Allt möjligt., Hållbar utveckling.

Om bara några dagar åker jag och min klass till Island. Detta gör vi i samband med ett projekt vi har tillsammans med dem då vi ska jämföra våra energikällor och diskutera hållbar utveckling. Projektet heter The Nordic Footprint Project, och varför det gör det är ganska självklart. Vi ska helt enkelt analysera och undersöka vad vi gör för olika fotavtryck med hur vi lever och hur detta kommer att påverka våra kommande generationer. Vi jämför då våra fotavtryck som vi gör här i Sverige med deras som dem gör på Island.

Innan resan så har vi fått en uppgift då vi ska jämföra våra språk, ta fram lite språkhistoria samt några enkla ord och fraser som vi kan tänkas behöva använda när vi väl är på Island.

Alla språk tillhör olika språkgrupper och stammar. Både svenskan och isländskan tillhör de indoeuropeiska språken som fått sitt namn efter att huvuddelen av språken som ingår i den talas i Indien och Europa. De indoeuropeiska språken spred sig i grupper och utvecklades i olika grenar som tillsammans utgör den indoeuropeiska språkfamiljen. Svenskan och isländskan tillsammans med andra nordiska språk utgör den germanska grenen.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A Á B D Ð E É F G H I Í J K L M N O Ó P R S T U Ú V X Y Ý Þ Æ Ö

Det svenska och isländska alfabetet har rätt många likheter. Vi känner igen bokstäverna och har ett ungefärligt likadant upplägg och utseende. Det som skiljer dem åt är att vokalerna i det isländska alfabetet är dubbla. Det vill säga att vokalen finns igen men då har en apostrof som har ett annat uttal.

Något annat som skiljer mellan alfabeten är att istället för Ä har dem Æ, som även det danska alfabetet har. De har även bokstaven Þ, Thorn som den heter, som fanns i svenskan förr men inte numera används i vårt språk längre. Däremot i isländskan as you can see. Bokstäver som vi har men inte dem är C, Q, W, Z, Å och Ä. Annars ser alfabeten likadana ut.

Att låna ord är något som vi svenskar är väldigt bra på att göra. Vi liksom tar ett ord från ett annat språk, vanligtvis engelskan, och typ försvenskar det och gör det till vårt ord. Islänningarna är däremot väldigt måna om sitt språk. Eftersom dem är drygt 400.000 som pratar språket är dem rädda att det ska dö ut om man skulle ta in en massa lånord. De är nog rädda om språket överhuvudtaget.

När det kommer till efternamn så skiljer det sig en del, men det finns samtidigt några likheter. På Island får sönerna och döttrarna sina efternamn efter sina föräldrar, oftast sin fader. Skulle han inte vara närvarande kan man få sitt efternamn efter sin moder istället.

Man tar förnamnet först och lägger sedan till ’’dottir’’ eller ’’son’’ beroende på om man är flicka eller pojke. Hade jag bott på Island eller om vi hade haft samma system hade jag hetat Maja Ulfsdottir eftersom min pappa heter Ulf och för att jag liksom är hans dotter, haha.

Man ser att vi har haft samma ’’system’’ i svenskan förr då det faktiskt än finns efternamn som slutar på son. Såsom Johansson, Andersson, Svensson & Persson till exempel. Men idag är det väldigt ovanligt att man gör så som islänningarna. Vi tar det efternamnet som våra föräldrar har.

Här kommer några ord som jag tror kan behöva användas på Island.

Hej – Hi

Tack – Takk

Jag är hungrig – Ég er svöng

Vad är det för mat idag? - Hvað er maturinn í dag?

Bra – Gott

Hejdå – Bless

Nej – Nei

Ja –Já

Okej – Allt í lagi

Jag pratar inte isländska – Ég tala ekki íslensku

De flesta ord är väldigt lika och jag tycker man liksom ser att orden har den översättningen och betydelsen. Det första ordet, ’’Hi’’ som betyder ’’hej’’ heter ju samma sak på engelska. De har dock inte samma uttal. ’’Takk’’ stavas ju precis likadant som det svenska bara att det istället för ck är två k. Nästa fras går och se vissa likheter. Såsom ’’ég’’ och ’’er’’. Den andra frasen går också att se likheter. Det enda som egentligen skiljer är ’’maturinn’’ med det svenska ordet ’’mat’’. Men det är likt eftersom ordet ’’mat’’ finns i. Det tredje ordet tycker inte jag är så lika. Samma gäller ’’hejdå’’. Jag ser ingen koppling mellan ’’hejdå’’ och ’’bless’’. ’’Ja’’ och ’’nej’’ ser ju nästan exakt likadana ut och har samma uttal. Sen till den slutliga frasen ser man också likheter. ’’Tala’’ på svenska är ju en synonym till ’’prata’’. ’’Ekki’’ påminner ju om ’’icke’’ som har samma betydelse som ’’ej’’ eller ’’inte’’.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hållbar utveckling.

Är du beredd och villig att ändra din livsstil & göra skillnad?

-För det är nog helt ärligt inte jag.

Jag skulle absolut försöka att göra skillnad men grejen är att jag är uppvuxen med att bland annat äta dem köttslag med tyvärr högst miljöpåverkan. Jag är uppvuxen med att bara ta bilen och få skjuts till ställen och platser dit man lika gärna kunnat gå nästan. Och jag är också uppvuxen med att liksom bara kunna köpa ett par jeans eller en tröja utan att tänka efter och veta vad som krävdes för att tillverka och producera plagget.

Enligt mina vanor genom att ha haft det så här är det svårt att göra skillnad nu. Efter femton år har det blivit som en vardag. Hade jag vetat och blivit lärd att det var fel och att planeten jag och en hel mänsklighet bor på förvärrades och hela tiden då bara blev sämre och sämre – då skulle jag förmodligen gjort ett helt annat val.

Jag som ungdom känner att jag egentligen inte riktigt kan påverka och göra så stor skillnad eftersom det inte är jag som bland annat kör bilen eller handlar köttet i mataffären. Det jag däremot faktiskt kan göra och redan gör är att gå eller cykla till skolan. Jag kan även ha en viss verkan när mina föräldrar till exempel köper en stor köttbit men så mycket mer kan jag egentligen inte göra. Det är inte jag som sköter och gör mina egna val när det gäller sånt här än. När det väl är så, om det inte är försent, ska jag verkligen bry mig och hjälpa till att göra skillnad.

Allt vi behöver göra är att bry oss och det kan leda till en så stor skillnad och bättre miljö! Vi alla kommer må så mycket bättre i slutändan. Till och med vår jord, som är allt och det viktigaste vi har.

Hur är det med dig?, kan du göra skillnad? Gör du skillnad? Om inte, börja! Jorden behöver allas hjälp, även om man kanske inte bidrar till så mycket. Den behöver ändå all hjälp den kan få.

Likes

Comments