Eter ett ton tajta kramar, nervösa kramper i magen och försök till lugnande andetag är jag i New York. New York, staden av drömmar och sömnlösa nätter. Jag reste med tanken på att jag själv skulle behöva kämpa mig igenom flygplatsen, letandes efter rätt gate och den korrekta terminalen. Dessa tankar sprack till min lättnad när jag på flygplatsen i London såg ett helt gäng med ungdomar. Alla iklädda lysande, icke charmiga tröjor och en ryggsäck som helt otroligt inte ens gick i samma ton som tröjan. Cirka sju timmar senare stiger jag och mina stela ben av planet. Med ett leende på läpparna möter jag New York. Ett leende som alltför snabbt förvandlas till en näst intill plågsam grimas. Hej där 33 grader och halloj på dig med fuktiga luft, här kommer jag från kalla Sverige med jeans och en tjocktröja. 

Jag skulle kunna beskriva hela prep campen i New York in i minsta detalj men tro mig, det skulle bara bli extremt långtråkigt och jag skulle förmodligen inte skriva ett enda inlägg till på hela året. Istället fokuserar jag på dem lite mer underhållande bitarna. Första dagen på själva Manhattan var helt otrolig och man kunde inget annat än att gå med blicken mot skyn hela tiden. Byggnaderna var mäktiga och folket på gatan var startskottet till den amerikanska känslan. Självklart var vi tvungna att åka upp i Rockerfellar center och det var verkligen ingenting jag ångrade. Utsikten var helt fantastisk och jag fick äntligen chansen att se staden ovanifrån med egna ögon istället för att studera bilder. Samma dag åkte vi på en båttur och såg allt från långt håll i solnedgången. Tro det eller ej men den dagen var en stor dag. Inte för att jag såg staden ovanifrån eller för att båtturen var helt otrolig. Nej dagen förgylldes av mitt första besk på Starbucks. Ironi dock men det var i vilket fall roligt att se hur de stavade mitt namn ( något de nästan lyckades med) ;). På kvällen samma dag möttes vi av en överraskning. Istället för att behöva gå den långa biten tillbaka till tågstationen fick vi alla åka limousin, en biltur fylld med hög musik och en konstant upprepning av meningen " This is so cool". 

Trots att den sista dagen i New York inte erbjöd någon limousin var den ändå minnesvärd då vi vandrade i Central Park, Soho och Noho. 


Saknar er där hemma. Kramar från mig:) 

Likes

Comments