Idag åkte granarna upp här hemma. Jag är en person som inte kan vänta med allt som julen tillhör då jag äääälskar allt julmys, och eftersom jag nästan alltid tar bort alla julsaker dagen efter nyår men ändå vill hinna njuta av det så får det åka upp redan i november. I år blir vi ju faktiskt snuvade på en hel vecka med jul eftersom första advent infaller den 3e december istället för i november någon gång. Tror faktiskt det är exakt på dagen ett år sen jag tog fram granen sist.
Hur som helst så har julkänslan smugit sig på här hemma nu.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

God julmust, karamellatte, saffransmunk och snö. En sån tisdag har jag haft och det går inte klaga på.

Likes

Comments

Igår blev vi klara med ommålningen av extrarummet som kommer bli barnrum framöver. Bort med den otäcka beiga färgen och in med vitt och ljust! Så nu får det vara såhär så länge, extrarum/förvaring, tills det börjar bli dags att byta ut möblerna mot spjälsäng, skötbord mm. Vi vet redan vad vi vill ha där inne och jag tror det kommer bli så fint sen när det är klart.

Likes

Comments

Hemma hos oss lyser adventsstjärnorna så fint i vardagsrummet och köket. I år fick det bli två röda istället för en röd och en vit. Mysigt!

Likes

Comments

Idag började vi lite smått att omvandla vårat extrarum till barnrum. Väggarna ska bli vita istället för den hemska beiga som det varit hittills. Att måla om hade vi tänkt göra oavsett men med tanke på att det ska bli ett barnrum snart så skyndade det på oss lite. Vi blev inte klara idag men det blir vi under morgondagen. Kommer bli så bra!

Likes

Comments

Här är lite av det jag köpte i Ullared igår.

En julhandduk till köket, jul sängkläder och kuddfodral.

Julpapper, snöre, etiketter och servetter. Smått och gott som alltid behövs.

Jultröja till Mattias.

Lite saker till bebis blev det såklart också. Men eftersom vi inte vet kön än så är det inte alltför lätt att köpa saker, men lite hittade jag ändå.

Men det bästa köpet är ändå dom svarta mörkläggningsgardinerna! Som jag letat efter sånna. Har hittat några på andra ställen som jag inte gillade så mycket och som kostade ca 1000kr/par men dom här kostade inte ens 200kr/par. Väldens kap! Nu sitter våra gardinfästen ganska högt upp så gardinerna blir lite för korta men vi ska flytta ner dom så det blir rätt längd.

Likes

Comments

Hela dagen igår spenderades med vad som kändes som halva Sveriges befolkning inne på Ge-Kås. Man fick armbåga sig framåt och att inte bli påkörd eller köra på någon med sin vagn var omöjligt. Vi åker alltid till Ullared några gånger per år och har gjort det i över 25 år men det blir bara värre och värre. Hur som helst så blev jag helt slut av att trängas och kriga fram till varenda hylla så jag fick inte med mig så mycket hem men mer om det sen. Nu tar jag igen mig i min julpyjamas och nya tofflor med en cappuccino framför TinTin på tvn och all julreklam som kommit senaste veckan.

Likes

Comments

Likes

Comments

Tänkte skriva lite om hur min graviditet har varit hittills och man kan kort och gott säga att den går att delas in i tre perioder. Men först tänkte jag ta lite om våran bakgrund och om dagen då allt började. För att göra en lång historia lite kortare har vi länge försökt få barn och när det hade gått mer än ett år utan att något hänt vände vi oss till RMC (reproduktions medicinskt centrum) här i Linköping. En fertilitetsklinik helt enkelt. När vi väl blev inskrivna där, man får räkna med att vänta x antal månader pga den långa kön, konstaterade dom att det är mig det är fel på. Jag har hypotyreos vilket betyder att min sköldkörtel inte fungerar som den ska vilket leder till att mina hormonnivåer är dåliga vilket i sin tur gör att jag har problem med ägglossning. Fick medicin utskrivet som jag ska äta varje dag resten av livet helt enkelt men det är en så liten tablett så det gör mig inget. Hur som helst så blev inte mina hormonnivåer bra trots månader av medicinering så jag fick äta ägglossnings stimulerande mediciner, tabletter som kvinnor med bröstcancer äter då en ”bieffekt” av den medicinen ökar ägglossningen. Det kombinerat med hormonsprutor var min vardag under ett års tid. Men ändå utan resultat. Så till slut bestämdes det att vi skulle få göra IVF (så kallad provrörsbefruktning), jag skulle bara höra av mig när min mens började så skulle vi köra igång. Men mensen kom aldrig och det var första gången på flera år som jag längtande efter den. Tanken att jag skulle vara gravid slog mig inte alls eftersom vi fått höra att chanserna för oss att bli gravida på egen hand var så små.
Och nu kommer vi till dagen med stort D. Onsdagen den 13 september 2017.
Jag vaknade ur en dröm där jag drömde att jag var med barn. Den kändes så verklig så jag tänkte att jag tar väl ett test då för att få det överstökat och så jag kan ringa RMC och fråga ifall jag ska ta mina tabletter jag har hemma som sätter igång mensen (har även fått sånna utskrivna då jag ibland under vissa behandlingar måste hjälpa kroppen på traven att sätta igång med mens). Eftersom vi försökt länge och lagt många pengar på stickor och test av olika slag och eftersom man till slut blir desperat och tester hit och dit är ens liv hade vi lagt ner någon tusenlapp på en fertilitetsmonitor som både testar ägglossning och graviditet och som tur var hade jag EN graviditetssticka kvar. Så jag tog testet och väntade dom där fem minutrarna monitorn tar på sig för att läsa av resultatet. Jag var så förberedd på negativt eftersom det är det enda jag sett senaste åren, månad efter månad, så jag såg planlöst på tv sålänge och när monitorn pep till att den var klar slängde jag bara ett snabbt öga på skärmen som alla gånger tidigare och var beredd på att stänga igen monitorn och låta dagen fortsätta som vanligt. Men det stog inte negativt. Det stog GRAVID.

Irriterande att tid och datum var fel inställt...

Jag blev så chockad när jag såg vad det stog så jag skrek rätt ut, något konstigt ljud jag aldrig hört mig själv göra innan. Skrämde katterna som låg och sov bredvid mig så dom flög upp och sprang iväg i panik. Jag stirrade mig blind på skärmen under ett par minuter och tänkte att nu är min syn så fel att jag inbillar mig saker. Men jo visst stog det gravid. Så jag ringde upp Mattias som såklart inte svarade, han har inte alltid möjlighet att svara när han är på jobbet, men jag fortsatte ringa och ringa och ringa. Till slut ringde jag mamma för jag behövde berätta för någon trots att vi sagt att vi inte ska berätta för någon utan varandra i början (vi har ju haft ett par år på oss att planera allt) men jag kunde inte hålla mig. Mamma blev såklart glad, hon började gråta men det kan också ha varit för att jag tjöt så jag knappt kunde prata haha. Hon visste inte ens att vi försökte, det har varit ganska jobbigt för oss så vi har valt att inte prata om vad vi gått igenom. Så nu fick jag berätta om allt det också.
Till slut fick jag tag i Mattias och kunde berätta nyheten för honom. Ett tips! Berätta inte för någon att dom ska bli pappa över telefonen om dom är på jobbet har så gott som hela arbetsdagen kvar. Kan vara svårt att koncentrera sig då haha. Och Mattias som inte ville att folk runt om skulle fråga vad som hänt fick låsa in sig på toaletten en stund för han blev ju såklart så glad att han också grät.

Det var det i alla fall. Nu till dom tre delarna jag upplevt av graviditeten hittills.
Den första är redan innan jag visste något och den kallar jag för hungriga perioden. Under några veckor så var jag konstant hungrig! Jag åt jämt. Jag minns en dag jag trodde att något var fel på mig för vi var hemma på middag hos min styvpappa och jag åt två portioner. På väg hem därifrån bad jag min bror stanna på Max så jag kunde köpa med mig mat hem och han trodde väl jag var knäpp som precis innan vi åkt hade ätit. Och när jag kom hem tröck jag i mig en fiskburgare, en stor creole fries och en milkshake. Sen när jag låg i sängen och skulle sova var jag så hungrig att jag var tvungen att gå upp och göra mig två toasts (alltså TVÅ dubbelmackor med ost och skinka). Och så höll det på även ett tag efter att jag testat positivt. Men andra ord var det inte så konstigt att jag ökade en hel del i vikt i början.

Efter den hungriga perioden började nästa, den jobbigaste av alla, illamåendet. Det var konstant illamående varenda dag dygnet runt i ca 5-6 veckor. Jag kunde inte äta så bra för direkt när jag kände lukten av mat behövde jag springa in till toan. Potatismos var nästan det enda jag fick i mig. Det plus apelsinjuice och yoghurt kunde gå ner på dom bra dagarna. Klarade heller inte av kaffe längre vilket i sin tur gav mig huvudvärk. Inte kul ihop med illamående.. Vid den här tidpunkten hade vi precis fått hem våran nya säng och sängbord och doften av nya möbler var hemsk för mig. Så pass att jag nästan inte kunde sova i sovrummet längre. Jag trodde aldrig att det skulle gå över. Men det jobbigaste den här tiden var ändå att låtsas att jag mådde bra, hittills visste bara våra föräldrar om graviditeten så på varenda middag hemma med familjen eller på jobbet fick jag snällt låtsas att jag mådde prima men illamåendet höll på att ta knäcken på mig. Det värsta var på jobbet, där fick jag verkligen anstränga mig för att inte visa hur illa jag mådde för då hade nog alla kollegor mer eller mindre tvingat mig att vara hemma pga magsjuka. Men det hade ju inte funkat att vara hemma några dagar för att sen komma tillbaka och fortfarande må dåligt. Då skulle dom ganska snart räkna ut anledningen till illamåendet.

Men illamåendet gick över till slut och jag kom in i den trötta perioden som jag är i just nu. Hur mycket jag än sover så blir jag inte pigg och jag orkar inte göra något alls dom stunder jag är vaken. Att ta mig från sängen till köket för att fixa frukost och sen sätta mig i soffan tar på krafterna så pass att jag oftast somnar med frukosten i handen. Och tio timmars passen på jobbet mitt i natten är ingen lek. Jag får anstränga mig allt jag kan för att hålla mig vaken, tex springa upp och ner i trappen till tvättstugan och tvätta alla mina och mina kollegors arbetskläder för att inte somna. En gång satte jag mig på kanten på en vanlig köksstol för att inte somna men nickade till ändå och hann precis få tag i stolen innan jag slog i golvet. Det är helt sjukt hur trött man blir. Men med tanke på allt som händer i kroppen är det inte så konstigt att den blir utmattad. Det är en stor förändring. Plus att pga av allt extra blod som just nu pumpas igenom mig så blir jag andfådd av minsta lilla ansträngning. Att ta på skorna är jobbigt, då måste jag sitta en stund efteråt och ta igen mig lite. Haha det känns nästan som om kroppen åldrats.
Nu har jag även fått yrselattacker som kommer lite när som helst. Helt plötsligt svartnar det för ögonen, jag blir yr och alldeles matt i kroppen och måste lägga mig ner direkt för att inte falla ihop. Enligt barnmorskan är det pga blodtrycksfall. Man kan visst få det trots att man har bra blodtryck, och det har jag. Alla mina och barnets värden är bra och det är jag så glad över. Jag kan ta alla dessa symtom ihop ända fram till maj om det skulle behövas. Just nu känns det som om allt är värt det. Jag skulle lätt göra om dom här månaderna igen om det skulle behövas. Men vi kan ju ställa den frågan senare i graviditeten och se om jag känner samma sak när jag har en stor mage i vägen och med en sommarvärme på gång haha.

​​​​​​Morgonens kula ❤️

Likes

Comments

Tidigt i lördags morse kom första snön i Linköping. Så mysigt! Nu är det inte mycket kvar men en stund var det fint i alla fall. Hoppas på mera snö i december.

Likes

Comments