Din blick mötte min, jag hade inte sett dig på tre månader. Jag vände snabbt bort blicken i hopp om att du inte hade sätt mig. Jag fortsatte samtalet med mina vänner och tog ett bloss från ciggen, i ögonvrån såg jag dig gå mot mig med blickan fast på mig. Jag tittade upp mot dig och du log. "Hej, hur mår du?" frågade du mig. Jag tog ännu ett bloss, Svarade dig med ett enkelt "Bra, själv och hur så?" Ett skratt lämnade dina läppar, du tittade försiktigt på mina vänner och nickade, de förstod genast vad du menade och smög iväg.

"Jag mår okej, det har varit bättre och sämre" Du stannade upp och tog ett djup andetag innan du fortsatte " Jag vet att jag klantade till det, att jag bara lämnade dig utan någon så vidare bra förklaring. Jag är så otroligt ledsen över det, ledsen över att jag sårade dig, för jag saknar ju dig" Jag tror jag bara stod och gapade, förvånad över att höra dig säga dem orden.

Jag backade några steg. "Du kan inte komma tillbaka efter tre månader och säga att du saknar mig och att du är ledsen! Förstår du inte att du bara krossar mig igen? Jag är ledsen" Detta är det jag önskar jag hade sagt, att jag hade stått emot ditt leende, dina ögon. Istället stod jag helt tyst en bra stund, det var knappt att jag andades också. "Det var tre månader sen" mumlade jag. Du tog min hand då, svarade enkelt "Jag förstod det inte förens jag hade lämnat dig och jag var för feg för att komma tillbaka, Men en vän till mig berättade att man aldrig ska ge upp på kärlek, för om det var äkta då varför skulle det inte vara äkta nu?"

Ännu en gång var jag förvånad över dina ord, tårna hade även börjat rinna på mig. "Jag vet inte" svarade jag dig och lämnade dig ensam vid entrén.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tanken slog mig för några dagar sedan att; jag inte alls var lyckligare med dig. Att alla problem jag hade då var på något sätt kopplade till dig, hur jag mådde, hur jag såg ner på mina vänner och hur jag kände mig ensam. Jag hade stött ifrån mig alla vänner så jag hade ingen att prata med eftersom när jag väl pratade med dig om hur jag mådde blev du bara irriterad och skyllde på att det var mitt fel att jag var ledsen.

Tanken slog mig för några dagar sedan att; mig du blev kär i är inte samma person är idag. Men när jag träffar dig faller jag tillbaka till hon som kunde dö för dig, hon som log mot dig fast hon egentligen bara ville gråta. Det är som att jag blir svag igen, fast jag vet att jag inte är det längre, fast jag har kämpat för att komma dit jag är idag, faller jag tillbaka. För att sedan kämpa mig tillbaka upp igen.

Likes

Comments

"Jag har aldrig trott på en sommarromans, innan jag träffade dig, jag trodde aldrig att man kunde falla så mycket på så lite tid. Jag är glad över att "vi" hände, och över att jag hann fånga mig själv innan det var försent."

Jag pressade mina läppar mot hans en sista gång innan jag hoppade ut ur bilen och sprang mot bussen som precis skulle gå, det regnade ute och innan jag kom i bussen var jag lika blöt som om jag hade tagit en dusch. Jag såg när bilen som han körde åkte iväg och fick en klump i magen. Jag trängde snabbt bort känslan i hopp om att fortfarande känna mig lycklig, för jag ville ju vara lycklig med honom. Under hela bussresan hem väntade jag på att han skulle höra av sig, skriva i något i stil med "Det var så roligt att träffa dig igen, kan jag inte få bjuda dig på middag innan du åker hem på riktigt och inte bara till din sommarstuga?". Jag fick aldrig ett sådant meddelande, ett "godnatt" var det jag fick och dagen efter hörde jag knappt av honom. Det var som att han inte ens fanns längre,

Tiden gick och vi hade pratat till och ifrån, det var två veckor efter vi hade träffats och det var bara en dag kvar innan jag skulle hem igen. Han sa att han ville träffas, men inte skulle hinna. Nu i efterhand tror jag inte på att det var sanningen att han var bara för rädd att berätta för mig hur det egentligen låg till, det som jag fick pressa ut honom att säga. För om jag inte hade berättat för honom om hur jag kände skulle han aldrig ha berättat för mig om vad han egentligen tänkte.

Att han aldrig skulle klara av distans. Orden krossade mig, inte på så sätt att jag aldrig skulle komma över honom, utan mer att det gjorde ont, att höra sanningen som jag egentligen har vetat men inte velat inse. Att få den sanningen svart på vitt.


Likes

Comments

Du och jag har ingen kontakt längre, men jag vet inte om det sliter mig itu eller om jag faktiskt uppskattar att du inte finns i mitt liv längre. För jag kan andas igen, utan den tryckande känslan över bröstet, jag känner att jag kan bli kär på riktigt igen och inte inbilla mig att jag är intresserad i någon för att sedan inse att jag inte alls är det och i slut ändan såra den någon, nästan på samma sätt som du sårade mig.

Du och jag har ingen kontakt längre, jag vet nu att det är bra. Efter att ha insett att du är den som är respektlös, att du är den som får mig att få svårt att andas. Eftersom att du är den som inte vill att jag ska bli kär i någon annan för att du själv inte har gått vidare.

Du och jag har ingen kontakt längre, och det kommer inte att ändras oavsett vad du tycker.


Likes

Comments

Det var så enkelt för dig att säga att du saknade mig. Innan vi tappade kontakten igen efter vi väl hade fått tillbaka den efter så lång tid av bara tystnad.

Nu är vi tillbaka där, till tystnaden. Tystnaden som sakta dödar mig. Jag vill bara ringa dig, säga att jag saknar dig. Men istället ligger jag vaken på nätterna och stirrar mig blind på mobilen i hopp om att du ska ringa mig.

För det var så enkelt för dig att säga det, så varför är det inte lika enkelt för mig? För jag saknar dig så mycket att det gör ont.

Likes

Comments

Jag väntar fortfarande på att du någon dag ska stå där utanför mitt hus, med händerna i fickorna och rädd för att knacka på. Då ska jag se dig gå runt där i cirklar, från mitt fönster, för att sedan gå ut till hallen sätta på mig ett par skor och gå ut. Fråga "Vad gör du här?". Du skulle då mumla något tyst svar med orden "Jag...saknar... dig".

Längre än så kommer jag inte när jag tänker på det, det gör för ont eftersom att det aldrig kommer att hända. Både du och jag har gått vidare, men tanken av ett oss finns fortfarande kvar. Tanken av att jag fortfarande ska kunna kalla dig för min finns kvar.

Med blicken fast på gatan utanför ser jag folk passera, med hundar, med partners, med vänner. Ingen av dem är du. Ingen av dem märker hur jag sitter där med tårarna ner för kinderna och tittar ut genom fönstret, letar efter dig.

Jag krossar mig själv genom att tro för mycket, tro att du ska komma tillbaka. Så som jag trodde att du och jag var ett för alltid. Jag har alltid trott att det var du som krossade mig, med det du sa till mig var 'bara' "Jag älskar inte dig längre". Med det var inte orden som krossade mig, eller du som gjorde det för den delen, det var jag som slutade älska mig själv, samtidigt som du slutade älska mig.

Likes

Comments

Jag söker din bekräftelse genom andra killar. Jag letar efter dina ögon när jag ser in i någon annans. Jag låtsats som att det är din hand jag håller när det är någons jag inte ens kommer ihåg namnet på. Det är dig jag letar efter när rummet fullt med folk.

Men du letar inte efter mig, du låtsas inte att det är min hand du håller. Du ser in i hennes ögon som om du inte ens vet vem jag är. Du söker inte min bekräftelse, för du har redan fått hennes.

Allt vi någonsin va, är som bortblåst. Jag vet det för jag ser hur du ser på henne, hur hela du skiner upp när hon är i din närhet. Jag ser hur lycklig du börjar bli, hur ditt leende är så genuint och vackert. Jag önskar bara att det var jag, att det hade varit mig du såg på det sättet, att jag skulle varit den som gjorde dig lycklig.

Istället söker jag din bekräftelse genom andra killar och gör ingenting annat än att hoppas, hoppas på ett oss igen.

Likes

Comments

"Hej!
Jag vet att det var ett tag sedan vi pratade. Ett tag sedan vi slutade säga hej till varandra till och med. Jag undrar bara hur du mår? Hur allt är? Vad du har för dig? Det kanske är konstigt att jag vill veta allt det där, eftersom att vi inte har någon kontakt längre, fast det betyder ju inte att jag inte bryr mig. För varje gång min telefon vibrerar hoppas jag att det ska stå ditt namn på displayen där du skrivit något om att du mår bra eller undrar hur min dag har varit. Jag saknar hur du och jag kunde ses när som helst bara för att prata ut om vad som hänt och hur allt går, jag saknar hur vi kunde sitta uppe i timmar bara för att vi älskade att vara i varandras sällskap och jag saknar hur du tittade på mig. Hur din blick följde mina drag för att sedan bara med ögonen berätta hur mycket du älskade mig. Men de dagarna är förbi nu och jag kan inget annat än att bara minnas dem. Minnas hur lycklig jag var i din närhet, minnas hur mycket jag skröt om att jag älskade dig.

Det du och jag hade var något fint, någon fint som tog slut på ett fult sätt. Jag kan ibland tänka på hur du och jag kunde varit om det inte tagit slut eller om vi skulle hitta kontakten igen även om det gått ett tag. Den tanken varar inte länge då jag ger upp och inser att det aldrig kommer bli så.

Jag hoppas du mår bra. Kram"

Likes

Comments

Jag kan inte släppa tanken, att du och jag har blivit ett vi. Om man hade frågat mig det för två år sedan hade jag bara skrattat bort det och förklarat att du bara är en vän. För då hade jag inte vågat tänka tanken om att du egentligen var allt för mig. Att du gjorde mig lycklig.

Jag är för kär i dig och enklare kan det inte bli, men mer komplicerat får man leta efter. Jag trodde aldrig man kunde bli för kär i någon, att kärleken på något sätt skulle tränga sig in i varenda liten del i kroppen.

Likes

Comments

Jag vill att du ska älska mig, älska mig så som du gjorde här om kvällen. När du berättade att du ville chansa på oss igen, att du saknade mig och ångrade att du sårade mig.

Jag vill ha tillbaka nätterna när vi skrattade så mycket att vi grät, när vi låg i sängen i timmar och bara tog varandras tid. Jag vill att du ska säga "Jag älskar dig" så jag kan älska dig tillbaka utan att vara rädd.

Jag vill att du ska hata mig så som du gjorde igår. Som när du sa att jag inte förtjänade dig, att jag bara förstörde för dig.

Jag vill ha de dagarna när du inte ens tittar på mig. De dagarna då vi inte ens säger hej till varandra, även fast det är allt båda vill. Jag vill att du ska säga "Jag hatar dig" så att jag kan släppa dig och låta dig gå.



Likes

Comments