Det känns inte som att det var så längesen jag satt här och de är det ju inte, såhär tätt mellan inläggen var ju ett tag sen men det är kul! Jag vill ju verkligen ta mig tiden att skriva mer här. Igår hade jag tid för att fixa fransarna och jag lämnade därmed Vilma för första gången, riktigt skakigt och jag kände mig inte alls bekväm med det. Robin erkände att han också varit lite nervös och det förstår jag, han hade ju liksom inget direkt att trösta med ifall hon skulle blivit ledsen förutom nappen (Som Vilma accepterar varannan gång typ) Men allt gick bra, jag ammade innan jag åkte, var borta i två timmar och när jag kom tillbaka ammade jag igen. Så skönt att vi lyckades för det var verkligen dags för en påfyllning. Än en gång blev jag supernöjd och tipsar från hjärtat om Josefine på JF Beauty i Växjö, supermysig och duktig tjej!
Inatt var våran bästa natt hittills och jag känner mig otroligt pigg! Hon ammade bara vid 23, 03, 06(?!) Hur sjukt och såå nice. Nu hoppas vi bara att det inte var en slump. Dagen såhär långt har väl också varit ganska bra, dock en aning kaosartat... När jag hade lämnat Elicia på förskolan skulle jag och Vilma iväg på våran första mamma/barn träning och var bara hemma och vände en runda innan och när vi ska köra iväg rasar avgasröret på bilen?! Hur dålig tajmning? Den skulle dock in på verkstan en runda innan besiktning men det får bli tidigare än planerat. Skit bilar. Jag fick iallafall hjälp av R och en kollega till honom till träningen. Och där var det jättekul! Så skönt att komma igång och dessutom kunna ha med Vilma, det blir en bra höst tror jag.

Nu är det snart dags att hämta stora tjejen på förskolan och sen ska vi hämta upp R för att skriva på faderskapsintyg, änsålänge är ju Vilma bara min, hehe! Igår fick jag dessutom hem lite saker jag beställt till Vilma, dels en napphållare från Elodie Details men sen den fantastiskt fina boken. Det är en sån man fyller i om barnets första år så ska jag sätta mig med när vi kommer hem sen. Vi hörs!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Idag för exakt fyra veckor sedan föddes Vilma, tiden har gått så extremt fort men nu känns det ändå som vi börjar få in lite rutiner! Amningen har krånglat sedan dag 3 men nu känns det faktiskt bra, det har varit många gånger jag gråtit floder för att skiten inte funkat men skam den som ger sig! Den här gången ska jag minsann fixa det.
Vi mår förresten alla bra, förutom höstens första förkylning som till och med smittat Vilma... Men ja, förutom det som sagt. Elicia fortsätter att utvecklas och hon är en såån fin storasyster, jag är så stolt. Elicias största idol just nu är Pippi långstrump, är inte det typ allas föräldrars dröm? Jag har längtat så efter att Elicia ska börja gilla Astrid Lindgren, jag själv älskar hennes böcker. Det känns bara så gulligt typ, eller? Det ska alltid vara pippi-toffsar i håret, leka att hon rider, rollekar med pippi-figurerna och i helgen fick hon till och med sitta upp på en riktig häst för första gången. När Vilma kom blev Elicia så stor, hon har till och med fått nagellack för första gången, tur att jag bara hade ljusrosa hemma, vad hade förskolan sagt om hon kom med illrött typ? Hehe!
Vilma utvecklas såklart också, dock lite för fort. När hon föddes vägde hon ju 2936g och som minst vägde hon 2790g och sist vi var på BVC, den 6 sep, då vägde hon 3800g. Alltså ett helt KILO mer! Herregud. Dessutom hade hon växt från 47cm till 50,5cm. Så sjukt hur mycket dem små liven kan växa. Hon är en riktigt mysig bebis, jag har nog fått "bebis-sjukan". Med Elicia minns jag att jag gärna la ifrån mig Elicia (typ efter jag ammat färdigt) eftersom "hon hela tiden var med mig" (tyckte jag) men Vilma vill jag gärna ha på armen hela tiden, jag vill liksom kunna mysa med henne hela tiden. Helt knäppt men inget är ju rätt eller fel. Många sa att när man får barn nr 2 så är det bara som att man får barn nr 1 igen men så upplever verkligen inte jag det, jag tycker första veckorna med Vilma inte alls var som med Elicia. Jag känner mig mycket säkrare på mammarollen och allmänt tycker jag att dem är rätt olika än så länge.

Så ja, fyra veckor har gått. Kärleken svämmar över, amningshormonerna är överallt av lycka. Vi är så glada, vi är grymma föräldrar och lyckligt lottade att ha fått två såhär fantastiskt fina och friska tjejer. Det kunde faktiskt inte varit så mycket bättre! Jag har dock inte sovit längre än 2h i sträck på fyra veckor men det är någonting mammor bara fixar, jäkla powerwomens, vi är så sjukt starka! Men pappor har liksom rätten att sova så jämställdhet hit eller dit men ska man promt amma så får det väl vara såhär.

Såklart kommer det bli som en bildbomd i varje inlägg framöver men jag kan inte låta bli att fota, hehe!

Likes

Comments

Måndagen den 14 augusti, dagen vi firade 3,5år tillsammans, satt jag och Elicia hemma och lekte. Jag började känna av hårdare sammandragningar och bara en halvtimme innan Robin skulle komma hem bestämde jag mig för att klocka dem och se om dem var någorlunda regelbundna och ja, det var dem. När Robin kom hem var det ca 7 minuter mellan värkarna men jag visste ändå inte om det var en förlossning på gång. Jag hade dock haft molande mensvärk sedan två dagar tillbaka och känt att någonting varit på gång. Vi förberedde min pappa om situationen och vi fortsatte klocka värkarna, som inte gjorde särskilt ont men behövdes andas igenom. Runt halv åtta la vi Elicia och jag tappade upp ett bad, la ansiktsmask och tvättade håret. Det var väl egentligen sen efter badet jag började känna att det blev starkare och starkare värkar, inte oftare utan dem kom med ungefär 10 minuters mellanrum. Vid 21.45 ringde vi in till förlossningen, då fortfarande ganska osäkra på vad som hände. Hon som svarade, som kom att bli min barnmorska inne på förlossningen, tyckte vi skulle ringa hit barnvakt och köra inåt när värkarna kom med ca 5-6minuters mellanrum. Och eftersom Elicia redan sov så kändes det bäst att hennes morfar kom hit och sov här. Runt 23.00 hade pappa anlänt och vi körde in mot förlossningen, då var värkarna tätare, ca 3-5minuters mellanrum.

23.40 fick vi vårat rum och blev uppkopplade med CTG och värkmätare, vid 00.15 kollade dem och jag var öppen 3-4cm. 10 minuter senare la jag mig i ett bad och där satt jag tills värkarna började göra så ont att jag kände att jag ville börja med lustgas, då var klockan 01.35.

Och lustgasen hade jag saknat! Fyfan vad nice den är, haha!

02.08 var jag öppen nästan 5cm och här började väl allt dra igång på riktigt. Jag tjatade om epidural, ryggbedövningen, men barnmorskan tyckte inte det var nödvändigt, tyvärr kan vi nog alla som var där se tillbaka och tänka att den hade varit bra för mig. Jag provade värmekudde och att fläkta på ryggen men båda förvärrade. Jag provade måånga olika ställningar men födde till sist på knä. Runt halv 4-4 var jag öppen 8cm och då fick dem tillslut ta vattnet.

Vilma kom ut på två krystvärkar klockan 04.18. Då var jag så trött och hög på lustgas att jag var helt borta. Det tog några minuter innan jag vaknade till och kunde ta emot henne. Moderkakan krånglade rejält den här gången, vi väntade, provade att krysta utan värk, väntade lite till. Jag fick till och med fyra stycken akupunkturnålar, en i varje stortå och en i varje lilltå, fyfan säger jag bara.. Men precis när vi skulle "ge upp" och dem plockat fram droppet och väckt jourläkaren så fick jag en krystvärk och fick ut den, då nästan en timme efter Vilma kommit... Den här förlossningen var betydligt värre än den med Elicia men allt har ju ett lyckligt slut! Säg hej till lilla Vilma!

Stoltaste föräldrarna! Även fast det kanske låtit lite negativt om den här förlossningen måste jag bara säga att den här gången var vi så jäkla grymma tillsammans. Vi var verkligen ett team, Robin var ett enormt stöd och jag är så tacksam över det. Man kunde nästan tro att vi gjort det förut, hehe... Nej men allmänt så var den här förlossningen "lugnare", vi visste lite vad som skulle hända, hur det skulle kännas osv. Men ja, det var nog allt för detta inlägget, vi filmade en hel del och skulle säkert få ihop till en förlossningsvideo, vad skulle ni tycka om det? Skriv gärna en kommentar så jag vet!
Imorgon har vi iallafall hembesök av BVC så kanske uppdaterar er lite om det efteråt. Här får ni några fler fina bilder, den klassiska förlossningsbrickan, första ombytet och första riktiga amningen Vi hörs!

Likes

Comments

Vi har blivit tvåbarnsföräldrar! Så himla stort och fantastiskt roligt. Exakt en vecka sedan, tisdagen den 15augusti kom lilla Vilma till världen. En helt underbar liten tjej. Jag tänkte skriva ett helt inlägg om förlossningen men lite snabbt så började värkarna dagen innan på em runt 16.00, vid 23.00 åkte vi in till förlossningen och vid klockan 04.18 föddes Vilma. Hon var 47cm lång och vägde 2936g, så en ganska liten plutt. Ganska jämt med Elicia som var 48cm och vägde 3168g när hon föddes.
Senare på dagen när vi vilat upp oss kom Elicia med morfar på besök och jag har aldrig sett någon så stolt storasyster förut. Sån lycka hon visar för sin lillasyster varje dag, pussar på henne, sätter sig vid henne och pratar, berättar om sina leksaker, gosar med henne, hjälper till att stoppa om henne. Jag blir helt gråtfärdig, såna fina flickor vi har!
Vi stannade på BB till dagen efter, amningen gick kanon till en början så det var en stor lättnad. Tiden hemma sedan dess har väl gått ganska fort ändå. I söndags hade vi lite "kalas" här då vi valde att inte ta besöken på BB (då vi visste att vi inte skulle stanna så länge och ville fokusera på amningen)

Och ja det här med amning, det är ju fan inte lätt. Min mjölk rann till efter 3 dygn och fram tills igår har jag gråtit dygnet runt för att det spänt och gjort ont, jag har knappt kunnat amma alls på vänster bröst så tillslut ringde jag in och dem bad mig komma in så igår var vi inne och tittade så det inte var någon infektion eller liknade och det verkade det inte vara. Vi tömde ut hela vänster bröst och sedan dess har det faktiskt gått bättre för varje amning. Höger bröst blev bättre för ungefär 2 dagar sedan. Nu hoppas jag att det fortsätter såhär, min största fasa var att behöva använda amningsnapp och det har jag bara behövt 3-4 gånger när smärtan var som värst. Nu verkar det som att jag slipper den "föralltid", så himla glad!

Annars rullar vardagen på, Robin är hemma en vecka till och det känns jättebra. Vilma är en så snäll och stark tjej. Väldigt lik Elicia när hon var liten, dock mörkhårig! När vi var inne den 17:e för PKU och hörseltest vägde vi henne så hennes "utskrivningsvikt" var 2790g, vilket var jättebra! Och igår när vi var inne för amningen bad jag att få väga henne igen så vi kunde se att hon gått upp och det hade hon verkligen, på 6 dygn var hon alltså över födelsevikten! Hela 2956g.

Det finns hur mycket som helst att skriva om, jag är så himla lycklig och jag är så glad över att hur jobbigt det än varit med amningen senaste dagarna så känns ändå allt helt fantastiskt. Jag har världens bästa familj. Ett väldigt rörigt inlägg, jag lovar er en stor bildbomb när jag har tid och en hel förlossningsberättelse men här nedan har ni iallafall några bilder från när Elicia träffade Vilma för första gången och en bild på Vilma när hon endast var 10h gammal.

Likes

Comments

Idag hade varit en bra dag att föda barn på men jag har inga känningar alls, det hade jag iförsig inte sist heller men vattnet gick ju ändå på morgonen efter en lugn natt så då kanske det hade hållit på lite medan jag sov. Jag har nu fått för mig att jag vill föda på ett jämt datum, jättekonstigt kanske men det skulle vara fint typ med den 12:e (som idag) eller typ den 14:e, jag vet inte. Samtidigt hade det varit häftigt att föda på det beräknade datumet (23:e augusti) Vi får helt enkelt se men nu är jag iallafall mer gravid än vad jag någonsin har varit, haha! Elicia föddes ju 12dagar tidigt och nu är det 11dagar kvar till BF.
Alla tänkbara fina barnvakter är hemma från sina semestrar, de två stängda förlossningsrummen på närmsta sjukhuset öppnar på måndag igen så lillasyster får gärna komma ut snart. Nu börjar jag ändå tröttna och längta ihjäl mig. Det ska bli så otroligt mysigt att få en liten bebis!
Tankar inför förlossning är detsamma som förut, jag vet att det kommer göra ont men jag är absolut inte rädd. Självklart är jag nervös men det ska samtidigt bli så jäkla kul. Eh ja, kul faktiskt. Jag tänker nog mer på hur länge vi kommer få vara kvar på BB, hur mycket Robin kommer ha möjlighet att vara där, om amningen kommer fungera osv. BB-väskan är fortfarande inte packad men det ska vi verkligen prioritera ikväll, det är nog just att jag vill göra en video på när vi packar som gör att vi skjuter fram det så mycket men som jag sagt förut så hade jag kunnat sno ihop den på 5 minuter ifall vattnet hade gått. Men ja, det bästa hade varit om den var packad och redo i hallen/bilen.

Första veckan med Elicia på förskolan har gått kanon, hon har redan gjort sig "hemma" igen och även fast dem bytt avdelningen och därmed t.ex sovplats har det inte varit några problem. Världens bästa unge, eller? Hon är en stor glädjespridare och magkänslan säger att hon kommer bli en fantastisk storasyster. Och tankar allmänt om att snart ha två barn, det säger vi ofta, men det känns inte som en så stor grej ändå. Just att Elicia är så snäll, tycker om att hjälpa till, är självständig men dessutom klarar av att bara göra ingenting kommer förenkla mycket, det förstår jag redan nu. Men samtidigt, kommer det avundsjuka och uppror så löser vi det, vi är nog rätt coola som föräldrar där. Det skulle liksom inte vara så onormalt heller om Elicia hade känt att vi inte har 100% uppmärksamhet på henne, för det kommer vi ju faktiskt inte ha. Förstår ni hur jag tänker?

Igår var jag och fyllde på mina fransar (fransförlängning) och det känns himla skönt att ha dem påfyllda, jag var ju lite "rädd" för att missa tiden eftersom hela tiden har det känt som att vårat BF har varit 12dagar innan BF, förstår ni? Just för att det blev vårt BF sist, men ah, det gick ju bra och nu var det tredje gången jag var där och det är såå beroendeframkallande, hur ska jag någonsin kunna sluta? Det är så värt varenda krona, för nej det är ju inte särskilt billigt. Jag är bara allmänt lycklig att jag kommit ett närmare steg till att känna mig fin igen (så deprimerande, hehe) men det har liksom inte varit kul att titta sig i spegeln dem senaste två åren men nu bara genom att ha dessa kan jag ändå se mig i spegeln och ibland faktiskt känna mig nöjd, och le. Halleluja vad seriöst det där blev, låter ju säkert helt sjukt och väldigt ytligt för vissa eftersom det bara är ögonfransförlängning men det funkar ju. Så låt mig vara glad, haha!

Liksom förra graviditeten har vi inte gått på någon riktig gravidfotografering men jag tror att det kommer vara roligare för barnen att ha såna proffsbilder när dem båda är på "utsidan", jag tycker vi ändå vi tagit en del kort nu när lillasyster varit i magen men förhoppningsvis hinner vi ta lite fler. Som sagt, på ett sätt känns det som att jag är extremt trött på att vara gravid och vill ha henne här nu samtidigt som det känns som att jag inte varit gravid alls länge och inte hunnit med att göra allt man ska hinna med. Okej, sammanfattning, jag är lika snurrig som jag låter och vi får helt enkelt se när pluttisen vill komma ut. Här nedan har ni en bild från idag i vecka 39 (38+2)

Likes

Comments

Hej! I den här videon öppnar vi och visar upp babyboxar. Alla boxar jag tagit hem är helt gratis (Fast man har självklart behövt bli medlem på vissa ställen) Under videon på youtube länkar jag hur ni kan få tag på dessa. Tänk på att innehållet i boxarna kan variera lite grann! Hoppas ni tycker videon är rolig och att ni inte stör er allt för mycket på att fokusen inte vill samarbeta, mina gravidhormoner fick spelet på det (försökte fixa det x antal gånger under videons gång) Glöm iallafall inte att klicka på gilla och prenumerera gärna på kanalen!

Likes

Comments

Det känns som att det var igår jag uppdaterade här sist, tiden bara springer iväg! 21 dagar kvar, alltså 3 veckor(?!) Och Elicia kom nästan två veckor tidigt, det här kan bli spännande. Men jag tänkte inte skriva så mycket idag utan mest dela med mig av lite bilder och skriva om barnmorskebesöket vi var på igår, och bara för att förtydliga så går vi faktiskt inte in i vecka 38 fören imorgon men det är ju typ 2timmar kvar så vafan, haha!

Barnmorskan iallafall. Magen hade växt till sig bra och ligger nu nästan precis på min kurva igen så lillasyster växer fint. Alla värden var bra och nu ligger jag 10,7kg+ från inskrivningen så det känns okej. Nu var även lilltjejen fixerad, vilket gör mig både stressad och jätteglad. Jag vill ju gärna föda snart men det är ju fortfarande så att vi inte riktigt har någon barnvakt fören om 8 dagar så jag ber till gudarna att hon vill stanna en stund till i magen. Det är den största stressen här just nu som ni kanske förstår.

Vi tog lite bilder innan som jag nu tänkte dela med mig av, jag har fortfarande inte lärt mig kameran så det får bli lite suddigt och så men ah. Vi är fan världens bästa familj. Vi hörs snart!

Likes

Comments

Nu hörni börjar det dra ihop sig! Vi är inne i vecka 37 och det är riktigt tungt och jäkligt, hehe. Jag är som en boll i sängen, sover dåligt, törstig jämt, ont i fötterna så fort jag rör mig och halsbrännan vägrar ge sig. Meen varför klaga, det är ju sol och snart är äntligen lillasyster hos oss! Dessutom har jag faktiskt sluppit (den dagliga) foglossningen på ett tag och det är så skönt, den kommer bara ibland och släpper med alvedon och vila.
Inget nytt barnmorskebesök eftersom vi har varit så mycket där på sistone ändå så jag kände att det inte var nödvändigt, jag känner henne iförsig lite mindre nu men jag känner henne ändå såpass mycket att jag inte är orolig. Nästa besök är på tisdag, 1 augusti, och då ska vi gå igenom förlossningen mer. Jag är verkligen inte nervös över själva förlossningen, dock snurrar tankarna mycket ifall det skulle dra igång nu närmsta veckan efter som både plan A barnvakten och plan B barnvakten är bortresta... Någon plan C har vi liksom inte riktigt.. Men det ska väl vara lugnt i någon vecka till hoppas jag.

Annars så går pappa R tillbaka till jobbet på måndag medans jag och Elicia har en vecka till, sen är det dags för henne att börja förskolan igen och då på en ny avdelning. På hennes förskola kör dem nämligen separata avdelningar 1-5 men tar däremot med sig en pedagog alla fem åren, det tror jag kommer bli toppen! Dock har hennes allra käraste fröken slutat för studier så hon kommer bli saknad, henne har Elicia hållit kär och pratat om hur mycket som helst.

Det har verkligen varit (och är) men jag menade främst de veckorna R har varit hemma nu, en helt underbar sommar. Vi har tagit tag i många delar av huset men ändå kopplat av och njutit. Många småresor har vi hunnit med och imorgon drar vi iväg på en dagstripp till östkusten. Man behöver inte alltid åka utomlands för att ha riktig semester, okej nu lät jag mest väldigt avundsjuk på dem som varit utomlands, haha! Och självklart hade vi säkert åkt om jag inte varit höggravid men jag ser hellre fram emot en resa kanske till våren när lillasyster växt till sig och kan ha glädje av det också. Vad jag ville komma till är att veckorna har rullat på fort men vi har hunnit med mycket och en annan sak är tacksamheten att ha sjön som närmsta granne och badplatsen runt hörnet för som Elicia haft glädje av det! Hon älskar verkligen att bada och det är ju så mysigt. Elicia har gjort såna framsteg senaste månaden och än en gång, jag är så himla stolt över henne! Hon är så klok och omtänksam, senaste veckan har det dock mest babblats bebis och en sån längtan (som borde vara omöjlig att förstå när man bara är 2år) har skapats. Lillasyster är verkligen så efterlängtad. Jag är så lycklig.

Nu ska vi köra på i samma härliga tempo och njuta av sista dagarna med pappa hemma. Fantastiska R, som jag älskar honom. Här nedan är en bild på magen från idag, 36+1. Självklart, med sommaren till ära, bär jag bikini! Kommentera gärna nedan när ni tror lillasyster tittar ut! Hon är som sagt beräknad den 23 augusti, om endast 26 dagar(?!)

Likes

Comments

Idag gick vi in i vecka 36 och semestern är i full gång, hehe! Jag och Robin har varit iväg i Malmö nu i två dagar och bara myst, så välbehövligt och kul! Vi åkte onsdag fm och gick på stan och shoppade, på kvällen hade vi bokat bord på pinchos. Idag tog vi sovmorgon och åt en lång frukost sen har vi spenderat dagen på Emporia i Malmö. Bara tagit oss tid till att vara vi. (Hur exalterad tror ni dock inte jag blev när jag fick se Newbie-store!) Jag har inte tagit alls mycket bilder (faktiskt) men dem jag har tagit kan ni se nedan. Jag glömmer väl lite bort att jag är höggravid och att det kanske hade varit enklare med den här resan för några veckor sedan, jag har haft så otroligt ont i kroppen. Höggravid är väldigt mysigt men kroppsligt jäkligt tufft, men snart är hon här, vår lilla tjej.

I tisdags var jag hos barnmorskan på vanlig kontroll men mitt sf-mått har varit lite dåligt nu några gånger i rad, även då i tisdags (Vet inte om jag skrivit att jag varit inne på extra kontroll och så pga det) men så barnmorskan blev ganska orolig och ville att jag skulle gå på ett tillväxtultraljud. Egentligen hade dem bara tid när vi skulle vara i Malmö och hon ville nästan att vi skulle flytta vår enda lilla semester men tillslut gick en kvinna inne på ultraljud med på att göra det samma dag, så fort iväg och in till stan för ultraljud. Lagom orolig med att det skulle vara något fel med lillasyster... Men ultraljudet gick bra dock var bebisen lite mindre än medel (men ändå typ normal) så vi behövde inte räkna med en jättebebis men det var ju inte Elicia heller så det trodde jag inte. Och rätt skönt att slippa klämma ut en 4,5kg bebis, haha! Det var mysigt att få se lillasyster igen på ultraljud men hon är ju så stor att det blir ju ingen riktig helhet, en halvbra bild på profilen fick jag med hem iallafall.

1000dagar har gått sedan vi plussade på stickan för första gången (då med Elicia) och därmed har jag bloggat i 1000dagar, jag vet inte om det borde firas men det är lite kul att veta iallafall! Nu ska jag krypa ner och vila, hotellsängar är alltid nice men inget slår sin egna säng. Bilden på Elicia är det mormor som tagit när vi varit iväg men så kul dem har haft, evigt tacksam över att Elicia har en sån fin mormor och att dem trivs så bra tillsammans. Skulle du läsa det här mamma så tack än en gång för att du ställde upp som barnvakt!

Likes

Comments