I 90 dagar åt jag en kosttillskott som ska dra igång muskeluppbyggnaden i kroppen - dock i min kropp hände ingenting under dessa 90 dagar. Jo, det ända som hände var att jag äntligen inte gick upp i vikt längre - men jag gick inte när, mina mått förändrades inte alls.
En hälsoundersökning visade att mina sköldkörtelvärde hade blivit dåliga så det gällde att höja dosen av den medicinen. Samtidigt skärpte jag till med maten - mer protein, bara lite kolhydrater.
Efter typ 6 veckor kändes det som att kläderna satt lite bättre, jag kunde dra bältet ett hål tillbaka. Jag kontrollerade ju vikten och den gick sakta men säkert ner.

Men nu, i lite över 3 veckor, händer det verkligen något. Vikten går ner (minus 5 kilo än så länge), muskelmassan går upp (har en våg som kan mäta det) men vad som är helt otroligt är mina mått.

10 cm tappade jag runt midjan, 7 cm runt bröst och höft, 4 cm runt låten, 2 cm runt överarmen!!!

Jag är så glad! Äntligen funkar något även för mig. Så klart kommer jag fortsätta med de nya matvanorna, samtidigt som jag fortsätta med träningen jag gör (en rask promenad 3-4 gånger i veckan). Nej, jag kommer att öka träningen, vill ju se ännu bättre resultat. Men skit vad nöjd jag är än så länge.

Med en övervikt från typ 20 kilo är det här bara resans början - men en underbar sådan. Och jag vill så klart, att det fortsätta på det sättet.

Det här kosttillskottet jag åt - det stämmer ju det de säger - att man förbereda kroppen under den tiden att kunna förändra sig .... och det funkar. Jag behöver inte fortsätta med kosttillskottet, bara fortsätta med de nya matvanorna och träningen. Tjohooooo!!!




Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Igår gjorde min sambo och jag en underbar promenad i Store Mosse här i trakterna. Vädret var så där - det blåste mycket och var rätt så kallt.

Jag vet inte vad det är, men jag har jättesvårt att "hålla" mig när jag är kissnödig och det är så kallt. Och igår kändes det att jag tappade lite hela tiden (ni förstår vad jag menar??). Hur som helst, efter fleras timmar kamp - nej, vänta nu - efter lite över en timme var vi tillbaka vid parkeringsplatsen, där det finns en toalett!!! Inte bara en toalett, en verkligen räddningsstation var det för mig, för att jag kände att jag inte kunde hålla mig 16 sekunder till.

På väg till toan föreställde jag mig hur det kommer se ut inuti - en sliten, gammal utedass som jag känner från mitt barndom. Men oj vilken överraskning - det såg fräscht och modernt ut. En riktig toalettstol fanns ju!! Det värmde hjärtat! En lättnad som jag inte kan beskriva.

Jag öppnade toalettlocket - och då såg jag det, det SVARTA HÅLET! Nej, det var ju en hel vanlig "Plumpsklo" utklädd som en modern toalett.

Första tanken var "Spring, spring för livet" men sedan kom andra tanken - mitt behov då???? Nej, det hjälpte inte, jag var tvungen att sätta mig.

Och när jag satt där, började filmen i mitt huvud: djur med röda lysande ögon, som sitter längs ner på botten av det svarta hålet och bara väntar på att en människa med bar rumpa visar sig. De var blodtörstiga och snart skulle den första komma upp och bita mig.

Ni kan inte tro vilken panik jag fick. Jag kissade så fort det gick (typiskt att jag nu kissade 300 liter) och sedan drog jag upp kläderna ännu fortare och sprang ut. Inget rödögat monster skulle få tag i mig.

Jag överlevde detta äventyret, som tur är. I bilen berättade jag för min sambo om mina tankar. Hans kommentar: -Det finns visst inga djur där nere?

Det var en FRÅGA!! Han kan alltså tänka sig att det finns djur där. Nej, det ville jag egentligen inte höra. Han skulle ha sagt det med ett utropstecken! Inte som en fråga.

Hur som helst: nästa gång vi är där och jag blir nödig ... då måste kära sambo min följer med in i toaletthuset för att kunna rädda mig i fall att. Punkt slut!

Likes

Comments

Igår kväll var det dags igen - bokföringskurs - kursledare: jag.

Jag har jobbat med bokföring i nästan 30 år nu så jag är van vid att tänka i de termerna. Men stackars deltagare!!! Att kreditera ett konto av kontoslag "inkomster" och kontoklass 3 för att debitera bankkonto som tillhör kontoslag "Tillgånger", kontoklass 1 är ju verkligen ingenting, man säger varje dag .... eller gör.

Men de kämpade och frågade och testade och diskuterade. Hjälpte varandra. Skrattade med varandra. Skrattade åt varandra. Peppade varandra och kapitulerade.

Denna glädjen i deras ansikte när de förstod en uppgift - bara för att bytas mot en förtvivlad min när de upptäckte att den där nya kunskapen inte var användbar i nästa uppgiften.

Jag vill så gärna kunna öppna deras huvud, stoppa in allt man måste veta om bokföring och sedan - tadaaaaaaa - klart! Men tyvärr måste de gå den hårda vägen - steg för steg. Jag kan bara försöka att göra vägen så behagligt som möjligt så att de inte snubbla och ramla av vägen.

Likes

Comments

2009 flyttade jag till Sverige för att börja ett nytt liv. En ny man stod egentligen inte med på to-do-listan. Men så dök han upp, nyårsafton 2009.

Jag förstod ju knappt nånting av det han sa - lexikonet var en livsnödvändig och väldigt uppskattat uppfinning under våra första månader vi umgicks. Men han hade tålamod och var en duktig lärare.

Tålamod har han fortfarande och det är därför jag älskar honom så mycket. Att kunna vara ihop med mig krävs mycket tålamod, tror jag. Jag har inget tålamod alls, oftast flyger det saker genom huset för att det inte gick som jag hade tänkt mig för 17 sekunder sedan. Han däremot behåller alltid lugnet och försöker t o m lugna ner mig - modigt måste jag säga.

Och mina försök att göra honom till en elitidrottare .... han lyssnar på mig .... och lyssnar ..... och lyssnar .... han är fortfarande ingen elitidrottare, inte ens en idrottare .... men han lyssnar. Alla andra skulle bli irriterade.

När vi för knappt tre veckor sedan var tvungna att avliva min hund blev han så klart också väldigt ledsen. Men när det kommer över mig och jag bryter ihop och bara gråter då är det han som tröstar mig.

Och så klart fick min dotter flytta in här när hennes liv blev lite krångligt och hon var i behov av snabb hjälp.

Ja, jag kan verkligen säga att han är det nästbästa som finns i mitt liv (det bästa är min dotter så klart). Han är inte perfekt men vem är det? Inte jag i alla fall. Och hur tråkigt skulle det vara att vara ihop med en perfekt människa???!!!! Jo, han är perfekt - perfekt för mig! Och jag hoppas verkligen att vi kommer att ha många lyckliga år ihop - och kanske blir han åtminstone en liten elitidrottare (hoppet dör sist, eller hur?).

Likes

Comments

Jag jobbar ju med hudvårdsprodukter och träffar många människor som har problem med huden. Och för att inte visa sina problem lägger de oftast mycket foundation på ansiktet. Visst, huden ser mycket bättre ut men blir huden verkligen bättre av det?

Här använde jag två olika produkter - den till vänster är den jag jobbar med, den andra är en annan produkt som kostade ungefär lika mycket.

Jag tror jag behöver inte förklara mycket. Glaset till höger var iaf svårt att rengöra. Tänk dig att det är din hy!!!!
Glaset till vänster däremot hällde jag bara ur, tog lite diskmedel - rent!

Nästa gång du vill köpa lite smink - funderar först - testa först - eller kontaktar mig!

Likes

Comments

Idag är jag ledig - så jag började dagen ganska lugn med kaffe i sängen.

Har man tid får man ju lust att testa något nytt. Att sminka sig är ju i och för sig inget nytt för mig, men alla nya produkter hade jag ju inte använt tillsammans så idag var det dags. Och jag måste säga att jag verkligen är nöjd med resultatet.

Det jag använde var foundation, ögonskugga, mascara, kajal, ögonbrynskit, brusher och lippgloss.

Produkterna är helt fantastiska. Man kan knappt göra fel! Och, det som jag tycker är bäst med den där foundation är att jag inte känner den alls. Alltså, jag menar en foundation brukar oftast ligger som en mask på huden, det känns att att något är på huden och att den inte kan andas. Men den här känns inte alls Och jag kan bara tvätta bort den med vanlig tvål och ändå sitter den bra på hyn.

Ja, en happy-me ska iväg nu till Örebro för att få jobba OCH umgås med min dotter som har flyttat dit.

Men om du bor i Örebro och vill veta mer om produkterna - slå bara ett signal då kan vi boka ett möte. <3

Ha en underbar dag allihopa och glöm inte - Take Care!

Likes

Comments

Igår var jag tvungen att göra det ingen djurägare vill göra men tyvärr måste man ta det beslutet ibland. Jag var tvungen att avliva min älskade Fussel!!!

16 år, 8 månader och 26 dagar blev han.

Vilken underbar vän han har varit. Han växte upp med min dotter och han avgudade henne. Men åldern är en sjukdom man inte kan bota och till slut kunde man verkligen se till hur han mådde sämre och sämre.

Jag som var övertygad om att han var odödlig - precis som min pappa. Men bägge svek mig.

Nej, det var inget svek. Om jag inte hade tagit steget igår hade jag gjort honom besviken. Det är ju mitt ansvar att se till att min livskamrat inte lider i onödan.

I över 16 år var Fussel vid min sida. Kan inte föreställa mig hur det ska vara utom honom nu. Just nu tänker jag bara att han är .... borta för en liten stund men han kommer strax tillbaka. Men det gör han inte! Jag vet det! Men jag fattar inte det!

Vid matlagningen för en liten stund sedan tappade jag lite mat på golvet. Jag brydde mig inte om att plocka upp det. Han kommer ju strax och är glad över en liten "godisbit". Nähää, så var det ju inte. Efter 10 minuter låg godisbiten fortfarande på golvet - tårögd plockade jag upp och slängde den.

Saknaden är oändlig!

Likes

Comments

Underbart när man får presenter, eller hur??? Idag fick jag en jättefin blomma och ett presentkort för massage!! Och varför fick jag det? För att jag fyller år om några dagar.

I Tyskland får man INTE göra så - grattar innan dag x eller ger presenter! Absolut förbjudet är det!!!!

Men här i Sverige verkar det vara helt okej. Jag har faktiskt lite svårt att vänja mig vid det .... har alltid lite dåligt samvete då. Men skönt är det ändå måste jag erkänna.

Tja, och imorgon ska jag bege mig till Stockholm. Ett stort event står på programmet som är jätteviktigt för mig. Det ska bli så intressant! Undrar om jag kan sova i natt.

Men jag måste göra de sista förberedelserna - packa ihop lite kläder, duscha, göra en ansiktsbehandling.

Allt det man måste göra innan man kommer till storstaden ;)

Likes

Comments

Härligt när man har sin älskade dotter hemma. Då gör man tjejgrejer tillsammans, hon diskar och tvättar, hon hjälper mig med allt möjligt och vi kan skratta tillsammans.

Förhållandet en mor har med sin dotter är inte jämförbart med något annat förhållande.

Självklart, ibland bråkar vi med varandra, är arga på varandra, irriterade över varandra - men hallå, vi är ju mor och dotter!!! Då måste det vara så!

Men i stort sätt funkar det verkligen bra med oss. Kanske för att vi vet att vi inte ska bo ihop i all evighet. Redan inom kort ska hon lämna mig igen. Då är det 35 mil som ligger mellan oss. Jag för min del njuter av tiden vi har kvar och hoppas att framtiden kommer som hon önskar sig. Och ännu bättre.

Synd att jag inte hade ett bra förhållande till min mor. Att inte min mor kramade mig och sa att hon älskar mig. Men det var en annan generation. Så klart älskade en mor sina barn, det behövdes väl inte säga hela tiden! Och att krama! Nej, det tyckte hon inte om. En annan generation var det helt enkelt.

Men vi är annorlunda. Det gör det hela förmodligen inte lättare. Men mycket roligare! :D


Likes

Comments

En veckas träning och bra mat gjorde ingen förändring på min vikt. Eller mina muskler. Eller kroppsfett. INGEN förändring alls!!!

Det är ju bra, tycker jag. Om jag jämför med min allra första mätning då hade jag ju tappat muskelmassan. Det hände ju inte den här gången.

Och när jag mätte mig upptäckte jag att jag hade missat ungefär 1 cm runt midjan. Förmodligen eftersom magen inte är svullen längre. Undvika ju gluten och socker. Jag fortsätter med det jag gör. Nej, förresten, det gör jag inte!!! Mitt ben börjar nu göra problem så jag måste ändra min träning så att det blir lite mer höft- och knävänlig! Och vad är det bästa träningen då???? Precis! PILATES!

Alltså, jag börjar med en ny challenge! 30 Pilates-pass för att få en helt ny kropp!

Nej, allvarlig. Pilatesträningen är den bästa träningen som finns. Om man nu har hälsoproblem eller inte. Och jag, som är utbildad Pilates-Instruktör, undrar, varför jag inte tränar mer detta. Jo, jag vet - för att det är så jobbigt!!!! Men nu är det som det är och jag vill se resultat snart. Fram till den 12 februari har jag gjort 30 Pilatespass!!! Jag kommer lägga ut mitt program imorgon!

Och sedan gäller det! Vem vill vara med????

Likes

Comments