Header
View tracker

Ni har säkert märkt att jag har varit ganska frånvarande här på bloggen, nu får ni veta varför. Vi har startat en youtube-kanal! Främst lägger vi upp vloggar, alltså en hel dag filmar ni så ni får följa med oss fast på ca 10min. Vi kan även göra roliga tävlingar osv. Vet ni vad youtube är så förstår ni, hur förklarar man det ens? Gå iallafall gärna in och kolla på våran kanal, vill ni följa den som ni följt min blogg på får ni jättegärna trycka på prenumerera knappen så missar ni inget vi lägger upp. Jag kan tyvärr inte se vilka som följer oss men det är kul ändå ifall ni vill följa oss! Länk till kanalen: https://www.youtube.com/channel/UCQi9L6q7CO_XUOmiyNka_kQ/featured eller klicka på bilden nedan.

Det var allt jag hade att skriva för den här gången, jag kommer försöka uppdatera lite här med men jag har hittat kärleken över att redigera videos istället så vill ni följa oss så prenumerera istället på våran kanal så ses vi där!

Ha det så bra sålänge!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag har suttit och kollat igenom bilder och inser nu att jag varit så himla inaktiv på sociala medier så ingen av dem har lagts upp och såklart kunde jag inte välja ut favoriter så i det här inlägget blir det en bildbomb från bilder jag tagit dem senaste veckorna. Samtidigt som jag skrev i förra inlägget att Elicia blivit lite "förskole-galen" så har hon blivit mycket gosigare, hon har aldrig kunnat sitta still men nu kommer det mer och mer. Pussar har vi också fått ett par stycken den senaste tiden!
​Jag har inte fått någon bild förr när hon har regnstället på sig för det har hängt på förskolan sedan vi köpte det men visst är det fint? Hoppas alla haft en bra helg och får en fin vecka. Någon som kommer bli glad imorgon är min lilla busa som får åka till dagis!

Likes

Comments

View tracker

Nu är dagens morgonarbete klart, vilket för mig var att designa en ny header! Det kändes lite tråkigt att ha en bild från när Elicia var 10 månader (?!) tiden går fort men idag blir Elicia hela 15 månader. Från att gå från en snäll och busig unge har förskolan gjort henne till en helvild, galen liten bråkstake. Hon hittar alltid på nya hyss och har till och med börjat bitas och slåss, haha! Ja ja det ska nog bli ordning på henne så småningom. Vi tycker ju såklart inte att det är okej men det är lite kul att skratta åt det när hon inte ser.

Men om vi pratar headern, just nu är texten ljusrosa (om man ska lita på min dator) annars på mobilen är texten skik-lila, vilket inte var tanken. Så nästa gång du går in så kanske texten är svart men det är ju inte kul att det är så stor skillnad... Bilden på oss tog Robin spontant häromdagen och den kanske inte är den bästa på varken mig eller Elicia egentligen men jag älskade att man ser våran lycka mitt i buset och spontant är väl egentligen bäst? Klockan är min egna och visar tiden för när Elicia föddes (14.59) Ser ni förresten att jag blivit mörkhårig igen? På hösten trivs jag i mörkare kläder och samma gäller med håret. Kommentera gärna vad ni tycker om den nya headern! Kvaliteten blir ju tyvärr aldrig så bra när den läggs upp på bloggen.

Likes

Comments

Efter förra inlägget så förstår ni att det varit kaos inombords hos både mig och Robin ett tag men för Elicia är det helt toppen och det tänkte jag skriva om idag. Igår var det sista dagen på inskolningen och nu är hon officiellt ett dagisbarn, hehe. Jag måste börja med att skriva att hon älskar dagis (eller föris) och det är verkligen ett stort steg för alla barn men Elicia har fixat det galant. Man känner mig varm i hjärtat. De första dagarna var det svårt (för mig) det kändes tufft att lämna henne bara för en liten stund och släppa kontrollen, det svåraste var nog att ta in att hon faktiskt är en stor tjej nu och att hon inte behöver mig hängandes över axeln hela tiden. Jag har gråtit så mycket och har tyckt det varit jättejobbigt men Elicia har växt så mycket som person, jag är så stolt, vi är så stolta.
När man kommer och bemötts av en solstråle, då inser man att det här är rätt och att vi dessutom har gett henne en trygghet som hon faktiskt har med sig. Själva förskolan känns också jättebra, det är en liten "klass" med bara ettåringar, för varje år så byter man avdelning men har med sig en pedagog som följer klassen hela vägen fram till sexårsverksamheten. Hennes fröknar som hon har nu är toppen och ja, det hade inte kunnat vara bättre. Snart ska vi förresten på vårat första föräldramöte (Hur sjukt?) Det låter så stort.

 Idag är vi hemma och myser men på måndag drar allvaret igång, jag har inte riktigt kommit igång med studierna ännu så det ska bli skönt att kunna sitta i lugn och ro och fokusera. Planerna för helgen är väl att ta oss ut i huset och tänka på annat, eventuellt kommer vi få en barnfri kväll imorgon som hade suttit fint. Men vad gör man egentligen då? Äter en middag kan jag gå med på men går folk fortfarande på bio? Jag hade nog hellre spelat bowling, vi har som sagt inga direkt planer förutom att vi inte bara ska vara hemma.
Jag vill också lägga ett par minuter att tacka alla som har skrivit till oss ang vårat missfall, det berör att folk tar sig tid till att skriva och många har skrivit att dem har varit med om liknande och det gör ont i mig. Men tack, det var faktiskt skönt att kunna berätta. Ni är underbara.

Här är två bilder från Elicias dagis, dem har tagit ett jättesött fota på henne och hängt upp, så gulligt!

Likes

Comments

Det är svårt att veta vart jag ska börja, det här kommer vara det tuffaste inlägget jag någonsin har skrivit och jag känner att tårarna redan bränner bakom ögonen... Vi har förlorat en ängel, en sån liten varelse som vi redan hade hunnit börja längta efter och som vi älskade otroligt mycket. Det är en tomhet och en känsla som är svår att beskriva. Vi hade ju aldrig i tankarna att vi skulle vara med om något sånt här, det var ju bara något man läste om. Man kommer nog alltid undra vem den lilla personen var och skulle bli.. Men jag är lättad över att våran lilla bebis inte hann komma längre i utvecklingen och slapp lida. Och att Elicia inte är så stor och förstår.

Det var i fredags förra veckan det började. Vi vaknade upp glada och nöjda över gårdagen, vi hade nämligen varit på inskrivningssamtal hos barnmorskan, vi väntade vårt andra barn. Onsdagen, dagen innan barnmorskan, hade vi precis gått in i vecka 12 och lugnet hade lagt sig, "riskveckorna" var ju över. Runt 14 på fredagen började jag blöda och en stund senare var vi inne på sjukhuset för undersökning. Robin och Elicia fick inte följa med in till ultraljudet där min värsta mardröm senare skulle spelas upp. Jag grät långt innan vi ens hittade barnet, jag kände att någonting var fel. Och jag hade rätt. Det konstaterades att jag var gravid, men med ett dött barn. Barnet såg trasigt ut på något sätt och det var inget hjärta som slog...
Det är en stor tomhet, en stor smärta och en stor undran... Varför hände det här oss? Den här graviditeten var absolut inte planerad och därför tror jag att det blev sån glädje när vi plussade, allt kändes bara rätt och vardagen efter att vi fått reda på att vi väntade syskon liksom lystes upp och både jag och Robin fick drivkraften tillbaka. Vi gjorde misstaget att se för långt fram, nu hänger en t-shirt i Elicias rum med texten "Jag ska bli storasyster, mars 2017" som påminner, om och om igen.

Elicia skulle få bli storasyster och nu, nu vill jag aldrig bli gravid igen. Jag är så tacksam över att få ha min lilla tjej och min älskade Robin. Jag står på benen, för deras skull. Det är nu man verkligen inser att livet kan vända fruktansvärt fort och jag vill inte att Elicia ska vara på dagis, jag vill ha henne hemma hos mig. Men så egoistisk får jag inte vara.

Jag vet inte vad jag ska skriva mer, jag vet inte ens när det här inlägget kommer att komma upp, om det ens kommer att läggas upp. Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget och jag vet att för er som redan visste men även ni som fick reda på det nu så är det svårt att veta vad ni ska skriva men jag ville bara skriva av mig. Det är svårt att sätta ord på det själv, det är bara en enda stor smärta. Jag vill inte gömma mig, jag vill ställa mig upp stark men just nu känns allt bara tomt.

Här är några av de bilderna jag egentligen skulle lägga upp på torsdag den här veckan, det var meningen att vi skulle gå ut med graviditeten då eftersom vi skulle på vårat första ultraljud den dagen.




Nu kommer den andra svåra biten, att ta bort alla gravidappar, sluta leta efter syskonvagnar. Lägga undan gravidkläderna och sluta rota runt bland Elicias gamla bebiskläder. Bara leva vidare som om ingenting har hänt...

Likes

Comments

Idag är det den 15 augusti, om endast en vecka ska jag börja studera igen och om 15 dagar ska Elicia börja förskolan! Sommaren har gått fort men nu kommer det in lite mer rutiner och jag kommer nog må bra av det. Ångesten har skapat inre kaos hos mig de senaste veckorna och förhoppningsvis kan den lugna sig lite snart, jag var rädd för att gå in i en depression igen men det var någonting som fick mig att se framåt istället, som håller mig på banan.

Nog om mig, i det här inlägget hade jag tänkt skriva lite om Elicias utveckling för om 3 dagar blir hon ju 14 månader. Nu går hon klockrent, springer ibland hehe. Den sista lilla detaljen att ställa sig upp utan någon liten hjälp tränar vi fortfarande på för att när det inte finns något som hon kan ställa sig mot i närheten så går hon på knäna och då hjälper vi henne upp (vilket vi måste sluta med såklart..) Hon älskar bollar och kan säga "boll", hon tar upp en och kastar iväg den, springer efter och börjar om igen. Hon kanske blir en liten fotbollsspelare precis som sin far (och sin mor, hehe) Och någonting hon gör jämt är att slänga i saker i badkaret, inte bara schampo flaskorna som står på kanten utan hon hämtar alla olika sorters grejer och slänger ner (?!) likadant i spjälsängen eller över trappgrinden. Vikt och längd har jag ingen aning om men hon har storlek 21 i skor och 80-86/92 i tröjor, byxor är väl samma men 86or får man vika upp.
Jag kommer faktiskt inte på mer nu men det var några saker iallafall. Ni glömmer väl inte att följa mig på instagram för där uppdaterar jag betydligt oftare. Här är en bild från häromdagen när vi startade dagen med Nalle Puh.

Likes

Comments

Igår var vi iväg på Skånes djurpark, med oss tog vi Elicias mormor och morbror. Dagen blev riktigt lyckad och pricken över i:et var att jag fick träffa en klasskamrat från gymnasiet som jobbar på parken. Min första linje på gymnasiet var ju till att bli djurskötare och det är ett jobb jag än idag skulle tycka vara jättekul men det funkar inte riktigt då jag isåfall skulle vilja jobba utomlands.
Vi var lite osäkra på hur stor mening det egentligen var för Elicia, om hon ens skulle uppfatta att det var olika djur eller om hon ens skulle vara intresserad men Elicia hade nog roligast av alla. Stundvis sprang hon omkring med sin gåvagn över parken och så fort hon såg ett djur sa hon "voff" (hon tror att alla djur är olika hundar, haha!)

Jag tog inte jättemycket kort och en del tog jag med mobilen men dem är ju så tråkiga att visa eftersom kvalitén är så dålig. Jag hoppas alla har en bra sommar, nu är den endast 2 och en halv jobba vecka kvar för mig sen går Robin tillbaka och jag börjar studera och ska njuta av sista tiden som mammaledigheten. Om 27 dagar börjar inskolningen!

Likes

Comments

Häromdagen var vi och kikade på en ny kamera, just nu fotar jag ju med en SONY a500 men den är ju ganska stor och har tyvärr ingen filmfunktion som jag önskar. Därför känns då en kompaktkamera lite bättre? Men vilken?! Det finns ju massor av olika. Skulle du vilja lämna en kommentar om vilken kamera ni gillar mest som inte bara tar bra kort utan även kan filma bra och LÄNGE! Ett tag var jag sugen på en Canon legria mini x men jag vet inte om jag alltid skulle vilja behöva filma i vidvinkel, vad tycker ni om den? Många youtubers använder den och jag är ändå lite sugen på att göra mer videos, typ vloggar. Det här är så svårt! Jag önskar mig den till födelsedagspresent men vill kunna läsa på ordentligt på den jag väljer... Snälla hjälp mig, haha! Den ska helst ha Wi-Fi funktion också.

Här nedan la jag bara in två kameror, en Sony CyberShot DSC-RX100 och en Canon legria mini x.

Likes

Comments

Idag efter jobbet så var planerna att åka iväg på marknad men jag jobbade över lite och väl iväg krånglade bilen så vi drog in till stan istället och trösthandlade lite kläder till lillan. Det är ju snart dags för förskola och garderoben behövde uppdateras. Jag är så fruktansvärt trött på bodys så imorgon när Elicia vaknar ska jag minsann lägga undan alla sådana! Nu är det tröjor som gäller. Så himla mycket smidigare. Och sötare...

Jag är supernöjd med alla plaggen men kan vi inte bara ta en minut och kolla på den fina jackan! Nu ser den inte så fin ut på bild men den är så mjuk och mysig, jag vill också ha en sån, haha! Vilket plagg tycker ni är finast?

Likes

Comments

Jag har skrivit förr att jag inte vill dela med mig utav negativa saker här på bloggen därför väljer jag nu att skippa det helt enkelt, uppdateringen har varit dålig och jag ber om ursäkt för det.


Nu är Elicia 13månader, eller hon blev det förra måndagen men så noga ska vi inte vara. Hon går mer och mer men är väldigt bekväm med att gå på knäna, alltså inte krypa utan gå framåt på knäna. Jag vet inte om ni förstår men senaste dagarna och särskilt igår gick hon nästan bara. Senast jag räknade hade hon 11 tänder (?!) och ordet som används mest här hemma är "MAMMA", det är så häftigt och så mysigt. Om 36dagar är det inskolningsdags på förskolan också...

Vädret har varit underbart senaste veckan och jag var barnfri hos min mamma häromdagen och hade lite paus från allt, behövligt. Ibland måste man bara få vara och släppa kraven, dock så saknade jag såklart min lilla skrutt så fort jag åkte hemifrån...
Några dagar i rad nu har vi verkligen utnyttjat att sjön är våran närmsta granne och Elicia har tyckt det varit ganska kul, hon fick en sån badring fast för bebisar med ryggstöd när hon fyllde år som varit perfekt. Då kan hon springa omkring i vattnet och kika på dem andra barnen. Igår fick Robin någon kick och när Elicia somnade på förmiddagen drog han med mig ut i trädgården. Nu är gräset klippt, poolen skrubbad, mossan/gräset mellan plattorna borta, gräset som växt över plattorna är borta, klängväxterna välskötta mm. Vi hann även med att gräva upp framsidans rabatt där vi ska göra ordning inom kort och börja rensa bland plattorna där också. Puh... Man blir trött men på ett annat vis, skönt trött. Det var ett bra initiativ av gubben.

Vi satte även upp gungan som jag längtat efter och det var någon som blev riktigt lycklig iallafall! Nu hinner jag nog inte skriva mer men här får ni ett par bilder från gårdagen. Jag hoppas att jag inom kort kan skriva igen!

Likes

Comments