View tracker

Utanför smattrar Regnet mot fönsterbläcket, den genomskinliga fönsterrutan täcks av  droppar i olika storlekar. Samtidigt rullar droppliknande tårar ner för mina nu genomblöta kinder. Det vänder sig i magen. Vartenda ord är som ett vasst knivblad mot revbenen. Jag vill så mycket men förlorar desto mer. Ögonen tappar sin livsglöd och Påsarna under ögonen blir mörkare. Snälla, snälla säg att du är mest min.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Punkterade lungor, skakiga ben och med ett söndersplittrat hjärta, dränks jag i mina egna tårar samtidigt som han sluter sin hand i hennes.  Jag visste det så väl, men jag valde att skjuta bort det så långt till det föll över kanten. Jag förlorade.  Jag förlorade dig. Jag förlorade oss.

Likes

Comments

View tracker

​Han krossar mig mer för varje dag som passerar och jag kan inte sluta hoppas. 

Likes

Comments

​Jag vill ligga intrasslad i hans varma famn. Jag vill att han ska omfamna mig och pressa mig lite hårdare och lite närmre hans kropp. Jag vill dra mina fingrar genom hans hår, pussa hans kittliga skägg. Jag vill att han ska hålla fast min skakiga kropp, berätta att allt kommer bli bra och aldrig någonsin släppa taget om mig.  Ju mer jag vill desto mer växer min ångestklump. 

Likes

Comments

Dem säger att det enda sättet att läka ett brustet hjärta, är att helt släppa taget och gå vidare. Det är sant tänker ni nu, det är det tänker jag med. Det är inte svårt att bara släppa taget, det svåra är att ha orken till att förändra det som kommer efter man släppt taget. Men så sitter man där på sängkanten kallsvettig, kipandes efter luft och ögonen fulla i tårar. Man vill inte släppa taget, men man måste. Det känns som att man inte ska orka en endaste liten millisekund till, ens lilla hjärta orkar inte vara såhär trasigt längre. Man måste vara stark, stark nog att hålla emot när saknaden kommer smygandes tre timmar efter att man skrivit ett sista hej då och lovat sig själv att aldrig skriva ett endaste litet ord till. När mörkret lägger sig och natten kommer och man saknar det där mysiga godnattsamtalet och godnattsmset sekunden efter man lagt på, det är då man måste vara stark, tvinga sig själv att hålla emot, aldrig mer falla tillbaka.


Likes

Comments