Nu har nere bytts till uppe, jag behöver mindre sömn och den sömn jag får är inte direkt så man blir utvilad, men jag har ändå energi till att göra det jag vill och dubbelt så mycket mer. Snarare så att jag inte kan sitta still, matar barnet, sen får karln sköta allt som har med barnet att göra en stund och jag far runt som en virvelvind och städar, plockar och tvättar. Även diverse projekt sätta igång, möblera om är en favorit! Tidigare kan jag börja möblera om mitt i natten, det har prioriterats om för tillfället då lillen sover bäst bredvid mamma med tutten i ansiktet! 

Men även om jag är i en uppeperiod så kan jag känna mig nere, för då när jag håller på med diverse projekt (möblera, pyssla, måla om möbler, städa osv.) Så blir "dumtankarna" att jag inte är nog mycket med Tiger, även fast jag ger honom närhet och mat ca en gång i timmen och pappa klarar mycket väl all annan skötsel av bebis under tiden jag håller på med allt annat. Eller när jag drar igång 5 olika projekt samtidigt och inte plockar undan efter alla och lämnar framme massa grejer så får jag ångest över att det ligger framme massa saker.

I dessa perioder räcker jag definitivt till alla och lite till, utom mig själv. Jag är med bebis, finns där för min karl och jag och min kropp räcker till, jag är där för alla (varenda en som jag bryr mig om) dygnet runt hela tiden. Energin tar aldrig slut, känns det som. Men tyvärr så gör den ju det, energin tar slut och jag orkar ingenting helt plötsligt. Jag vill helst bara vara hemma med min familj. Det är det enda jag vill och orkar(om jag ens orkar det ibland liksom). Därför är uppe inte heller så värst bra, för då tar all energi slut och det tar ett tag att fylla på igen.

Imorgon ska jag till psykologen igen, undra vad vi pratar om denna gång. Har aldrig nån aning om innan, det blir vad som kommer upp i huvudet just då. Hon har bett mig berätta om ens situation som hänt sen sist vi sågs. Men på nått konstigt sätt kommer jag aldrig på det när jag väl är där. Men när jag går därifrån kommer jag på 10 situationer vi hade kunnat prata om. Spännande!

Likes

Comments