Header

Igår kom jag hem efter en vecka i Dala-Järna. Jag hade med mig både hundar och hästar och bodde vid mamma. Jag träffade den större delen av släkten, var och fiskade med morfar och mamma, fikade med pappa, kollade min brors nya hem nu när han flyttat hemifrån och träffade några vänner. Det har varit en bra vecka. Vi har hunnit med en del men ändå tagit det lugnt. Det blev bara tre ridturer. På dagarna var det för varmt, och de flesta eftermiddagarna var det annat på. En av dagarna följde Malin med och red Bibbi. En av de andra turerna var mamma med, men hennes Bella var inte sig själv riktigt, hon var liksom inte på hugget. Igår var det iallafall dags att packa ihop och åka hem. Istället för att lämna av de vid betet så har jag nu tagit hem mina tillfälligt då hovslagaren kommer imorgon. Då kan de stå inne i stallet istället för att krångla vid betet. Bara Goldie har fått nya dojjor så får de ha semester lite till.

I förrgår fick jag också ett efterlängtat samtal. De som Ella står vid ringde och sa att de har börjat betäcka henne nu. Jag frågade hur de gör på det stället med antal betäckningar, och de kör varannan dag till stoet inte ställer upp sig mer. Sen är det bara att vänta 16 nervösa dygn för att se om det tagit sig. Den veckan blir det alltså två ultraljud. Ella ska kollas om hon är dräktig, och Goldie ska in på 40-dagarskoll. Jag kommer ju bli ett nervvrak, haha!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Som jag skrev igår fick jag skjuta på arbetstiden lite för att åka iväg med Goldie. 07.00 hade jag lastat henne vid beteshagen och började åka. Kom dit strax innan halv, veterinären skulle komma 8 till stuteriet. Under tiden kollade jag runt lite, och inne i ett stall såg jag ett sto. Jag gick in där (hade frågat först såklart), och möttes direkt av ett gnäggande föl i en av boxarna. Tittade längre in i stallet och såg nog närmare 7 ston med föl som stod där. Jag smälte ju direkt! När veterinären kom lastade jag ut Goldie och fick ställa in henne. Veterinären tog fram den låååånga platshandsken och gjorde det som skulle göras. När hon började kika runt med ultraljudet fick jag ganska snart syn på en svart prick på skärmen. "Jaaa!" Efter så mycket jag läst på nu så förstod ju jag innan hon ens hann säga något att det där betyder att Goldie har en liten bebis där inne. Jag blev överlycklig och har levt på det hela dagen idag. Hon ska dit igen i dygn 40, jag vet inte om jag kommer kunna vara med då, men det visar sig. Det är just detta ultraljud jag varit så nervös och spänd inför. Nu är jag något lugnare iallafall, haha.

Jag skrev också dit till där Ella står och frågade hur det gått. De ska ultraljuda henne för att se hur hon ligger till, och hör av sig när det är något nytt att berätta. Brunsten vi såg när vi släppte henne där igår kan ha varit en "fekjbrunst" som de gör på nya ställen ibland. Men jag hoppas man kan betäcka på den, att det är så bra tajmat. Men det visar sig. Jag tror ju att de kan sin sak och gör rätt. Jag har ju nätt och jämt varit på en seminstation innan jag körde iväg Goldie, så jag är ju inte den som ska lägga mig i på det viset. Nu väntar jag bara tills nästa gång de hör av sig. Tiden blev att gå så sakta helt plötsligt!

Goldies ultraljud.

Hingsten jag valt till Ella.

Likes

Comments

Skrivet 2017-07-09

Igår åkte jag upp till Johanna. Jag sov kvar där och kl 4 imorse gick vi upp för att åka. Jag somnade efter 23 igår, har varit så spänd och ivrig på denna dag så jag har tvinnat hela natten och knappt sovit. 05.20 rullade vi. Då var allt packat och hästen lastad. Vi hade ca 40 mil till hingsten och ville åka tidigt för trafiken, värmen och att vi skulle hem. Resan dit gick jättesmidigt. Jag hade sagt att vi skulle vara framme runt 11. Några minuter efter 11 rullade vi in på gården och såg ganska direkt vem av alla hästar som var han. Vi parkerade och inväntade någon som jobbade där. En jättetrevlig kille kom och visade oss runt så vi fick kolla på hästarna. Jag fick också träffa den svartfläckiga som jag hade velat mellan. Jättetrevliga individer! Och vi blev imponerade av hur lugna de var. Hingsten jag har valt stod i en hage med ston i hagarna precis bredvid. På andra sidan grusvägen gick valacker och i en annan hage två hingstar ihop. Han jag har valt verkade inte bry sig ett dugg, verkade väldigt lugn. När vi släppte Ella i hagen intill stona började hon ganska direkt brunsta, så förhoppningsvis kommer detta gå väldigt snabbt och smidigt om vi har tur. Jag håller verkligen tummarna!

Imorn har jag fått skjuta lite på arbetstiden. Då ska jag äntligen få se om Goldie är dräktig. Jag har gjort klart transporten så att det bara är att åka imorn bitti. Håller tummarna för henne också såklart!

Likes

Comments

Skrivet 2017-07-05

Goldie fick byta hingst på grund av dålig spermakvalitet. Dock var det varken mitt val eller mitt bekymmer (utöver att det var lite ovisst om var hon skulle hamna ett tag). Men sen blev det ett till hingstbyte, för Ella. Och mitt bekymmer. Jag var jättenöjd med hingsten jag valt och fick bra bemötande från ägaren, men på grund av omständigheter jag inte kan göra något åt så valde vi att hoppa honom. Istället pratade jag med en annan som har två olika painthingstar. En av de är den där fuxen jag nämnde i tidigare inlägg, som inte är homozygot för tobiano. Den andra är en svart som är homozygot för både tobiano och den mörka genen, vilket innebär bay (mörkbruna) eller svarta fläckiga föl. Jag hade svårt att bestämma mig för vilken, de står ju på samma ställe och kostar lika mycket. En ger garanterat fläckiga, och en ger fuxar. Svårt. Men jag ringde ägaren till de båda utan att bestämt mig, och hon gjorde det enklare för mig. Jag vill ju ha en allroundhäst. Så att jag kan testa både lite trail och western horsemanship på, men också reining och ha en häst med lite "cowsense". (Ni får googla om ni är nyfikna på vad grenarna är för något, blir för utflutet inlägg annars.) Ella är 156 cm hög, den svarta 156 cm, fuxen 152 cm. En reininghäst ska gärna vara mindre förklarade hon. Och en liten häst kan ju gå trailbanor också. Nu vet jag inte hur några centimeter gör skillnad för mig, men jag valde den mindre och hoppas på ett mellanting, ca 154 cm eller nåt. Och som jag förstod det så är det även "kosseblod" i honom, precis som Ella har från sin pappa. Så fuxen kändes bra. Dessutom skulle det inte vara hela världen om det inte blev ett fläckigt föl. Visst, det blir ju ingen "riktig" paint då. Men man får ju fortfarande tävla en breeding stock (som det heter när de blir enfärgade) fast kanske inte tillsammans med de vanliga paintarna. Hur som helst kändes det bra med det valet. Nu väntar jag bara på att vi ska få köra ner henne till hingsten, sen blir det två långa veckor i väntan på första ultraljudet och se om det tagit sig. På måndag ska Goldie på ett sånt ultraljud, och jag är så spänd! Jag hoppas verkligen att det är en liten ärta där inne! Om inte, så antar jag att vi ska prova igen och då kommer Goldie och Ella förhoppningsvis ha ett datum hyfsat nära varandra när de beräknas föla.

Likes

Comments

Skrivet 2017-06-21.

Herregud, va duktig jag har blivit på att "uppdatera" (utan att publicera) helt plötsligt! Nu vill jag ju bara ösa ur mig allt som händer! Det är ju så spännande, tycker jag... Dessutom har jag inte hittat någon gammal blogg om dräktighet och fölning, så antingen är jag dålig på att leta, eller så är jag först med det? Tror mest på det förstnämnda...

Iallafall. Igår fick jag sms från den som ska ta föl på Goldie att hingsten hon valt inte håller kvalitén på spermierna för att skicka, så Goldie måste dit där han står. Fan. 17 mil enkel resa. Nu har jag 2,5 mil och kan hämta hem henne efter bara några dagar. Där borta måste hon stå minst tre veckor för att de ska hinna göra 14/15-dagarskollen (vet inte riktigt vilken dag de föredrar, jag har hört olika) innan jag kan hämta hem henne. Och visar hon sig inte dräktig då, så måste hon stå kvar ytterligare ca tre veckor! Så hela dagen har jag gått och undrat om jag kommer få lov att köra dit henne nu, hur ska jag klara mig utan henne nära hemma och om de ens har kollat henne om det är dags nu. Hon började brunsta direkt då jag ställde dit henne i förrgår.

Idag fick jag svar på mina frågor. Jag frågade hon som ska ha fölet om de hade kollat henne, då fick jag till svar att de hade bytt till en annan hingst för att slippa allt krångel som blev, och troligen har hon blivit inseminerad idag. Häftigt! Nu är det bara att hoppas att det tar sig! Verkligheten kom ikapp lite, för nu är det ju i rullning. Nyss var det tankar, drömmar, funderingar. Nu händer ju något. Och Goldie är fortfarande nära hemma, skönt! Nu väntar jag bara på att få "order" om att hämta henne, vilket jag antar blir helgen som tidigast.

Likes

Comments

Skrivet 2017-06-18

Goldie ska ju bli mamma, vilket jag skrev om igår. Det fölet kommer jag ju ha ca ett halvår innan det flyttar. Men sen kommer jag också förhoppningsvis få ett eget om allt går rätt. En paint. Min drömhäst! Johanna har ju en paint och en quarter, båda efter samma mamma. Nu börjar painten bli äldre och måste snart få sitt första föl, för att Johanna sen ska kunna ta ett i framtiden. Så då ska jag få ta det fölet nu. Jag har letat hingst, verkligen letat och letat. Man vill ju ha en som inte står alltför långt bort, en som ger bra avkommor både psykiskt och exteriör, som lämnar endast fläckiga föl och sen är det kul om det blir en snygg färg på det sen! Många faktorer. Det visade sig att alla de ca 8 hingstarna jag hittade, stod 38-42 mil ifrån oss, så om man åkte 4 mil extra för att få den man verkligen vill ha spelar ju ingen roll i det läget. Sen var alla de som är homozygota för tobiano (blir bara fläckiga föl) svarta och lämnar bara svarta eller mörkbruna avkommor. Jag är ju svag för fuxar, vilket stoet är i grund och botten, men den enda fuxhingsten är inte homozygot för tobiano. Så det finns en chans på bara 75% att det blir fläckigt. Men sen hittade jag honom, en svart hingst som är homozygot för tobiano, men 5 av 6 föl har blivit fuxar. Han är skitsnygg, lagom mankhöjd som kan bli riktigt bra tillsammans med Ellas, och enligt ägaren lämnar trevliga individer. Magkänslan sa honom direkt. Nästa helg ska vi köra ner Ella till honom, jag är så taggad! Så om allt verkligen går rätt, vilket jag verkligen håller tummarna för, så kaaanske det skuttar runt 2 föl här nästa sommar!

Likes

Comments

Skrivet 2017-06-17.

De senaste inläggen har jag skrivit i gåtor. Jag har velat ventilera mig då det varit så mycket på gång och jag nästan spricker av glädje och förväntan! Jag kom precis på en idé för att skriva av mig, men ändå hålla det hemligt en stund till. Jag skriver inläggen i förväg och publicerar de när allt är mer klart. Smart va?

Jag har länge velat ta ett föl på Goldie för att få föda upp ett eget. Dock vill jag att hon ska få ett travföl som jag sen kan följa i livet. Jag är ju inte så intresserad av att själv träna travhäst då jag vet att det kräver så mycket tid, kunskap och engagemang. Jag brinner mer för western, därför kommer mitt engagemang som behövs inte riktigt finnas där. Därför vill jag nu ta ett travföl och ha det hos mig bara tills det är avvänjt.

Jag hade en hingst på gång som inte finns långt från oss, men det blev inget av det. Egentligen har jag hela tiden velat att någon annan ska ta föl på Goldie, så det blir deras föl men jag har Goldie hemma hela tiden (lämnar aldrig bort en häst igen utan att ha koll, efter allt som hände med Heid) och tar hand om fölet tills det är dags att flytta. Fick sen syn på en gammal "stallkompis" som sökte travhäst. Skrev då och frågade, mest på skämt fast ändå att jag menade det, om hon ville ta föl på Goldie. Trodde inte hon skulle säga ja, vilket hon inte gjorde till en början heller. Men skrev sen att hennes sambo ville det. Så helgen då vi var i Norrköping blev det klart. Och precis då visade Goldie brunst. Då beslutade vi att köra Goldie till seminstationen direkt när jag kom från Norrköping. Hon var kvar över natten, undersöktes på måndagen men hade tydligen gått över brunsten (eller hur man säger). Så jag fick vackert hämta hem henne tom och vänta på nästa brunst. Nu på måndag (i övermorgon) ska jag köra dit henne igen och hoppas att vi hinner och att det tar sig.

Så det är på gång. Och egentligen lite till, men det kommer jag troligen (och förhoppningsvis) skriva ett inlägg om efter nästa helg. Jag har redan börjat fundera på namnförslag, just för att det är roligt. Sen väljer ju de själva antar jag, men man ju drömma lite. Sen hoppas jag också att de vill göra som man gör med många travare, tar en del av föräldrarnas namn till fölets. Som Goldie, hon heter Goldie Crown, pappan heter Lindy´s Crown och mamman Twigs Goldie. Två av Goldies avkommor har de gjort ungefär lika med, den ena heter Miss Golden och den andra Golden League. Men det här är ju detaljer som kommer sen, det roliga har inte ens börjat, så det är ett helt år kvar innan fölet ska namnges. Och sen måste man ju se om det ens blir något. Därför är jag också så försiktig innan jag publicerar allt, jag vill ju själv veta att det blir. Jag håller tummarna!

Likes

Comments

Jag skrev nyss i ett blogginlägg om något som ändrats och jag skulle förklara varför i ett senare inlägg (nej, detta är inte det inlägget), men det/de kommer. Som jag skriver rätt ofta så vill jag inte avslöja något förrän det är klart. Men just nu vill jag bara släppa loss och bara häva ur mig alla känslor och hit och dit, men vill inte just för att jag är rädd att det inte blir så då. Så var det jämt förut, så fort jag berättade för någon annan är närmaste familjen, då blev det inte av. Bästa exemplet är då vi skulle kolla på/köpa de hästar vi haft i våra liv, jag och mamma.

Jag skulle få min första då jag var i 14-årsåldern. Vi hittade en via en annons, ringde och skulle få åka och titta på den. Jag hade berättat för några om den, men väl där så har de åkt på kvarka och vi ville inte köpa den då. Vi hittade en annan häst som jag berättade för andra om, men även där var det något fel så att vi inte ville köpa den. Även en till gick till på samma sätt. Sen dök Heid (min älskade gammeltant) upp. Henne var jag tyst om, berättade inte ens för min bästa vän. Hon tog vi med hem. Mammas Bella sa vi inget om, hon kom med hem. Innan vi skaffade Goldie kollade mamma på en shettis, som hon hade berättat för andra om. Han kom inte med mamma hem. Goldie var vi tysta om, och ja, ni vet ju hur det slutade.

Så direkt när saker inte är hundra procent säkra på att det blir av, så vågar jag inte prata om det så mycket, för då händer det inte. Känns lite som en förbannelse att vara världens pratgladaste människa och inte få prata av sig om det man tänker på 23 timmar om dygnet. Men för att lindra lite skrivsug som jag har, så har jag gjort som en "serie" med blogginlägg som jag kommer publicera bara allt är klart. Både för att den som är intresserad ska kunna "läsa ikapp" det man missat då jag inte vågat publicera, får liksom höra historian från början, och för att jag själv ska kunna bläddra tillbaka efter en tid. Så alla inlägg kommer att vara "förskrivna", just nu är jag uppe i fyra, och det står i varje vilket datum jag skrev de. Jag har också namngett alla på samma sätt med en siffra bakom, så att det är lättare att urskilja de. Sen om det är dagar, veckor eller kanske månader tills jag publicerar de, det får vi se. Först ska allt bli klart.

Likes

Comments

Ibland går livet i full galopp åt ett håll, siktat mot ett mål. Sen helt plötsligt väljer det att tvärnita, göra en rollback och sen fortsätta i full galopp åt ett annat håll.

Idag har jag lärt mig hur saker kan vända snabbt. Hur man tar saker för givet, hur man tänkt framför sig hur allt kommer bli och sen helt plötsligt blir det inte riktigt så. Det är två saker som får mig att vilja skriva av mig dessa tankar. En av de kommer troligen föra något gott med sig i det hela, och jag kommer (som vanligt) skriva om det sen. Det andra vet jag inte. Om hästen snubblar mitt i sin rollback, eller om den fortsätter spikrakt dit den ska. Jag vet inte. Men det är inte det jag vill komma fram till. Jag vet inte vad jag vill komma fram till egentligen. Men jag vet, att ibland måste man stanna upp helt och se vad som händer och vart man är på väg. För ibland missar man saker man inte vill missa, eller ibland har man för bråttom och värdesätter inte det man kan göra i nuet. Pengar kan man alltid tjäna nya, få eller låna. Det kan man inte med tid. Den får man aldrig tillbaka.

Så när livet sen gör en rollback, se då för bövelen till att ha njutit av varenda språng dit. För när det sen vänder så vet du inte om det fortsätter som förut fast i annan riktning, eller om du får ditt livs värsta flygtur.

Likes

Comments

Firat midsommar hemma i Dala-Järna och haft det trevligt. Idag skulle jag och Johanna egentligen ha varit iväg, men blev inte av. Varför tar jag i ett senare inlägg.

Goldie är tillbaka i hagen efter att varit borta några dagar. Bättre häst får man ju leta efter. När jag hämtade henne stod hon lugnt medan jag satte på alla transportskydd, sen slänger jag över grimskaftet över ryggen på henne och så går hon in. Jag kan i lugn och ro stänga bakom henne. Sen går jag fram och knäpper fast henne, och samma procedur när jag lastar ur henne, fast baklänges. Idag startade en rätt högljudd motorcykel ganska nära när jag skulle lasta ur henne, men hon brydde sig inte alls. Hon är verkligen en klippa.

Om 3 veckor precis, lastar jag båda mina pärlor för en vecka i Järna. Mamma har sparat bete i en hage så att Goldie kommer få gå bredvid Bella igen. Det är ett år sedan de sågs nu, och ska bli kul att se hur de reagerar. Jag funderar på vad jag själv vill göra den veckan, och inser att en vecka är egentligen för lite. Det är ju den enda veckan jag och mamma har samtidigt, sen ska jag jobba två veckor och sen har jag tre lediga till. Vi har iallafall planerat in att rida, och ta en tripp upp till mammas stuga och sova där. Det blir roligt.

Likes

Comments