som charmar alla med sitt vänliga sätt, domare så väl som publik.

Charmig är bara förnamnet när jag pratar om denna lilla tös. Bara titta på henne! Man smälter ju så fort man ser henne. Hon är också väldigt roligt eftersom hon har en riktigt talande mimik. Man ser direkt på henne om hon tänkt hitta på bus eller om hon vill kela. Och hon ler! Har aldrig varit med om en hund som verkligen ler med hela ansiktet redan som valp. Alla mina och familjens hundar att lett mot oss, men det har de oftast börjat med först när de blivit lite äldre.

Titta på dessa bilder nedanför så förstår ni vad jag menar.

I mars kommer Månki och jag gå en nybörjarkurs med förhoppningar om en framtida agilitykarriär. Det ska bli riktigt spännande för som jag har förstått det, kommer kursen ta upp agilityns regler, lite hur man kan träna in olika moment, hur man ska tänka när man leder hunden genom banan och lite till. Jag hoppas jag kommer ha mycket nytta av den kursen. Jag har hållit på lite med agility tidigare men inte så pass så att jag känner mig säker att börja träna Månki och tävla med henne när hon har åldern inne. Det är så mycket man måste tänka på och jag vill ha en riktigt bra grund innan jag ger mig in på det.

Våren och den kommande sommaren kommer också innehålla mycket utställningar för våran del! Hennes första officiella utställning som jag planerat att anmäla henne till kommer vara i slutet av maj i Piteå så ni får hjälpa till och hålla tummar och tår att det kommer gå bra för oss!

Likes

Comments

View tracker

Har tiden verkligen gått så här fort? Vad hände? Jag kan i alla fall meddela att jag inte har dött, utan nu är jag tillbaka efter lite "matteledighet".

Det är en månad sedan jag hämtade hem min lilla valp och det känns fortfarande lite overkligt. Denna bedårande lilla odåga är faktiskt min! Samtidigt så känns det även som att jag alltid haft henne... är det inte lite konstigt?

Hon är otroligt sött och bedårande, men en otrolig odåga när hon sätter den sidan till. Jag får riktigt vara på topp för att hänga med i svängarna när den här lilla damen sätter igång.

Jag måste ju ta och presentera min lilla tjej. Heffaklumpens Chunky Monkey är hennes namn, Månki till vardags. Eller Månkis, Månkan, Räser-råttan, Monster-tugg. Ja, kärt barn har många namn!

Nu är jag med i leken igen så jag kommer kunna hinna med att uppdatera bloggen mer regelbundet.

Det är mycket jag vill berätta för er, men det hinner jag tyvärr inte med just nu utan det får bli senare. Natten är kort och jag behöver mina timmar skönhetssömn för att orka hänga med min Räser-råtta när hon tuggar sönder mina möbler och använder mitt hus som en racerbana.

Charmen med valp, eller hur?

Likes

Comments

Många bäckar små

Dagarna står faktiskt inte stilla som det ibland kan kännas. Nu är det bara fem dagar kvar tills jag åker och hämtar hem valpen, och jag har börjat bli lite nervös. Inte när det gäller valpen, utan de praktiska sakerna kring resan. Kommer planet ner vara försenad? Om det är försenat, kommer jag hinna med mitt tåg då? Jag kan bli riktigt nojig att tänka på sånt…

Så jag försöker fylla min hjärna med annat, när den inte är upptagen med mina skolarbeten, som till exempel tips och tricks man kan lära hunden. Jag har också kollat in vilka utställningar som kommer hållas nästa sommar, vi har fyra stycken som hålls här uppe som jag har vetat om sedan tidigare då jag har jobbat på dessa som ringsekreterare. Vill jag ställa ut mer så kan jag ta mig neråt. Valpen kommer ju kunna delta i Junior- och Unghundsklasserna då, så det skulle vara riktigt roligt att ställa ut henne och se vad exteriördomarna tycker om henne. Båda hennes föräldrar har visat sig väldigt bra på utställning så jag hoppas att hon kan ha en chans.

Agility är också något som jag kollat upp mer för det skulle vara så kul att få hålla på med. Jag har alltid tyckt att det verkar roligt och jag hoppas att även valpen fattar tycke för det. Jag har kollat runt lite för att få tips på hur jag kan börja träna och lära valpen. Man ska absolut inte börja hårdträna innan hon blivit runt året för man ska låta hunden få växa klart, men man kan börja försiktigt. Lära henne att gå på olika material och genom saker till en början, allt för att hon ska vara van vid olika situationer.

Längtar så till att få hämta henne!

Likes

Comments

Tiden kryper fortfarande fram, nu är inte snigeln bara fast i Karlssons klister utan jag tror den är döende.

Jag har fördrivit tiden den här helgen genom att köpa lite mer leksaker till min valp och läst på om rasen. Valpen är ju av rasen Lancashire Heeler, en liten vallande hund från England. De är små, bara omkring 25 cm (tikar) till 30 cm (hanar), men det de inte har i storlek tar det igen med sin charm och personlighet.

Heelern är som hundtyp mycket gammal och som huvudsakligen används som boskapsdrivare. Det har funnits många lokala varianter av typen, där en av de varianterna var en korsning mellan corgi hundarna från Welsh tillsammans med manchesterterrier och fanns i Lancashire.

Det var inte fören runt 1970-talet som man påbörjade en rasinventering och heelern blev tillslut erkänd som ras 1981.

Läser man i rasstandarden så står det att: ”Lancashire Heeler är en liten, stark, robust byggd och energisk arbetshund.” Jag tror att många heeler ägare kan instämma. Det är en ras som är tillgiven som ägare och som älskar att arbeta.Det hoppas jag även att min valp kommer vara. Hennes mamma år otroligt arbetsvillig som är med på allt med stort fokus.

Heelern är en mångsidig hund och en jätterolig tränings- och tävlingskamrat. Många använder rasen i agility och rallylydnad. Jag hoppas på att min lilla hund ska fatta lika stort tycke för agilityn som jag.

Nu har iallafall lite mer tid gått, snart så!

Likes

Comments

Med raska steg mot målet

Jag går runt och trånar efter MIN valp, tittandes mot korgen i hörnet. Jag kan se valpen liggandes där, nöjt tuggandes på en leksak eller kanske på ett tuggben. En liten suck i vetskapen att det är tio långa dagar tills flyget går.

Jag har börjat ta fram mina gamla böcker om valpar och valpskötsel, skumma igenom dem lite så här på försök. Kanske hittar jag något bra tips. Jag är lite som en tvättsvamp när det gäller information. ”Man kan aldrig lära sig för mycket” är ett av mina motton. Livet är ju egentligen en enda stor skolgång, varje dag en ny lektion så det är ju bäst att ta det med en klackspark.

Nu ska jag fortsätta titta på korgen, med längtan i blicken och tänka på framtiden innan det är dags att lägga mig.

Likes

Comments

Jag har börjat räkna ner dagarna tills jag ska få hämta hem lilla valpen. Det är elva dagar kvar. Det är inte så lång tid men det känns som en evighet. Dagarna kryper sig fram som en snigel i Karlssons klister, det är tortyr. Varför ska det vara så egentligen? När man längtar efter något så kryper tiden fram, medan den annars rusar förbi så man knappt hinner med. Den som längtar på något gott väntar alltid för länge!

En ny fin säng fylld med de nya leksakerna.

För att fördriva tiden lite, i ett försök att få den att gå lite fortare idag så släpade jag med mig mina föräldrar till Djurmagazinet som smakråd. Här ska det shoppas valpsaker!

Vad jag hittade saker ska jag säga. Jag ville ha allt! Jag hitta det ena paret halsband och koppel efter det andra men tillslut bestämde jag mig för ett fint halvstryp halsband med nylon/skinn koppel, båda i rött. Jag tittade även på lite leksaker, en liten kong och en stor kongpyramid, jag hittade även lite dragleksaker, en knut och en bollknut. Jag har ju några fler djuraffären här i staden så jag ska ta mig en tur dit också tror jag i jakt på lite mer leksaker.

Det fina röda halsbandet och kopplet.

Det är så kul att shoppa och kolla runt. Man hittar alltid så mycket nytt. Min förra hund var inte så leksaksfixerad, vilket gjorde att jag inte köpte leksaker till henne. Hon nöjde sig med en gammal bit brandslang och godis. Nu hoppas jag dock att den lilla tjejen som kommer flytta hit gillar leksaker lite mer, då jag hittat så mycket saker som jag vill köpa. De här tankespelen där hunden ska klura ut hur den ska flytta klossar eller liknande för att få tag i en godbit verkar otroligt roliga. Plus att hunden får använda hjärnan, vilket i sin tur tröttar ut hunden.

Valpens nya resebur.

Jag hittade även en perfekt bur att ha valpen i när jag flyger upp från Stockholm. Den ska hon få sitta i på tåget och flyget hem, hennes egen lilla väska och den är otroligt fin och röd. Ni kanske upptäcker ett tema här. Som jag nämnt tidigare så är min lilla raring den röda valpen i kullen, en färg som passar henne som handen i handsken tycker jag. Därför är i princip alla hennes saker jag köpt idag på något sätt röd.

Nu undrar jag vad jag ska fördriva tiden med tills den 2 november. Jag kan ju inte shoppa varenda dag fram tills dess, då kommer jag ha ett fullt hus men ett tomt bankkonto.

Likes

Comments

Otroligt coola halsband det blir när man flätar med fallskärmslina!

Jag älskar internet! Man kan hitta så mycket roliga projekt och fina saker. Jag blir riktigt inspirerad när jag börjar leta runt och tillslut nästan blir så till mig i trasorna att jag klickar på alla länkar som kan leda mig till mer ”gör-det-själv” sidor.

Jag har riktigt fattat tycke för dessa halsband gjorda av fallskärmslina. Det är riktigt läckert hur man kan göra olika mönster genom att bara knyta och fläta på olika sätt. Man kan variera sig i all oändlighet genom att använda olika färger på linan man arbetar med. Jag hitta flera olika varianter, allt från fasta med spänne till halvstryp.

Jag är ganska säker på att jag ska ta och göra ett hundhalsband av fallskärmslina till min nya hund och jag har börjat fundera ut hur hennes halsband ska se ut. Det är några designer som jag har fattat tycke för, både enkla och lite mer avancerade. Jag måste bara bestämma mig för vilken. Det jag är säker på är att halsbandet kommer bli rött. För det tror jag kommer passa hennes svarta päls, plus att hon är den röda tiken hos uppfödaren. Jag har ju en tid på mig att bestämma mig hur jag ska utforma hennes halsband då hon måste växa till sig lite om halsen.

Halsbanden i tennteknik är otroligt klassiga.

Hundhalsbanden i tennteknik är riktigt snygga de också. De ger dock en liten annan känsla till hunden, en lite nättare och klassigare känsla. Jag gillar den lite mer robusta känslan man får av fallskärmslinan, det passar bättre till heelern tycker jag. Men… samtidigt kan jag se henne ha på sig ett halsband av tennteknik i rött med röda stenar, speciellt under högtider, som till exempel vid julen.

Likes

Comments

Mycket ska man tänka på

Tankarna far när man har roligt. Jag har suttit en stund här nu och funderat på vad det är jag behöver köpa hem till min nya familjemedlem. Det är mycket som man behöver tänka på, samtidigt som det egentligen inte är det. När man väl börjar tänka efter så är det viktigaste ändå att valpen får tak över huvudet, mat i magen och mycket kärlek och omtanke.

Men det är otroligt roligt att kunna få köpa saker till henne som bara är hennes. Hon ska ha en egen säng hon kan dra sig undan till, ett eget koppel och halsband som alla runt omkring kan säga: ”Det där är hennes!”.

Jag har tittat runt lite på olika sidor för att få lite inspiration, och det har jag fått mängder av idéer. Det finns hur mycket som helst på internet, allt från olika recept på nyttigt hundgodis, till hur man kan göra sina egna hundhalsband. Mycket av det känner jag att jag nog måste se till att prova i framtiden. Jag tycker sådana saker är roligt, att göra något som kommer till användning och inte bara ligger och skräpar när man är klar. Plus att jag tror lilla valpen kommer uppskatta att få provsmaka på allt hundgodis.

En lista har jag börjat knåpa ihop, med prioritering över vad som måste finnas hemma innan jag flyger ner till Norrköping. Även en liten lista över vad jag kan behöva fixa efter hon kommit hem har jag skrivit i samma veva. Snart kommer det bära av mot djuraffären!

Likes

Comments

Alla vägar leder framåt

Nu är det starten på något nytt. Nya vägar att hitta med nya korsningar att välja på. Det är en spännande resa jag satt igång.

Sedan i torsdags så är jag en lycklig tjej, som bara längtar till det ska bli den 2 november. För i torsdags så tingade jag en otroligt gullig liten dam, en liten lancashire heeler valp. En liten vilde som far omkring som ett yrväder hos uppfödaren. Hon har mycket egen vilja som gärna trakasserar syskon och mamma, men med otroligt charm lindar alla runt sin lilla klo.

Den 2 november kommer jag flyga ner till Norrköping och hämta hem min alldeles egna lilla bebis valp. Det är så länge sedan jag hade en valp hemma som är min egen och inte någon av mina vänners, det kommer känns riktigt konstigt. Ett nytt litet liv som jag ska ta hand om, lära allt jag kan och hoppas att jag inte gör fel. Det är så mycket jag måste tänka på och det känns som jag glömt allt jag någonsin lärt mig om valpar och valpskötsel.

Vad behöver en liten valp? Det är den återkommande fråga som jag ställt till mig själv den här helgen. Jag kollar runt på olika sidor på internet, pratar med vänner och uppfödaren. Det finns saker jag vet att jag vill köpa till lilla valpen som jag vet att jag inte behöver, som en kjövjeväxa till exempel. Det är ju absolut ingen idé att köpa nu, utan vänta tills hon vuxit upp för att hitta rätt storlek och hon kan ju ändå inte använda den fören hon blivit stor.

Det är spännande det här! Det jag vet redan på rak arm vad jag måste köpa är matskålar, vattenskålar, hundkorg och koppel och halsband. Sedan finns det mer som jag behöver, jag måste se till och skriva ner en lista innan jag tar mig till djuraffären så jag är säker på att jag får med mig allt.

Kod för att importera min blogg till Nouw: 4457905228

Likes

Comments