Första riktiga gravidupdaten! Bra svengelska där? Vi är i vecka 22 (21+4) och nu har vi äntligen fotat magen, den börjar runda till sig men jag har fortfarande vissa byxor som funkar. Arbetsbyxorna fick jag lägga på hyllan för ungefär 2 veckor sedan men på jobbet vill jag verkligen ha bekväma kläder. Imorgon ska jag in till barnmorskan för första gången sedan inskrivningen, Elicias förskola är stängd så hon kommer få följa med men det brukar aldrig vara några problem. Vart vi än går så lyckas hon charma folk och anpassa sig efter situationen, idag var vi på stan och ja, låt säg att vissa människor ser verkligen sura och stressade ut men sen tittar Elicia fram och plötsligt ler dem. Då känner man sig stolt.
Antagligen blir det vägning imorgon och förhoppningsvis lyssna på bebisens hjärtljud, jag tror vi var runt vecka 25 med Elicia när vi fick höra hennes hjärtljud första gången. Den här graviditeten tänker jag faktiskt skriva ner lite mått och sånt man tar hos barnmorskan, det brydde jag mig inte ett skvatt om sist men jag kan ändå tänka att det skulle vara kul att ha.

Enligt appen är barnet ca 26cm nu! Det är helt sjukt hur fort bebisar växer i magen, "normalt" brukar ju en nyfödd bebis vara mellan 48-52cm så lillasyster i magen är iallafall hälften så lång som hon kommer vara när hon tittar ut. Elicia vägde 3168g och var 48cm. Så spännande att se om dem kommer vara lika. Min förlossning med Elicia var det bästa jag varit med om, en riktig drömförlossning, hoppas nästa blir lika fin att se tillbaka på. Jag är så taggad att få föda barn igen! Som jag skrev sist så sparkas det på i magen men hon ligger med fötterna spikrakt ner typ? För alla sparkar jag får är liksom precis i byxkanten (eller troskanten för att vara övertydlig nu när jag har gravidjeans, hehe) Så jag har inte lyckats filma sparkarna ännu men det kommer nog snart, jag hittar ingen bra video alls när Elicia låg i magen, jag typ glömde att filma det...

Här nedan har ni iallafall magen i vecka 22!

På stan idag så lyckades vi komma hem med, håll i er, ENDAST kläder till mig. Jo tack, jag vet, jag är också chockad. Elicia lyckas alltid få hem något och på senaste tiden har Robin blivit intresserad utav kläder men idag var det min tur. Oftast kollar jag även kläder till mig själv men hittar inget, på det sättet har Elicia och Robin det enklare, dem tar en tröja dem gillar och väljer sin vanliga storlek och betalar. Kläderna jag köpte har jag på mig, jeansen är vanliga ljusblå gravidjeans från H&M, så tråkigt att inte fler butiker säljer jeans till gravida men dessa var iallafall jätte stretchiga och mjuka. Blusen nedan är från märket Isolde som jag köpte på Cassels. En butik som är väldigt underskattad, eller var för mig iallafall innan jag gick in där idag. Vi hörs snart!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Idag har vi myst med dem närmsta med god mat och bus! Elicia var en liten påskkärring för första gången och fick påskägg från mormor. Hennes lilla kusin och hon har dessutom kunnat leka lite mer idag än förut och det var mysigt att se, så himla kul att kusinerna blir så tajta i åldern. Kusin Hanna kommer ju inte ens hinna fylla 1år innan vår lilla tjej i magen kommer födas.

Jag har tänkt att börja fota magen lite då och då, när jag var gravid med Elicia fotade jag ju den hela tiden men ärligt talat har jag inte tagit ett enda kort än så länge och nu är vi ändå i vecka 22. Så nu under helgen ska jag försöka få till det med lite bilder och "graviditetssnack", skulle ni ha några frågor så får ni jättegärna ställa dem i kommentarsfältet så kan jag svara på dem i nästa inlägg!

Här är dagens lilla påskbusa! Självklart fotade jag efter maten, att man aldrig lär sig...

Likes

Comments

Vilken härlig mening att skriva, vi är tillbaka! Jag har faktiskt längtat efter att börja blogga igen men har inte känt fören nu att jag haft tid osv. Mycket har hänt sedan sist, senaste inlägget lades upp den 29e december. Elicia går på förskola och tar enorma framsteg varje dag, som dem på förskolan också säger så lär hon sig säga nya ord varje dag. Talet har äntligen lossnat och det är verkligen häftigt, hon har ju tidigare gjort sig förstod väldigt bra men det är annorlunda när orden bara bubblar ut. Jag ska verkligen försöka uppdatera om hennes utveckling nu framöver för tyvärr har jag ju inte riktigt gjort det på ett tag och det är ju så kul att ha "dokumenterat".

I söndags gick vi även ut med fantastiska nyheter, Elicia ska bli STORASYSTER. Vi valde att vänta ganska länge innan vi gick ut med graviditeten på grund av att förra sommaren gick vi ju igenom ett missfall som tog ganska hårt på oss, det var svårt att förstå varför det hände just oss och rädslan över att det ska upprepa sig med den här bebisen har (och är) väldigt stor. Men imorgon, torsdag, går vi in i vecka 22 och sparkarna från lillasyster gör mig lugnare. Jag började känna små buffar i kanske vecka 19 och sedan dess har dem inte blivit så mycket "starkare" men dem kommer däremot oftare. Och ja, en liten lillasyster fick vi se på rutinultraljudet att det är. Vi hade ett pojknamn väldigt kärt men när beskedet nu har lagt sig så känns det spännande med två döttrar. Men har ni namnförslag så skriv en kommentar!

Den här graviditeten är väldigt olik min graviditet med Elicia, jag har mått väldigt dåligt och sedan januari har jag mer eller mindre varit konstant sjuk. Men jag ska uppdatera mer om graviditeten framöver och innan det här inlägget blir för långt vill jag mest säga välkomna tillbaka till vår lilla blogg! Jag är supertaggad och jag hoppas ni tycker att det ska bli kul att följa oss igen. Jag ska försöka fixa iordning designen så fort jag har bestämt mig hur jag vill ha det. Vi hörs snart!

Elicia visar stolt upp ultraljudet med lillasyster i den nya vagnen!

Likes

Comments

Så mysigt det kändes att komma in här på bloggen igen! Jag tycker det är superroligt att redigera videos också men skriva har väl egentligen alltid varit min grej. Idag är det torsdagen den 29 december och 2016 drar sig mot sitt liv. I det här inlägget tänkte jag bjuda på lite bilder från våran jul men vill ni se det i videoformat så finns det två nya videos uppe på KANALEN. Gillar ni klippen så glöm inte att trycka på tummen upp!
Vi har iallafall haft en jättemysig jul, den bästa på länge och jag är så glad över att vi har en sån stor och fin familj.

Vi kan väl börja med årets julkort. Vår fina fina tjej!

Här är några bilder från julavslutningen på förskolan.

Årets hemgjorda adventskalender, den blev inte så genomtänkt då jag gjorde den i sista sekund men det blev en iallafall och Elicia tyckte det var jätteroligt att öppna ett paket varje dag!

Men nu till julafton! Här är min bror och hans flickvän med våran brorsdotter Hanna.

Morgonen på juldagen så var det direkt upp och riva bland alla sina julklappar!

Sen åkte vi till Elicias morfar och firade jul!

Det här med keps gillar Elicia och såklart ska morfar ha en likadan!

Det var alla bilder jag tog, jag vloggade somsagt båda dessa dagarna så vill du se mer så får du gå in på kanalen och kika på de två senaste videorna! Jag vill tacka alla ni som fortfarande går in på min blogg varje dag, det gör mig så glad! Jag ska försöka uppdatera bloggen lite oftare. Hoppas alla haft en fin jul oavsett om ni firade den eller inte!

Likes

Comments

Ni har säkert märkt att jag har varit ganska frånvarande här på bloggen, nu får ni veta varför. Vi har startat en youtube-kanal! Främst lägger vi upp vloggar, alltså en hel dag filmar ni så ni får följa med oss fast på ca 10min. Vi kan även göra roliga tävlingar osv. Vet ni vad youtube är så förstår ni, hur förklarar man det ens? Gå iallafall gärna in och kolla på våran kanal, vill ni följa den som ni följt min blogg på får ni jättegärna trycka på prenumerera knappen så missar ni inget vi lägger upp. Jag kan tyvärr inte se vilka som följer oss men det är kul ändå ifall ni vill följa oss! Länk till kanalen: https://www.youtube.com/channel/UCQi9L6q7CO_XUOmiyNka_kQ/featured eller klicka på bilden nedan.

Det var allt jag hade att skriva för den här gången, jag kommer försöka uppdatera lite här med men jag har hittat kärleken över att redigera videos istället så vill ni följa oss så prenumerera istället på våran kanal så ses vi där!

Ha det så bra sålänge!

Likes

Comments

Jag har suttit och kollat igenom bilder och inser nu att jag varit så himla inaktiv på sociala medier så ingen av dem har lagts upp och såklart kunde jag inte välja ut favoriter så i det här inlägget blir det en bildbomb från bilder jag tagit dem senaste veckorna. Samtidigt som jag skrev i förra inlägget att Elicia blivit lite "förskole-galen" så har hon blivit mycket gosigare, hon har aldrig kunnat sitta still men nu kommer det mer och mer. Pussar har vi också fått ett par stycken den senaste tiden!
​Jag har inte fått någon bild förr när hon har regnstället på sig för det har hängt på förskolan sedan vi köpte det men visst är det fint? Hoppas alla haft en bra helg och får en fin vecka. Någon som kommer bli glad imorgon är min lilla busa som får åka till dagis!

Likes

Comments

Nu är dagens morgonarbete klart, vilket för mig var att designa en ny header! Det kändes lite tråkigt att ha en bild från när Elicia var 10 månader (?!) tiden går fort men idag blir Elicia hela 15 månader. Från att gå från en snäll och busig unge har förskolan gjort henne till en helvild, galen liten bråkstake. Hon hittar alltid på nya hyss och har till och med börjat bitas och slåss, haha! Ja ja det ska nog bli ordning på henne så småningom. Vi tycker ju såklart inte att det är okej men det är lite kul att skratta åt det när hon inte ser.

Men om vi pratar headern, just nu är texten ljusrosa (om man ska lita på min dator) annars på mobilen är texten skik-lila, vilket inte var tanken. Så nästa gång du går in så kanske texten är svart men det är ju inte kul att det är så stor skillnad... Bilden på oss tog Robin spontant häromdagen och den kanske inte är den bästa på varken mig eller Elicia egentligen men jag älskade att man ser våran lycka mitt i buset och spontant är väl egentligen bäst? Klockan är min egna och visar tiden för när Elicia föddes (14.59) Ser ni förresten att jag blivit mörkhårig igen? På hösten trivs jag i mörkare kläder och samma gäller med håret. Kommentera gärna vad ni tycker om den nya headern! Kvaliteten blir ju tyvärr aldrig så bra när den läggs upp på bloggen.

Likes

Comments

Efter förra inlägget så förstår ni att det varit kaos inombords hos både mig och Robin ett tag men för Elicia är det helt toppen och det tänkte jag skriva om idag. Igår var det sista dagen på inskolningen och nu är hon officiellt ett dagisbarn, hehe. Jag måste börja med att skriva att hon älskar dagis (eller föris) och det är verkligen ett stort steg för alla barn men Elicia har fixat det galant. Man känner mig varm i hjärtat. De första dagarna var det svårt (för mig) det kändes tufft att lämna henne bara för en liten stund och släppa kontrollen, det svåraste var nog att ta in att hon faktiskt är en stor tjej nu och att hon inte behöver mig hängandes över axeln hela tiden. Jag har gråtit så mycket och har tyckt det varit jättejobbigt men Elicia har växt så mycket som person, jag är så stolt, vi är så stolta.
När man kommer och bemötts av en solstråle, då inser man att det här är rätt och att vi dessutom har gett henne en trygghet som hon faktiskt har med sig. Själva förskolan känns också jättebra, det är en liten "klass" med bara ettåringar, för varje år så byter man avdelning men har med sig en pedagog som följer klassen hela vägen fram till sexårsverksamheten. Hennes fröknar som hon har nu är toppen och ja, det hade inte kunnat vara bättre. Snart ska vi förresten på vårat första föräldramöte (Hur sjukt?) Det låter så stort.

 Idag är vi hemma och myser men på måndag drar allvaret igång, jag har inte riktigt kommit igång med studierna ännu så det ska bli skönt att kunna sitta i lugn och ro och fokusera. Planerna för helgen är väl att ta oss ut i huset och tänka på annat, eventuellt kommer vi få en barnfri kväll imorgon som hade suttit fint. Men vad gör man egentligen då? Äter en middag kan jag gå med på men går folk fortfarande på bio? Jag hade nog hellre spelat bowling, vi har som sagt inga direkt planer förutom att vi inte bara ska vara hemma.
Jag vill också lägga ett par minuter att tacka alla som har skrivit till oss ang vårat missfall, det berör att folk tar sig tid till att skriva och många har skrivit att dem har varit med om liknande och det gör ont i mig. Men tack, det var faktiskt skönt att kunna berätta. Ni är underbara.

Här är två bilder från Elicias dagis, dem har tagit ett jättesött fota på henne och hängt upp, så gulligt!

Likes

Comments

Det är svårt att veta vart jag ska börja, det här kommer vara det tuffaste inlägget jag någonsin har skrivit och jag känner att tårarna redan bränner bakom ögonen... Vi har förlorat en ängel, en sån liten varelse som vi redan hade hunnit börja längta efter och som vi älskade otroligt mycket. Det är en tomhet och en känsla som är svår att beskriva. Vi hade ju aldrig i tankarna att vi skulle vara med om något sånt här, det var ju bara något man läste om. Man kommer nog alltid undra vem den lilla personen var och skulle bli.. Men jag är lättad över att våran lilla bebis inte hann komma längre i utvecklingen och slapp lida. Och att Elicia inte är så stor och förstår.

Det var i fredags förra veckan det började. Vi vaknade upp glada och nöjda över gårdagen, vi hade nämligen varit på inskrivningssamtal hos barnmorskan, vi väntade vårt andra barn. Onsdagen, dagen innan barnmorskan, hade vi precis gått in i vecka 12 och lugnet hade lagt sig, "riskveckorna" var ju över. Runt 14 på fredagen började jag blöda och en stund senare var vi inne på sjukhuset för undersökning. Robin och Elicia fick inte följa med in till ultraljudet där min värsta mardröm senare skulle spelas upp. Jag grät långt innan vi ens hittade barnet, jag kände att någonting var fel. Och jag hade rätt. Det konstaterades att jag var gravid, men med ett dött barn. Barnet såg trasigt ut på något sätt och det var inget hjärta som slog...
Det är en stor tomhet, en stor smärta och en stor undran... Varför hände det här oss? Den här graviditeten var absolut inte planerad och därför tror jag att det blev sån glädje när vi plussade, allt kändes bara rätt och vardagen efter att vi fått reda på att vi väntade syskon liksom lystes upp och både jag och Robin fick drivkraften tillbaka. Vi gjorde misstaget att se för långt fram, nu hänger en t-shirt i Elicias rum med texten "Jag ska bli storasyster, mars 2017" som påminner, om och om igen.

Elicia skulle få bli storasyster och nu, nu vill jag aldrig bli gravid igen. Jag är så tacksam över att få ha min lilla tjej och min älskade Robin. Jag står på benen, för deras skull. Det är nu man verkligen inser att livet kan vända fruktansvärt fort och jag vill inte att Elicia ska vara på dagis, jag vill ha henne hemma hos mig. Men så egoistisk får jag inte vara.

Jag vet inte vad jag ska skriva mer, jag vet inte ens när det här inlägget kommer att komma upp, om det ens kommer att läggas upp. Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget och jag vet att för er som redan visste men även ni som fick reda på det nu så är det svårt att veta vad ni ska skriva men jag ville bara skriva av mig. Det är svårt att sätta ord på det själv, det är bara en enda stor smärta. Jag vill inte gömma mig, jag vill ställa mig upp stark men just nu känns allt bara tomt.

Här är några av de bilderna jag egentligen skulle lägga upp på torsdag den här veckan, det var meningen att vi skulle gå ut med graviditeten då eftersom vi skulle på vårat första ultraljud den dagen.




Nu kommer den andra svåra biten, att ta bort alla gravidappar, sluta leta efter syskonvagnar. Lägga undan gravidkläderna och sluta rota runt bland Elicias gamla bebiskläder. Bara leva vidare som om ingenting har hänt...

Likes

Comments

Idag är det den 15 augusti, om endast en vecka ska jag börja studera igen och om 15 dagar ska Elicia börja förskolan! Sommaren har gått fort men nu kommer det in lite mer rutiner och jag kommer nog må bra av det. Ångesten har skapat inre kaos hos mig de senaste veckorna och förhoppningsvis kan den lugna sig lite snart, jag var rädd för att gå in i en depression igen men det var någonting som fick mig att se framåt istället, som håller mig på banan.

Nog om mig, i det här inlägget hade jag tänkt skriva lite om Elicias utveckling för om 3 dagar blir hon ju 14 månader. Nu går hon klockrent, springer ibland hehe. Den sista lilla detaljen att ställa sig upp utan någon liten hjälp tränar vi fortfarande på för att när det inte finns något som hon kan ställa sig mot i närheten så går hon på knäna och då hjälper vi henne upp (vilket vi måste sluta med såklart..) Hon älskar bollar och kan säga "boll", hon tar upp en och kastar iväg den, springer efter och börjar om igen. Hon kanske blir en liten fotbollsspelare precis som sin far (och sin mor, hehe) Och någonting hon gör jämt är att slänga i saker i badkaret, inte bara schampo flaskorna som står på kanten utan hon hämtar alla olika sorters grejer och slänger ner (?!) likadant i spjälsängen eller över trappgrinden. Vikt och längd har jag ingen aning om men hon har storlek 21 i skor och 80-86/92 i tröjor, byxor är väl samma men 86or får man vika upp.
Jag kommer faktiskt inte på mer nu men det var några saker iallafall. Ni glömmer väl inte att följa mig på instagram för där uppdaterar jag betydligt oftare. Här är en bild från häromdagen när vi startade dagen med Nalle Puh.

Likes

Comments