Header

Ingen har väl kunnat missa kampanjen #metoo som cirkulerar på internet just nu. En kampanj om sexuella trakasserier som vill öppna upp ögonen för hur vanligt det är att kvinnor utsetts av sexuella trakasserier av män. Jag tänkte först att jag inte uppmärksammar det på bloggen desto mera. Men ändå är det så viktigt att jag inte kan låta bli. Det är skrämmande hur vanligt det är och t.ex. i mitt facebook flöde finns det tiotals personer som skrivit ut #metoo eller delat med sig av sina erfarenheter. I bloggvärlden finns det just nu miljontals inlägg om det här och jag tycker att det är så viktigt att prata om just för att vi ska få upp ögonen för det här och att vi ska sluta acceptera sexuella trakasserier. Det är så lätt att man accepterar och sopar det under mattan.

Jag tänker inte skriva om mina egna erfarenheter utan vill i stället lyfta upp hur viktigt jag tycker att det är att vi uppfostrar och lär våra barn att den egna kroppen är helig och ingen har rätt att tränga sig på. Man har alltid rätt att säga nej. Och det gäller såklart tvärtom, man ska respektera andra och andras kroppar. Man har rätt att säga till om man inte vill ha en kram eller en puss men man måste också acceptera och respektera om motparten inte vill kramas (eller såklart något annat). 

Jag kramar och pussar Elias ofta. Väldigt ofta. Men det kommer jag aldrig att göra mot hans vilja. Han är ännu liten, men redan nu märker jag då han inte vill vara i famnen, inte vill kramas, och då är det såklart okej. Det ska alltid vara på hans villkor, och det vill jag att han redan tidigt ska veta. Det är så lätt att man säger åt barn (speciellt dem som man inte sett på länge) "Kom hit så får jag en kram" men jag vill aldrig att Elias ska behöva bli kramad av någon mot sin vilja.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Här är loppisfynden från igår! Det jag är mest nöjd över är såklart åkpåsen från Elodie Details. Jag har sett på exakt samma modell flera gånger och varit väääldigt nära att beställa hem den, men mitt förstånd har varje gång slagit till och berättat att det inte är klokt att sätta långt över 100€ - 200€ på en åkpåse då det finns mycket billigare och speciellt inte då man är mammaledig och inte har så där hemskt mycket pengar. Jag är såå glad att jag har låtit bli att beställa hem den. Den här fyndade jag för hela 50€ och den är som ny. Nu är vi redo för långa, sköna promenader i vinter utan att jag behöver oroa mig för att Elias ska frysa i vagnen.

Ett par jeans i storlek 74 och en höst/vår mössa fick också följa med hem, de här kostade tillsammans 4€.

Likes

Comments

Rådgivningen som vi skulle ha haft igår blev flyttad till nästa vecka så i stället åkte vi direkt till Danne & Adelie då Elias vaknade från sin dagssömn. Vi drack kaffe, lekte på golvet en stund och sedan klädde vi på oss, packade bilen full med vagnar och åkte till Kerava. I Kerava finns inte så mycket, men där finns två loppisar där det brukar finnas mycket barnkläder och saker. Nu då det dessutom råkar vara höstlov var borden ganska fulla. Jag gjorde ett vääääldigt fint fynd som jag ska visa lite senare.

Då vi kom hem gjorde vi inte så mycket. Åt middag, övade på att krypa och såg på tv. Nu kryper Elias nästan. Han kommer framåt redan men det är mera ålande än krypande. Han kämpar på för fullt så jag tror inte att det tar länge nu innan han kryper fram. Nätterna är jobbigast, för han kryper i sömnen i sängen så vi kan inte längre ha honom i vaggan - han ryms inte. Och det är så jobbigt att sova bredvid honom just nu då han tvinnar på, kryper upp och ner, sidlänges och sparkar oss i ansiktet. På något underligt sätt hittar han ett bra fäste på lakanet och slipper framåt hur som helst. Han somnar på mage med knäna färdigt under magen (rumpan uppe, det ser väldigt roligt ut) så han är färdigt i krypläge när han somnar... Suck.

Jag är inte riktigt färdig ännu för att flytta honom i eget rum, så jag tror att vi idag ska bära upp hans järnsäng till vårt sovrum så han får börja sova där. Den är ganska stor så där har han rum att svänga sig och krypa. Sen när han lär sig att dra sig upp får vi tänka om, för då vågar jag nog inte ha honom i den längre eftersom kanterna inte är så jätte höga.

Likes

Comments

Efter två skit nätter har vi äntligen sovit gott i natt. Är det inte vår tur snart att få bra, långa, sömniga nätter? Och jag menar alla nätter, inte bara nån nu och då. Jag har varit så trött vissa dagar så nu har mannen fått sköta det mesta på veckoslutsnätterna, det har hjälpt mig att orka bättre på dagarna. Han har kanske varit lite tröttare, men han får ju sova alla andra nätter som en stock...

Idag har vi 6 månaders rådgivning på dagen. Jag vet inte ifall det innebär något extra, men ska iallafall fråga om hon känner flera tänder påväg eller inte. Så att man kanske kan förbereda sig på det. Åtminstone är det inte läkarbesök eller vaccin den här gången, och det är skönt. Jag tycker att läkarbesöken har varit så jobbiga. Inte för något annat men det att man först ska in till hälsovårdaren där man ska klä av barnet, väga mäta osv. Sedan på med kläderna och ut i väntrummet, sitta där en stund och sedan in till läkaren där man igen ska klä av barnet. Varför kan inte läkaren mäta och väga med samma? Det tar ju högst 3 minuter extra... Man har nästan varit genomsvettig efter ett läkarbesök med kläder av - spark, gråt, skrik - kläder på - skrik, spark - kläder av - spark, rulla till sida, skrik - kläder på... Puuuust. Vad händer annat idag då? Jo, efter rådgivningen ska vi på kaffedejt med Danne och Adelie. Får jag bara säga att det är sååå skönt att tenten är förbi! Jag behöver inte stressa med att jag ska sitta hem vissa dagar för att jag måste läsa. Det känns som en frihet - nu får jag göra vad jag vill UTAN att få dåligt samvete för att jag inte sitter och studerar. Det är konstigt att man kan få dåligt samvete för sig själv då man vet att man måste göra något men väljer att göra något annat och skjuter upp saker. Det handlar ändå bara om mig själv och jag gör ett val, ändå kan jag få så dåligt samvete om jag t.ex. ser på serie istället för att studera, hänga upp tvätt eller något annat "måste".

På tal om dåligt samvete så kände jag mig så dålig idag då Elias var med mig på wc:n (jepp, ibland får man inte ens sitta ifred på wc:n då man är mamma) och han satt på golvet och lekte med sina leksaker. Jag hade honom under uppsikt och han satt precis nedanför mig men man hinner inte alltid med. Mitt i allt kastade han sig åt sidan och smällde huvudet i väggen. Det sa verkligen pang. En halv sekund efter det brast han ut i gråt och gallskrik men lugnade sig ganska snabbt. Han blev nog mest rädd tror jag. Genast då jag satt på Babblarna började han hoppa och skratta i famnen så jag tror att han klarade sig fint. Men man blir ändå rädd då det händer.

Här är ännu bilder från igår. Elias var lite fundersam och undrade vem det var som låg och sov i "hans famn". Han såg på henne och kände lite. Jag var på helspänn eftersom han ofta tar i riktigt hårt mitt i allt och kniper till. Det är svårt att kontrollera alla rörelser och styrka då man bara är ett halvt år. Men det gick bra. Han knep inte...


Likes

Comments

Idag har vi varit och hälsat på Elias 3 veckor gamla småkusin. Plötsligt blev Elias en stor pojke då man jämförde med henne. Hon är så liten och fin. Lik en docka. Elias förstod inte alls till en början vad det var för en liten krabat som vi visade för honom men efter en stund blev han nyfiken och ville gärna känna på hennes ansikte.

Jag hade svårt att förstå att man kan vara så liten, man glömmer så snabbt hur små nyfödda är. Det känns ju som om Elias alltid varit så här "stor" fast han idag är närmare 6 kilo tyngre än när han föddes för 6 månader sen. Helt sjukt egentligen.

Det blev en rolig dag i vänners sällskap. De bor ca. 1 timme från oss så det är en bit att köra, så det blir automatiskt att man inte ses så ofta vilket är synd. Men nu då de små är i ganska samma ålder ska vi försöka träffas lite oftare, så de också blir bekanta med varandra.

Nu ska jag snart börja laga Elias klar för natten och ge gröt åt honom. Jag ska försöka natta honom till klockan 19 så att jag kan åka till gymmet direkt då mannen kommer hem från sina träningar. Förresten, jag skrev tenten igår och det gick mycket bättre än jag hade vågat hoppats på. Vilken tur att jag hade läst på den! Jag har inte fått resultatet ännu, men jag har på känn att den åtminstone är godkänd.


Likes

Comments

Nu är bilstolen installerad och det var inte alls så svårt som jag hade trott. Jag läste tidigare att Axkid Minikid ska vara lätt att sätta fast i bilen och det var den verkligen. Den sätts fast med bilens trepunktsbälte och är en stol från 0-25 kg. På grund av att den har 5 lutningslägen och babyskydd med kan man använda den från nyfödd.

Elias har åkat i den över 40 minuter i ett sträck och trivs så mycket bättre än i babyskyddet. I den här bilstolen kommer han mycket högre upp, han ser bättre och det är inte lika trångt. Han har t.o.m. somnat i den och huvudet åker inte åt sidorna eller framåt. Nackstödet anpassas automatiskt efter barnets längd så det passar för både nyfödda till barn upp till 125 cm! Härtills är vi jätte nöjda!

Nu är det mycket roligare att åka bil med Elias då han inte behöver vara missnöjd i babyskyddet utan kan sitta lite högre upp och se ut bättre. Tummarna upp! 

Likes

Comments

Godmorgon!

Vi har igen sovit som stockar hela natten. Elias vaknade kl. 2 och ville ha mat, han tog några slurkar välling och somnade om. Det var det enda han åt på hela natten. Jag vaknade kl. 6 av att Elias låg tvärs över sängen nästan i fotändan... Jag lyfte honom tillbaks bredvid mig och så sov vi till kl. 8. Det är konstigt hur det kan vara en bra natt varannan natt och riktigt skit varannan. Vad månne det beror på? Nå, senaste veckan har det nog varit mera skit nätter än bra, men endå.

Idag ska vi igen åka till mina föräldrar där jag ska läsa det sista till tenten och Elias får vara med sin mormor under tiden. Senare på eftermiddagen kommer Elias moster (och gudmor) dit så får vi äntligen träffa henne! Det känns som en evighet sen sist, hon bor i Åbo (ca. 2,5 timmar härifrån) så vi ses inte så ofta. Vi kommer antagligen först hem någon gång på kvällen och i morgon ska jag skriva tenten... Nervöst. Jag har grubblat över det här nu i flera år känns det som. Nåja, efter i morgon är det äntligen (hoppeligen) över. Då ska jag aldrig mera prata om den. Jag lovar.

Nu ska jag packa vår kass och gå och installera Elias nya bilstol i bilen. Han trivs inte alls mera i babyskyddet, det börjar bli så trångt, så vi beställde hem en ny bilstol då det var rea på Jollyroom. Det blev en Axkid Minikid, efter många funderingar fram och tillbaka. Första intrycket av den verkar bra, men vi har ännu inte provat den i bilen. Den ska tydligen vara en av de lättaste att installera i bilen, så jag tror att jag klarar det utan mannen, haha! Jag ska göra en recension av den senare, då vi hunnit prova den i några veckor. Det är en hel djungel där ute bland barn bilstolar, så jag hoppas att vi valt rätt med tanke på våra krav och behov.

Elias äter gröt varje morgon och efter det brukar han få sitta och äta något själv så att jag kan dricka kaffe i lugn och ro. Idag åt han majskrokar och gurka. Ibland äter han brödbitar med smör men jag som hatar rådd och kladd gillar inte då det är smör överallt... Och jag är alltid livrädd då han äter själv att han ska sätta i halsen.... Så vi provar oss fram sakta och härtills går det bra. Bebisar är underligt duktiga på att hantera bitar.

Likes

Comments

Jag och Elias gick ut på förmiddagan för att ta fina höstbilder. Det blev inte riktigt som jag hade planerat. Vi skulle få kaffe gäster om en halv timme och äntligen regnade det inte och jag tror faktiskt att solen vågade sig fram i typ 5 minuter. Det var nu eller aldrig. Elias hade just vaknat från sin dagssömn och var inte riktigt på hugget. Niilo sprang i mina fötter och ville helst av allt ligga på det mjuka skinnet som Elias satt på. Marken sluttade lite så Elias hade svårt att sitta rak. Efter bilden till vänster föll han rakt ner i löven, men det störde inte honom. Löven var mycket mera intressanta att undersöka än att titta på mig och le framför kameran. Jag gjorde några tappra försök. Sen gav jag upp. De här två är de bästa bilderna.

Nej, det blev inte alls så fint och härligt som jag hade sett framför mig.

Vi får göra ett nytt försök nästa gång regnet inte öser ner. Då Ska jag lura med någon att vara min kamera assistent också. Då blir det nog bra.

Likes

Comments

Idag är det hela 6 månader sen jag låg på BB med en liten, liten bebis på bröstet. Ungefär kl. 8 för 6 månader sedan hade jag nyss kommit till avdelningen från förlossningsrummet och var helt övertumlad av alla känslor. Två sköterskor följde oss till ett eget rum och berättade vilka tider det är mat och när jag kan gå till kansliet om jag behöver hjälp. Mannen var helt slut så jag skickade hem honom då vi kom till avdelningen. Och där blev jag ensam med Elias. Han låg och sov i den flyttbara babysängen. Han var inrullad i täck och filt. Det såg så fridfullt ut. Jag satte en lång stund på sängen och tittade på honom, funderade om han är en Elias eller inte men kom inte fram till varken det ena eller det andra. Jag vågade knappt ta foto av honom, allra minst lyfta upp honom från sängen. Han sov så gott. Det hade varit en tung natt för oss båda. Jag var antagligen helt slut men kände inte alls av det då. Så jag steg upp från sängen, tog tag i babysängen och rullade ut den till matsalen. Där satt jag en halvtimme och såg på honom när han sov. Många hade redan då skickat grattisar både till whatsapp och facebook så jag svarade på dem så gott jag orkade. Efter det gick vi tillbaks in i rummet och jag försökte sova en stund. Det gick sådär. Hur ska man kunna sova efter att man nyss fött ett barn?? Tänk om någon kommer in och tar honom ifrån mig... Tänk om jag somnar och det händer något med honom? Nej, jag sov inte något på de följande 2 dygnen.

Idag är han redan 6 månader och jag förstår inte vart tiden har flugit iväg? Alla säger att man ska ta vara på tiden med en liten bebis men innan jag fick Elias förstod jag inte alls hur tiden kan gå så snabbt. Nu förstår jag vad alla menade då. Tiden går så otroligt snabbt. Men samtidigt har det hänt så mycket under de här 6 månaderna.

Det har varit 6 månader fyllda av kärlek, oro, glädje, trötthet, förtvivlan, osäkerhet och mera kärlek. Mitt livs bästa 6 månader. Älskade unge. 

Likes

Comments

Sedan Elias slutade amma har han druckit väldigt dåligt. Just nu ammar han någon gång då och då, oftast blir det en gång under dagen eller kvällen men ibland ingen gång alls.

Jag ger vatten efter varje måltid men ibland tar han bara några klunkar och ibland inget alls. Jag provar med ersättning och välling i flaska flera gånger per dag men oftast dricker han bara lite, 20-60 ml per gång på dagen. På kvällen och natten får han nog i sig vätska, det varierar mellan 200-400 ml, men jag är osäker om det räcker. Enligt rekommendationer ska barn i den här åldern få i sig ca. 6-8 dl mjölk/välling per dag och det kommer vi inte upp till. Någon dag kan det bli långt ifrån det. Elias kissar som vanligt, äter väldigt bra och magen fungerar. Han är annars pigg och glad så jag vet inte om jag borde stressa över det här. Han har härtills gått upp bra i vikt men nu vet jag inte hur han gått upp den senaste månaden (rådgivning på måndagen). Kanske han inte behöver mera vätska? Vi har rådgivning nästa vecka så jag ska fråga vad hälsovårdaren tycker. Jag har börjat blanda i mjölk i hans mat och han äter mycket fruktpuréer så han får i sig lite vätska därifrån. Jag har provat några olika tuttflaskor och sugrörsmugg men det verkar inte vara så stor skillnad på flaskan, han vill inte dricka. Om ni sitter på bra tips så tar jag gärna emot! Borde jag ännu prova andra tuttflaskor? Sugrörsmuggen förstår han sig inte alls på, han bara biter på sugröret så det hjälper inte. Eller ska jag bara låta honom dricka det han dricker, och så får det vara bra med det?

Likes

Comments