att sitta på taket, okänd kontobalans, nyfunnen kärlek till sin kropp, för avslöjande baddräkter, konstiga tanlines, svettigt sex, usikt över staden, att vakna tidigt av solen genom persiennerna och sedan somna om, cigarettes after sex, isté på uteserveringar, att råka spendera alldeles för mycket pengar på en cola för att man inte förstår valutan, bruce springsteen i bilen med nedvevade rutor, övermogna nektariner, att aldrig riktigt packa upp för att man ändå ska packa igen, ljummen rosé i en park, nipslips och att rycka på axlarna för att inget gör någonting längre.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Jag känner att min kreativitet i sakta mak rör sig mot pension trots dess ringa ålder på 16 och ett halvt jordsnurr, och att mitt liv kommer att bli föga intressant när den väl försvunnit och gjort sig bekväm i en ihopfällbar stol någonstans långt bort för att den "tröttnat på vardagen" så den drog på sig ett par foppatofflor och är snart avdankad. Jag ser den som ett minne blått och jag får vykort ibland där min sedan länge försvunna kreativitet avnjuter en long Island iced tea under en Palm med cikadornas ljuva ton i öronen. Nästa stopp är tydligen en kryssning. Jag kan se framför mig den hur den signerar klagomålslappar med "vän av ordning"

Utöver det så har jag åldersnoja, som fan för att förtydliga. Verkligen något jag tycker är jobbigt. Vet för övrigt inte vad det grundar sig i har väl bara fått för mig att det är tråkigt att vara gammal och att gamla är tråkiga, men så är det ju inte? Jag känner massor av roliga gamlingar som lever life men det är någonting som känns fel. Jag tycker det är så jävla poetiskt och sexigt att va ung har verkligen fått för mig att ungdom är nåt pure som alla andra som inte är det avundas. Jag menar, hur socialt accepterat är det på en skala att inte ha sitt liv under kontroll vid 40? Inte särskilt va. Skulle säga att på en skala från att suga av med kondom till att vapea bland allmänheten så ligger det nästan bortom skalan men det är acceptabelt om du är ung. Jag gillar det. Möjligheten att kunna droppa allt och införskaffa sig en sockerförälder och dra jorden runt om det faller en in. Så ja summan av kardemumman jag skriver inte så många blogginlägg pga ingen kreativitet och är förlamad av åldersnoja.

Puss och kram heddz

Likes

Comments

(vi är stolta att presentera vår gästbloggare Vera, som är Floras mycket älskade syster. förhoppningsvis är detta inte det sista inlägget hon skriver.)

Med medvetandet om att du ännu en gång är i mitt liv går jag triumferande över gatorn i mina nedtrampade grå adidas. Ett blodrött leende är brett målat över hela mitt ansikte och jag vet inte om det är solen som lyser över mig eller jag som lyser under solen. Jag mår bra. Åh vad jag mår bra.

Ångesten, ifrågasättandet och vetskapen om att allt kanske inte är sådär bra har jag lagt på hyllan för ett tag.

Men ibland ligger de ändå och lurar bakom nåt unket hörn som jag rundar på min marsch.

Tankar om att släppa taget kommer alltid i små fragment. Det är aldrig ett fullbyggd, välbeställt beslut om att faktiskt lossa snaran och vandra fritt. Men det kommer pulserande ibland. När det blir tyst i några sekunder, när du lägger dig och sover bredvid mig och den förtrollande men förfalskade dansen tar en paus. Och någonstans i min kärleksinfekterade tvivel är det nog.

Konsten av att släppa taget är näst intill omöjligt att bemästra men lätt att skjuta upp. Det är ungefär lika enkelt att trassla loss sig själv som att trassla ur sina hörlurar. Det är också som ett sista knivhugg. Ett sista jack som bildar en sista skorpa som tillslut bildar ett ärr. Och vem fan vill hugga sig själv med en kniv? Att tänka att det blir bättre är lite för klysichgt och kanske tillochmed en lögn. För det känns ju ändå så bra när det inte ska va bra alls

Vera

Likes

Comments

vi ska dra igång en liten serie här på bloggen. den går ut på att vi varje vecka, eller något i den stilen, recenserar en partiledare i den svenska riksdagen. jag älskar att kritisera, det kommer väldigt naturligt för mig, och Hedda likaså (även om hon påstår sig vara mycket snällare och mildare än jag, vilket gott kan vara förankrat till sanningen). eftersom denna serie har sitt ursprung i mig tänker jag börja serien med riksdagens egna milf, Ebba Busch Thor.

de kända politikerna tenderar att inte riktigt falla mig i smaken utseendemässigt, vilket är föga förvånande med tanke på att det inte är skönhet som är deras största bekymmer, utan att få ett helt land att fungera. Ebba är däremot en lite annan femma. jag tror att det är en kombination mellan att hon alltid står mitt i alliansens fula nuna och därmed ser bra ut i jämförelse och hennes otroliga förmåga att alltid vara blondinbella-fräsch, även då hon är ute och predikar en inte så fräsch syn på aborträtt. en gång sade någon på ett krök att jag var snyggare än Busch Thor. låt oss bara säga att den personen fick en rätt okej kväll.

medan jag tycker att skönhetsfronten sköts utomordentligt av Busch Thor, anser jag att hon missar ganska grovt på åsiktsfronten. tyvärr är det den viktigaste punkten i mitt register. jag kan gå så pass långt att jag kallar hennes åsikter för förlegade. med tanke på sin unga ålder och utstyrslar i bjärta färger hade jag förväntat mig en frisk fläkt i kristdemokraternas historik av gamla grå män. men ack, blev jag besviken. att neka människor rätten till sin egen kropp är fruktansvärt passé och hör inte alls hemma i dagens politiska landskap. bara det faktum att hennes politik bygger på kristna värderingar och en brinnande vilja att värna om kärnfamiljen ger mig inte så pinfärska vibbar.

eftersom jag har en åsikt om allt tar jag även tillfället att tycka till om Busch Thors synlighet i media. detta är nödvändigtvis inte hennes eget fel, men jag har fått nog av hela situationen. alltför ofta tycker jag att jag skymtar hennes prydligt pudrade anlete i folkliga tv-program som så ska det låta till exempel. det flyttar fokus från hennes politik och gör henne folklig och omtyckt, även hos de som inte alls håller med om hennes åsikter. hon vinner på så sätt röster för sin förvånansvärt drägliga version av how come you dont call me anymore, stället för på sin politik. det är ett klurigt pr-drag som tagits till eftersom hennes politiska kampanjer inte attraherar en stor publik. ärlig och bra politik ska inte behöva listiga lösningar som dessa. folket ska inte bli lurade. det är synd att det är så.

däremot tycker jag att hon är en förhållandevis skicklig talare. i de debatter jag sett har hon skött sig skapligt i jämförelse med många andra.

av mig får Ebba Busch Thor en stabil tumme ner, för trots prydlig page och okej retorik kan inget väga upp för det faktum att hennes politik är bedrövlig.

hoppas att ni njuter av sommaren!

Flora

Likes

Comments


För tillfället är jag i värmen och solen. Det är alltid fuktigt och jag är inte van. Jag är på Malta och lever vilt så att säga. På språkresa mer specifikt så det innefattar även dagliga studier. Jag har nu varit ifrån Flora min himmels måne sedan vi slutade skolan. Abstinensen är grov, och hennes snapchats räcker inte för att fylla tomrummet. Har även varit ifrån min fantastiska flickvän längre än vad som borde vara tillåtet och jag lär inte överleva. Men å andra sidan sitter jag just nu och sippar drinkar i solen med en dålig bok till hands så kan nog stå ut ändå. Maltas kultur är otroligt ointressant, det finns inte en sallad så långt ögat når, och jag har bränt mig så det står härliga till.

Har dragit en slutsats om mig själv idag också; nämligen att när det gäller kultur så föredrar jag alltid saker jag redan vet om framför nya saker, otroligt pensionärig inställning ändå. Tex läser hellre om en bok för tionde gången än öppnar en ny som verkar sådär, och även när det gäller musik så lyssnar jag nästan endast på det jag vet om, fan vad konservativt.

Ja det var väl det, malnourished och sönderbrända hälsningar från er allas, Hedda

Likes

Comments

jag har återvänt till staten där solen alltid skiner. tyvärr lyser däremot sommarlovskänslan med sin frånvaro. även mitt fagra anlete lyser med sin frånvaro för de där hemma. en del på snapchat också tyvärr. tidszonerna är att beskylla för detta. det känns faktiskt rent ut sagt vedervärdigt att åka ifrån allt och bara ta semester, trots att det är vad många fantiserar om. jag tror att jag har mer av sådant som det smärtar att åka ifrån än vad jag har sådant som jag längtar ifrån. på så sätt är det positivt. cynikern i mig ser det dock inte på det viset.

ur California av Chuck Berry

California, California
much has been told me about your beautiful sunshine
mountains and snow tops, valleys and rich crops
California, home so far from mine

Sverige saknar sin främsta invånare, men frukta icke, emedan jag är snart kommen åter.

Flora

Likes

Comments

här kommer en liten rant. Jag är TRÖTT på att folk som ej läst lolita/sett filmen ROMANTISERAR DEN SÅ MYCKET och rebloggar bilder på Tumblr med humbert och ba "daddy😍😍💯💯💦" DEN HANDLAR OM EN PEDOFIL!!!! Det är inget fel på att läsa boken eller se filmen det är viktig och bra litteratur!! Svinbra bok!!! Verkligen men om ett känsligt ämne och om en pedofil som förstör en flickas liv och psyke och jag bara får STRESS för läste den när jag va ca 13 som Dolores är i boken och kommer ihåg min CHOCK när jag kollade tags på Tumblr om lolita och det jag hittade bara var romantisering och aesthetic™ OCH MENINGEN MED DEN ÄR INTE ATT DET SKA ROMANTISERAS det var FAN inte Nabokovs poäng PIPE THE FUCK DOWN

// irriterad Hedda

Likes

Comments

​ibland känner man sig som en riktig rikssopa. det gjorde jag i början av veckan när jag fuckade upp en grej. jag erkänner att jag är lite sopig ibland, men att mina fina kvaliteter väger över. en mans sopor är en annans skatt. det är lugnt. alla är skräpiga ibland. som när min styvfar kastade min matsäck i soptunnan. metaforen fungerar på två vis. för honom verkade det som sopor, men för mig var det en utsökt pastasallad. den kan också fungera så att han var en sopa då han gjorde det misstaget, men nu har jag förlåtit honom och allt är okej. 

det blir bättre, sade någon en gång. det blir inte alltid bättre, men man kan lära sig att hantera det sopiga bättre och det är bra. 

~veni, vidi, vici~ 

lycka till!

Flora

Likes

Comments

jag hade skrivit ett inlägg till idag. men jag känner inte för att lägga ut det just nu. jag känner mer för detta. en av de, enligt mig, bästa beatleslåtarna. John kan backa mig i denna åsikt. kunde. fan. läs texten som om det vore en dikt. det är det. en dikt. den är fin. dynamisk. som livet. lyssna på låten också. (rubriken är låttiteln för de som är lite mindre slipade)

Words are flowing out like
Endless rain into a paper cup
They slither wildly as they slip away across the universe.
Pools of sorrow waves of joy
Are drifting through my opened mind
Possessing and caressing me.

Jai Guru Deva. Om
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my World

Images of broken light, which
Dance before me like a million eyes,
They call me on and on across the universe.
Thoughts meander like a
Restless wind inside a letter box
They tumble blindly as they make their way across the universe.

Jai Guru Deva. Om
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my World

Sounds of laughter, shades of life
Are ringing through my opened ears
Inciting and inviting me.
Limitless undying love, which
Shines around me like a million suns,
It calls me on and on across the universe

Jai Guru Deva, om.
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my world
Nothing's gonna change my World

Jai Guru Deva
Jai Guru Deva
Jai Guru Deva
Jai Guru Deva
Jai Guru Deva

ha det fint.

Flora


Likes

Comments