View tracker

Den 17:e August klockan 04.00 lämnade jag mitt hus för att åka till Köpenhamn och sen åka vidare mot USA. Resan tog 15-20 timmar och på vägen träffa jag runt 15 andra svensakr, som också skulle på welcomdays.

Welcomdays var utanför New York och där var jag i cirka 3 dagar. Det var jag och 8 andra som fick åka i en liten ''special buss'' eftersom all packning inte fick plats i den stora bussen. Det var lite nervöst eftersom jag inte riktigt lärt känna någon så bra utan bara pratat med vissa och helt plötsigt skulle vi typ sitta i knäna på varandra, eftersom bussen var så liten. Vår schafför var ju också lite speciell då han körde ganska galet och gjorde så att vi ett antal gånger flög uoo i taket när det kom ojämnheter på vägen. Vägarna där är långt ifrån så bra som våra vägar, det var mycker hål och gupp som gjorde att man åkte överallt i bilen. Vi var framme på Ef Academy vid 15-16 och kom före de som åkte i resebussarna. Vi fick vår nyckel till vårat rum och antingen bodde man med en annan eller två andra. Jag hade turen (eller oturen beror på hur man ser det) att hamna med en annan tjej från Norge som var riktigt snäll och vi kom bra överrens. Efter ungefär 1 timme kom de andra och när de jag lärt känna hade gjort dig i ordning gick vi och åt. Man kan väl säga att det var ''typisk'' americank mat som stod på menyn, men vad förväntar man sig? Efter att vi ätit så fick vi välja om vi ville spela basket eller volleyboll, gå och lägga och eller bara chilla. Trots den långa resan var jag tillräckligt pigg för att gå och spela voleyboll med de andra. Tyvärr var vi inte ett top notch lag så vi förlorade alla matcher vi spelade, men vi hade ändå riktigt roligt. Efter matcherna och utklassningen så gav vi upp och gick och la oss.

Den 18:e Augusti delades vi in grupper beroedne på vilken stat vi skulle till. Jag hamnade med en annan svensk som jag klickade bra med vilket var skänt, men man kan ju inte precis säga att vi passade så bra ihop med resten av gruppen. Vi var mest för oss själva och pratade för det mesta bara med varande under tiden vi var i gruppen, men det funkade även om vi blev tilldaga ett par gånger av vår ledare. Vi gjorde ''lära känna'' övningar och lärde oss massa saker om staten, Iowa som jag bor i just nu. Vi fick även reda på att vi skulle åka till New York dagen efter.

Senare på kvällen så spelade vi fotboll. Italienarna tog det väldigt seriöst men jag sprang mest bara runt och skratta. Det var inget seriöst spel, vi var kanske 10 i varje lag. När de sa till oss att det blev för mörkt fick vi sluta spela, och precis som dagen innan så förlora vi, men ja jag hade kul vilket var huvudsaken, och gjode även av med överflödig energi. Jag gick och spela lite volleyboll men gick och la mig ganska tidigt så att jag skulle orka med New York.

New York

Den 19:e Augusti 07.15 började vi åka mot New York. En lång resa men otroligt värt det. När vi kom fram gick vi till Central park och gick runt där ett tag. Det var så otroligt fint och känndes sjukt att vara där. A dream come true.

Sista kvällen

Den sista kvällen var en rolig men samtidigt sorlig kväll. Alla var på ett hejdå party vilket var ganska segt eftersom jag mest ville chilla och snacka, och vi fick inte det utan antingen gick man och la sig eller så fick man vara på partyt. Vi dansade, sjöng, pratade och hade så sjukt kul. Kändes som att man känt varandra i evigheter vilket var så sjukt skönt.Dock sluta det roligta tidigt ftersom personer skulle upp tidigt så var jag tvungen att säga hejdå till dem redan klockan 21.30. Det var riktgt jobbigt och segt. Ville vara med dem så länge jag kunde. Skulle gå upp klockan 02.00 för att åka till flygplatsen så tänkte ändå dygna men Ef personalen sa nej så det blev spendera 5 h på rummet där jag inte gjorde något. 

Det är ändå rätt sjukt hur nära man kan komma någon/några på bara 3 dagar! Och är så sjukt glad över att jag fick träffa er och lära känna er. Det var jobbigt att lämna er och veta att man måste stå på egna fötter, men är glad över att veta att ni finns där ifall jag behöver råd eller hjälp eller bara någon att prata med.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej!

Mitt namn är Emilia Edler och jag är 17 år. Jag Kommer ifrån Helsingborg, Skåne men ska i spendera ett år i Salix, Iowa, USA. Ett highschool year som ska bli riktigt roligt.

På fritiden rider jag men även simmar, pluggar, tar det lugnt och så klart är jag med kompisar. Vi brukar bara umgås och ibland går vi ut och äter och kollar på bio eller shoppar. Nu när jag är i USA kommer jag sakna dem så mycket men jag ser även fram emot att träffa många nya kompisar både från Sverige och från andra länder som ska uppleva samma sak som mig. Och så klart träffa många nya i skolan. Min skola i Sverige har cirka 500 elever och skolan i USA har 1200 elever så det är mer än dubbel så mycket, så jag är lite nervös för hur det ska gå. Om det kommer ta lång tid innan jag hittar någon kompis eller om det kommer gå snabbt och vad som kommer hända. Jag bor tillsammans med en annan student från Tyskland, och jag är väldigt glad över att jag har henne eftersom man alltid har någon som man kan vara med ifall något händer.

I sverige så bor jag på en gård med hästar hundar och katter. Jag är en person som älskar djur och blev riktigt glad när jag fick reda på att min familj har en hund, några höns och kalkoner. Djur har alltid varit en så stor del av mitt liv så att leva ett år utan hade blivit kaos. Även de bor på en gård så för mig blir det inte en så stor omställning som för andra vilket känns skönt, det känns som att jag kommer känna mig hemma lättare om det är lite som jag har hemma. Mina värdföräldrar är 71 och 78 år gamla men de är väldigt aktiva och äter inte heller skräpmat vilket är riktigt skönt eftersom jag inte äter det hemma heller. Min största rädsla var att hamna i en familj som äter mycket skräpmat så det var som sagt riktigt skönt att få veta att de inte åt det.

Jag lämnade sverige den 17/8 så är redan i USA på Welcomedays som är circa 3 dagar, man kunde välja att åka på ett camp som varade i cirka 1 vecka men tyckte att welcomedays verkade lagon tid, men jag berättar mer om det i nästa inlägg som förhoppningsvis kommer imorgon den 21/8. Där berättar jag öven om mitt första möte med min värdfamilj.

Likes

Comments

View tracker